tisdag 7 januari 2014

Vägval - utdrag ur en predikan

Utdrag från predikan på Trettondedag jul:

Evangelisten Matteus skriver: 
I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land”.

De tre visa männen, borde rimligtvis tagit vägen via Herodes. Där kände de sig trygga, där fanns makten och där väntade säkert en riklig belöning. Där kunde de befästa sin egen status och maktposition. De hade säkert fått en behaglig vistelse med mycket mat och dryck.

Ändå valde de en annan väg, en okänd väg och sannolikt en väg de aldrig tidigare tagit. Efter mötet med den levande Guden, i Jesusbarnet, gjorde de ett nytt vägval. De tog ett nytt beslut byggt på en dröm, en intuition, en känsla som kommit till dem genom den heliga Ande. Någonting i mötet med Jesus hade påverkat dem och fått dem att se sig själv i ett nytt perspektiv. De gjorde inte sitt vägval på rutiner, bekvämlighet eller rädsla. De tog inte den väg som de förväntades göra och de utgick inte från de grunder som de hade tjänat mest på.

Hur påverkas vi av ett möte med den levande Guden? Vad händer med och i oss, då vi mött Jesus? Hur låter vi mötet påverka våra val, såväl de små vardagliga valen som de stora och livsavgörande valen? Vad krävs för att du och jag ska välja en annan väg, utan att missa målet?

De flesta av oss har erfarenhet av att det är i livets stora kriser som vi kommer fram till nya vägval. Det är när vi möter Kärleken, när någon anhörig dör, då vi drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. När vi får barn, när barnen flyttar hemifrån eller då vi går i pension. Andra vittnar om att det är vid olyckor, katastrofer, "nära döden upplevelser" eller då de varit med om något övernaturligt, som de gjort ett nytt vägval. Missbrukare brukar säga att det var när de slog i botten.

Allt detta skulle jag sammanfatta med att vi gör nya vägval då vi drabbas av livet, det vill säga då vi möter den levande Guden, på ett eller annat sätt.

Du gör dina egna vägval. Dina vägval är dina och ingen annans. Du förväntas att välja en väg som leder till målet, som är Gud själv. När du känner att du inte följer rätt stjärna, går den rätta vägen eller gör rätt vägval för att motiven till dem bygger på ”Herodes” i ditt liv, så stanna upp och ställ dig några frågor.

Följer jag den rätta stjärnan? Varför gör jag detta vägval? Vem tjänar på det? Är det bästa vägvalet? Leder mitt val till målet? Gör jag det för att det är bekvämt och ofarligt? Gör jag det för att bevara min position och status? Gör jag det för att behålla makt? Vem vinner på mitt vägval? Är det någon som förlorar på det?

I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land”.

Det finns ingen karta för våra vägval. Men det finns en väg som kallas den kristna vägen. Jesus säger; ”Jag är vägen, sanningen och livet”. Den vägen är inte i detalj utstakad, den ser inte exakt likadan ut för alla och den innehåller inte en massa "måsten".

Det finns egentligen bara två ”måsten” i livet. Vi måste dö och vi måste välja.

Kyrkans och församlingens uppgift är att hjälpa och stötta människor i sina vägval. Till vår hjälp har vi kärleksbudet, den gyllene regeln, förlåtelsen, vi har samtal och själavård, bön och psalmsång, musik och gudstjänster, nattvarden och i dess förlängning all diakoni. Vi ska inte välja för någon annan, utan vi ska hjälpa varandra i våra val. 

Det är Gud som påverkar genom den heliga Ande. Vi ska inte försöka övertyga eller tvinga någon att göra vissa vägval, vi ska genom att lyssna och ställa frågor ge varandra uppmuntran och stöd. När någon gjort sitt vägval ska vi med glädje vandra med dem tills de gör nya. Det är ingen som orkar eller klarar av att välja en ny väg om inte den närmsta omgivningen respekterar och accepterar det.

Det är inte alltid de stora vägvalen som är de viktigaste. Det kan vara ett litet val mitt i vardagen. Ett val som ingen mer än du själv ser och uppfattar. Vi får varje dag, likt de tre visa männen, välja att låta oss påverkas av Jesus. I psalm 133 vers 6, kan vi läsa: "Stjärnan ledde visa män, fram till Jesus, deras vän. Vi kan följa samma stjärna. Om vi gör det glatt och gärna ska vi också hitta hem."

2 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte7 januari 2014 10:45

    Det är inte alltid de stora vägvalen som är de viktigaste. Det kan vara ett litet val mitt i vardagen. - Den paradoxen stöter jag på jämnt. Det stora valen klarar man galant, de små är krävande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. God morgon Thorsten och tack för din kommentar.

      Jag delar din erfarenhet till 100 %. De stora valen görs en gång, men de små valen måste göras dagligen. De kräver aktiva beslut varje gång vi ställs inför dem, vilket kan bli ofta.

      MVH//Krister

      Radera