måndag 26 november 2012

Att inte döma - fel och brister

Lisa är för första gången i sitt liv i Afghanistan. Hon har varit i många av Europas länder, hon har varit i Amerika, Australien och Asien. Hon har till och med varit i Afrika – visserligen norra Afrika, men ändå.
För första gången är hon i ett land som styrs av muslimska lagar, även om inte landet är Islamskt. I början var det spännande att se människorna och miljön, men så här efter ett par veckor är det inte bara romantiskt och exotiskt. Kvinnorna bär eller tvingas bära burkha. Ett blått tygstycke som täcker hela kroppen och ansiktet. Kvinnorna betraktar sin omgivning genom ett litet virkat galler – precis som en instängd fånge.

I arbetet träffar Lisa många kvinnor – det är rektorer, doktorer, professorer och lärare. Så fort man är inomhus åker burkhan av och de visar sina vackra ansikten. Oftast är de vackert målade med mascara och läppstift. Nästan alla har långa vackra och välskötta naglar. Under burkhan har de kläder som inte ligger efter de kläder man ser på fester i Sverige. När Lisa tycker att hon lärt känna några kvinnor frågar hon om det inte är jobbigt att gå omkring i burkha: ”Jovisst svarar kvinnorna, det är svårt att se och man har ibland svårt att andas, men den skyddar mina fina kläder från damm och smuts och framför allt får man vara i fred från männen. Man slipper deras blickar och kommentarer”.

Lisa tycker att det är trist att kvinnorna inte ska kunna röra sig som de vill och inte kunna klä sig som de vill.

Ibland kommer det tidningar från Sverige till Afghanistan. Det är någon permittent som tagit med sig dem när de kommer tillbaka efter sin ledighet. En dag läser Lisa i en av kvällstidningarna att en kvinna våldtagits i en av Stockholms förorter. Kvinnan berättar, anonymt, i tidningen om hur hon behandlats och bemötts efter sin polisanmälan. Polis, åklagare och försvarsadvokater har frågat ut henne om hennes sexliv, hennes alkoholvanor och om hennes klädsel.
Om du nu inte ville ha sex med mannen, varför hade du kortkort kjol och stringtrosor på dig?”
Om du nu inte ville ha sex med mannen varför drack du 4 stycken gin och tonic?”
Tankarna far omkring i Lisas huvud. Kortkort kjol, stringtrosor, gin och tonic.

På eftermiddagen är Lisa ledig. Hon och de andra svenska tjejerna bestämmer sig för att sola. De går upp på taket och lägger sig i skydd av muren som omgärdar taket. ”Tror ni att man vågar sola toppless?”, frågar en av tjejerna. ”Klart vi kan”, svarar en annan, ”här finns inga muslimer i närheten”. Sagt och gjort, bikiniovandelarna åker av och flickorna njuter av den varma och starka solen på 2000 meters höjd. Det är verkligen avkopplande. Vad tjejerna inte märker är den tyska soldaten, som står i ett vakttorn 150 meter bort. De ser inte hur han i smyg tar fram sin kamera och fotograferar tjejerna. Just nu har flickorna inte en aning om att de inom 24 timmar kommer att finnas på internet, så att alla i hela världen kan se hur de ligger och solar topless på ett tak i Afghanistan.

Lisa tycker fortfarande att det är trist att kvinnor inte ska kunna röra sig som de vill och inte kunna klä sig som de vill, med ett undantag. Nu gäller det henne själv också.

Vid morgonmötet några dagar senare får Lisa reda på att den tyska soldaten skickats hem som straff för sitt fotograferande. Samtidigt får de höra att en muslimsk man fått 4 års fängelse för att han ofredat sin grannfru.

Förutom burkhan lär sig Lisa att det finns något som heter ”hedersmord” i vissa semitiska länder. Familjen dödar eller låter döda sina barn om de kränker familjens heder. Hela Lisas tillvaro gungar när hon tänker på att det finns familjer som inte låter ungdomar leva sitt eget liv och välja den partner de själv önskar. På kvällen sitter Lisa tillsammans med sina arbetskamrater och diskuterar saken. Alla är upprörda och tycker att det är fruktansvärt med så kallade hedersmord – de borde kallas ohedersmord. Alla deltar i diskussion livligt och engagerat – alla utom Pia. Pia sitter mest tyst och lyssnar. Så småningom drar sig de flesta tillbaka med en ursäkt om att det finns en morgondag. Till slut är det bara Lisa och Pia kvar.
Du sa inte så mycket i kväll”, säger Lisa. ”Tycker du inte att det är hemskt att det finns barn som inte tillåts att välja sin partner själv?”
Jo, det är fruktansvärt, det är kvävande och kränkande.”
Men varför sa du inget då?”
Pia tar ett djupt andetag, hon nästan suckar. ”Vad finns det att säga, ni har ju redan sagt allting som finns att säga i saken, men menar ni det?”
Lisa blir förvånad, nästan lite ledsen. ”Det är klart att vi menar det, varför säger du så?”
Pia tittar ner i golvet och fortsätter. ”Tror du inte att det finns barn och ungdomar i Sverige som inte får välja sin egen partner? Barn som inte bokstavligen, men bildligt mördas av sina familjer om de väljer ett liv som inte passar in?”

Lisa förstår ännu mindre. ”Hur menar du nu? Vad då mördas bildligt av sina familjer?”
Pia får tårar i ögonen. ”Ja de mördas bildligt – det är mer raffinerat och mer utvecklat en de så kallade hedersmorden, men funktionen är den samma. Ta min bror som ett exempel. När han berättade för mamma och pappa att han var homosexuell försköt de honom. De sköt honom inte med kulor utan med ord. De talade om att han inte längre var deras son och att de inte ville veta av honom förrän han slutat upp med sådant trams som att vara homosexuell”.

Nu märker Lisa och tårarna i sina egna ögon. Hon kramar Pia samtidigt som det bokstavligen snurrar i hennes huvud. Hon tycker fortfarande att det är trist att kvinnor inte ska kunna röra sig som de vill och inte kunna klä sig som de vill. Men det är ytterligare en sak. Det är fel att inte alla människor får välja sin egen partner.

Och för första gången i sitt liv inser Lisa att det är lätt att se andras fel och brister och det är lätt att påtala dem. Hon inser också att vi ofta gör det för att slippa att se  och ta itu med våra egna fel och brister. När Lisa bad sin aftonbön, den här kvällen kom en viktig insikt. Hon bad:
”Gud hjälp mig att inte dölja mina egna fel och brister genom att peka på andras. Hjälp mig, att i andras fel och brister, se och förstå mina egna fel och brister.”

lördag 24 november 2012

Melodikrysset vecka 47 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Efter en vecka fylld av möten, dopsamtal, vigselsamtal, begravningsgudstjänst, begravningssamtal och samtal med anställda, har det äntligen blivit lördag och melodikryssdax.

I Stockholm är det grått och mörkt. Regnet strilar ner och termometern visar 6 grader.

Morgonen har åtgått till att ta hand om tvätten efter gårdagens besök av vinterkräksjukan och till att förbereda dagens dopgudstjänster i Järfälla kyrka. Den första gudstjänsten börjar kl. 12.15, varför jag måste köra direkt efter sändningen. Eventuella kommentarer svarar jag på under eftermiddagen/kvällen.

Så här ser mitt förslag till lösning ut, idag:

L 5 och V 6: Dagens melodikryss börjar med; "When I kissed the teacher". Läraren spelades av Magnus Härenstam och gruppen som sjöng var ABBA.

V 10: Musiken är hämtad från "Klas Klättermus". Rätt svar borde alltså vara mus.

L 4: I Tomas Ledins; "Sommaren är kort", sjunger man om sandaler i plast. Även om jag saknade Tomas Ledins röst, så tycker jag att min yngsta dotter framför en ännu bättre version. Tack för hjälpen med stavningen av Tomas.

V 13 och V 1: Den som sjöng; "I can´t stop loving you", måste ha varit Ray Charles. En fantastisk artist i en mycket fin och känslosam sång. Vem har inte lyssnat till denna under perioder av förälskelse?

V 1 och L 1: Den som skrivet text och musik till; "Smile" är ingen mindre än Charles Chaplin. Då jag var yngre hade jag ingen aning om att han även var kompositör.

V 14 och V 7: Att det var Sonja Aldén som sjöng, det hörde jag direkt, men vilken titel har sången? Är det; "I din himmel"? Var det med denna sång, hon deltog i årets melodifestival?

L 3: "Nu ska vi skörda linet idag", handlar om lin. Visst har denna varit med ett antal gånger tidigare?

V 11 och L 2: Lena Andersson heter sångerskan som sjöng; "Är det konstigt att man längtar bort någon gång". En sång som var omåttligt populär i min ungdom och som vi gärna gick och nynnade på.

V 12: Att musiken är hämtad från en musikal det är jag ganska säker på. Är det inte "Don´t cry for me Argentina"från "Evita" och. Det som behövs inte behövs om man inte gråter näsduken. En riktigt Hipp-hipp fråga.

L 9: Arja Saijonmaa sjöng; "Samma himmel, samma sol", men jag uppfattade inte frågan till att börja med. Hon kanske tycker om att vistas i en sauna?

V 9: Nils Dacke spelade; "Ska vi plocka körsbär i min trädgård".

V 8: Musiken är hämtad från en av; "Milleniumfilmerna", vilken kommer jag inte på. Den som ligger bakom böckerna är Stieg Larsson. Otroligt bra filmer och böcker. "Män som hatar kvinnor", "Flickan som lekte med elden" och "Luftslottet som sprängdes".

Oj. Var det redan klart? Det var ovanligt många dubbelfrågor och inte särskilt svårt. Den största klurigheten var var Arja tycker om att vistas.

Nu ska jag åka till jobbet. Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg.

torsdag 22 november 2012

Vägen eller målet?

Söndagsmorgon. Det är november. Temperaturen växlar mellan ett par minus och ett par plus grader. Det är grått och ruggigt. Stefan ligger kvar i sin IKEA-säng. Genom en glipa i persiennen konstaterar han att vädret är det samma som i går, och i förrgår. Han ligger kvar i sängen precis som han gör alla andra söndagar. Han är lika ensam som när han gick och lade sig i fredagskväll. Stefan vaknar alltid ensam, därför att han alltid går och lägger sig ensam. Om man inte räknar klockradion som sällskap vill säga.

Oftast tillbringar han helgerna på exakt samma sätt. Ligga i sängen och titta på tv från fredag kväll till måndag morgon. Chips, Ahlgrens bilar och Coca-cola. Ibland sätter han på sig en träningsoverall och tar bilen ner till pizzerian vid järnvägen. Han tar alltid med pizzan hem. Att sitta ensam därnere och äta skulle han inte orka med. Tänk om någon såg honom. En jobbarkompis. Det vill han inte uppleva.

En strimma ljus når fram till Stefans arm. Ljuset orkar ta sig igenom både molntäcket och den trasiga persiennen. Stefan lutar sig över nattduksbordet och knäpper på klockradion. Av någon anledning är den inställd på P1. Javisst ja, han lyssnade ju på radioteatern i går. Nu är det radiogudstjänst. En kvinna talar. Det handlar om liv och död. Synd och dom. Det är något med kvinnans röst. Den är så levande och varm. Stefan försöker värja sig mot den, men han lyckas inte. Han är fångad av henne. Han har börjat lyssna.

"Det finns människor som är levande döda", säger kvinnan. "Människor som redan i sitt jordeliv slutat att leva".
"Vilka tokstollar", säger Stefan för sig själv. "Undrar vart hon vill komma".
Kvinnan fortsätter. "Hur många människor är det inte som lever sitt liv som i en postkö? De finns bara till för att vänta. De väntar på det ofrånkomliga. Och just för att de väntar, går tiden utan att de lever".

Stefan har blivit allvarligt intresserad av kvinnans tal.
"Föreställ dig", säger hon. "Föreställ dig att du är ute på en resa med den transsibiriska järnvägen. Du vet att resan startar i Moskva och att den slutar i Novosibirsk. Är ditt liv i järnvägsvagnen eller i Novosibirsk? Finns dina tankar i Moskva eller i den kupé där du sitter?".

"Vad svamlar hon om?", tänker Stefan. "Vad har det här med mig att göra?"
Kvinnan fortsätter. "Tänk dig nu att det plötsligt kommer in en man i din kupé. Han erbjuder dig att tillbringa hela resan med dig. Att vara ditt sällskap. Din rådgivare. Att trösta dig om du blir ledsen, och att skratta med dig när du är glad. Dessutom lovar han dig att stå för alla dina kostnader i Novosibirsk. Hotell, mat, allt".

"Han kan inte vara klok!" konstaterar Stefan. "Varför gör han det? Vad skulle han tjäna på det?"
"Vad gör du? Ber du honom lämna din kupé? Tar du emot hans erbjudande? Säger du till honom att du hellre sitter ensam och att hans erbjudande inte är tillräckligt bra? Eller börjar du fundera över vad han har för baktankar? Det kanske finns en hållhake någonstans? Är det något lurt med honom?"

Stefan har satt sig kapprakt upp i sängen. Framför sig ser han en järnvägskupé. Hans ansikte speglas i vindrutan, medan naturen passerar förbi. Det är exakt som i reklamen. Han kan nästan förnimma hur hans ansikte blir äldre och äldre.
"Vad skulle du göra?" Kvinnans röst ekar i hela rummet. "Valet är ditt? Vill du sitta kvar i din kupé ensam och vänta. Eller vill du leva under resan?"

Plötsligt har Stefan fattat ett beslut. Han vill lämna postkön. Han vill leva nu. Det finns väl ingen som åker transsibiriska järnvägen för att komma till Novosibirsk? Det hade ju gått betydligt fortare och varit både enklare och billigare att ta flyget, om man nu tvunget vill dit. Det är ju resan som är själva poängen.

I ett nafs har Stefan bytt lakan, bäddat, diskat och städat undan. Trots att det är söndag duschar han och rakar sig. "Aldrig mera en postköhelg", säger han bestämt till sin egen spegelbild. 

Klockan närmar sig 18. Dags för middag. Han låter bilen stå och promenerar ner till pizzerian. När han beställt den vanliga pizzan och hängt av sig jackan, frågar servitören osäkert: 
"Skall du äta här eller tar du med dig, som vanligt?"
"Jag äter här!". Stefan är bestämd.

"Väntar du på någon eller är du ensam?"
Stefan lutar sig något framåt och tittar servitören djupt i ögonen.
"Nä, jag väntar inte på någon. Och nä, jag är inte ensam, men jag är här själv".

lördag 17 november 2012

Melodikrysset vecka 46 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner.

Under förmiddagen har jag lyssnat på; "Ring så spelar vi", och slutfört veckans administrativa arbete.

Vädret i Stockholmsområdet är grått och mulet. Termometern visar 7 grader, så det verkar inte bli snö i helgen.

Idag har jag följande förslag till lösning på veckans melodikryss:

L 2: Eldeman börjar dagens melodikryss med Östen Warnerbring i en sång som jag inte kan titeln på. Heter den; "Det måste vara sången och glädjen"?

V 7: På Astrid Lindgrens födelsedag får vi höra en sång ur; "Ronja rövardotter". Var det; "Borkasången"? Jag misstog mig, Astrid Lindgren är född den 14 november. Tack för hjälpen.

L 3 och L 4: Vi fick lyssna till en instrumental version av Ulf Lundells; "Öppna landskap".

V 12: Den som sjöng; "Logiskt", var väl Plura? Tyckte till och med att han sa det i texten. Den var hämtad ur tv-programmet; "Så mycket bättre".

L 10: Visst var det ur; "De fyra årstiderna"; "Quattro stagioni" av Vivaldi?

V 9: Det var nog första gången jag hör; "Åh En sån karl", på finska. Jag gillar Anne-Lie Rydés version bättre. Även Lill Lindfors har ju sjungit in den.

V 6: Nog var det; "Vad du är söt min kära lilla ponny"? Hur stavas det i flertal? Ponnies? Ponnyer? Vi får återkomma när vi ska skriva svaret på V 1.

V 1: Musiken är hämtad ur Peterson-Bergers; "Frösöblomster". Var det; "Intåg i sommarhagen"?

L 1: Den artist som sjöng; "If yoy don´t mean it", var Marcus Fagervall, tidigare vinnare av Idol.

V 11: Jag tror att instrumentet är altsaxofon. I flertal och i populär kortversion bör det bli altsaxar. Musiken som spelades var; "Följ mig bortåt vägen", av Povel Ramel.

V 13: Nu önskar jag att min tonårsdotter varit här. Vem var det som sjöng; "To many days"? Kan det ha varit Thomas Ledin? Vid snabbgenomgången förstod jag varför jag hade så svårt med denna. Jag satt och försökte fylla i L 8.

V 5: Att rätt svar ska vara get, det är jag ganska övertygad om. Musiken var något av Evert Taube, som jag just nu inte kan placera. Självklart var det; "Fritiof i Arkadien", som börjar med; "På Colla Bellas höjd, där geten skuttar...".

L 8: Den som sjöng med Madonna måste väl ha varit; "Justin Timberlake". Hette sången; "4 minutes"?

Usch vad stressad jag blev av V 13. Jag är inte ens säker på att jag svarat på alla frågor. Får koncentrera mig på snabbgenomgången.

Jag lyckades ställa till det rejält för mig själv i slutet då jag tittade på fel ställe i kryssplanen. Jag är långt ifrån säker på mina svar. Jag tackar för alla hjälp och önskar er alla en riktigt trevlig helg.

fredag 16 november 2012

Vaksamhet och väntan

Mörkret var kompakt. Vart han än vände sig var det lika mörkt. Inte ens stjärnorna lyste upp omgivningen eftersom ett tjockt molntäcke fyllde himlen. De 30 meter, som skilde honom från kamraterna som låg och sov i tältet, kändes som 30 mil. Skulle de höra hans rop på hjälp? Skulle han med larmsnöret lyckas att väcka dem om han blev överfallen? Även om de skulle höra honom, skulle de hinna till undsättning? 

Hans ögon tittar ut över det mörka område inom vilket han ska hålla bevakning. Det är inte bara hans eget liv han ska skydda, utan alla de sovande kamraternas också. Om fienden kommer, vad skulle de göra med mig? Döda mig eller försöka ta mig till fånga? Om de fångar mig levande, vad skulle de göra då? Tortera mig för att få mig att berätta allt? 

Omgivningen verkar vara levande. Buskar och träd blir till levande människor. Stockar och stenar blev till stridsvagnar och kanoner. Skyddsvästen känns plötsligt väldigt tung och kvävande. ”Jag trodde den var till för att skydda mig, men i stället försöker den att kväva mig”. Sakta men säkert kommer ångesten smygande upp genom hans kropp. Paniken ligger hela tiden på lur. ”Jag vill inte dö!” Orden ekar gång på gång i hans huvud. ”Snälla Gud, låt mig inte dö!” 

En snabb blick på den självlysande klockan. 45 minuter kvar till avlösningen. Snabba djupa andetag. En inre röst som säger till honom ”Lugna ner dig. Det är lugnt”. Det går bra ett par minuter, sedan kommer ångesten krypande längs benen igen. Om jag dör – vad händer då? Hur går det med mina nära och kära? Hur går det med mig själv?” 

Tankar far runt i huvudet. Tillbaka till konfirmandlägret och samtalen om livet och döden. Vad var det prästen sa? Det finns inget gömt som inte ska komma i dagen… inget dolt som inte ska bli känt… skall ropas ut från taken” Hur var det prästen hade berättat? Att vi alla inför döden måste gå igenom våra liv. Att hela vårt liv passerar revy strax innan själva döden kommer. Att allt det jag sagt och gjort, det kommer jag att få stå till svars för. 

Vad är det i mitt liv som jag ångrar?” Bilder far genom huvudet på honom. Bilder som blir till berättelser och ord. Oj det är ju massa saker som jag gjort fel och ångrar. Det är ju tusentals gånger jag sagt och gjort saker som gjort andra människor illa. Visserligen har jag bett om ursäkt och försökt att gottgöra dem, men ändå.” 

Vad var det konfirmationsprästen sa. ”Det är inte dina fel och misstag som kommer att räknas utan dina avsikter”. Ja, så var det. Mina avsikter. De gånger när jag avsiktligen gjort någon illa, just för att göra illa. Det är de gånger jag kommer att stå till svars för”. 

Busken vid sidan om blir till en person. En levande människa med röst. Minns du när du var elak mot mig?” Rösten tillhör ett barn. Pojken är i 12 års åldern. Är det du Göran?” 

Kommer du ihåg de gånger när du retades, knuffades och var dum mot mig”. 
Ja, Göran, jag minns. Men jag gjorde ju bara som alla de andra. Det var ju inte bara jag som mobbade”. 
Nej, men du förstod och ändå fortsatte du”. 
Förlåt, förlåt! Jag gjorde det ju inte mot dig. Jag ville ju bara vara poppis”. 
Just det. Du följde strömmen trots att du visste…” 

Det prasslar till bakom honom. Göran?” Men pojken är borta. Han vänder sig framåt igen. Försöker skärpa synen och hörseln. Bli mer vaksam. Tänk om tiden ändå hade gått fortare. 

Plötsligt känner han en hand på axeln. Han rycker till. En lugn mjuk röst säger till honom. Var inte rädd. Du har klarat din tid. Nu tar jag över. Var inte rädd”.

lördag 10 november 2012

Melodikrysset vecka 45 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Efter en intensiv arbetsvecka såg jag fram emot en sovmorgon, men yngsta dottern väckte mig tidigt. Vi har lekt, tittat på barnprogram och sett "Doobidoo" via nätet. I går kväll prioriterade hon "X Factor".

Jag har också ändrat lösenord på Facebook och Twitter, på grund av att mitt Twitterkonto kapats. Någon har skickat reklam och otrevliga meddelande via mitt konto och i mitt namn. Tur att jag har vänner som berättar för mig när något sådant händer.

Vädret i Stockholm är typiskt november. Grått, ruggigt och molnigt. Termometern visar dock 7 grader.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

V 6: Dagens melodikryss börjar med "Sånt är livet", framförd av Anne-Lie Rydé. Det var en fin version, även om jag tycker bättre om Anita Lindbloms.

L 3: Melodin "En sockerbagare", utspelar sig i ett bageri. Tänker på versionen som sjöngs i "Solsidan" för någon vecka sedan.

V 11: Idrottsmannen som sjöng; "I love you", var ingen mindre än Ingemar "Ingo" Johansson. Världsmästare i tungviktsboxning 1959.

L 4: Lennart Palm, från Lerum, spelade; "Värsta schlagern", som i originalet sjöngs av Markoolio och Linda Bengtzing. Jag tror att den var med i melodifestivalen 2006. Aj, vad fel jag hade... Den har inte varit med i melodifestivalen, den skickades in till melodifestivalen 2006, men kom inte med. Tack för hjälpen.

V 14: Lalehs; "Snö", var ledmotivet till filmen om "Arn". En otroligt vacker sång och en bra film, även om jag föredrar böckerna.

V 8: "When you´re smiling", handlar om att le.

V 5: Musiken är hämtad från filmen "Flashdance". Jag tror att sångens titel är: "What a feeling". Här behövdes inte google, utan min fru ropade svaret innan sången påbörjades.

L 1: Jag känner igen musiken, men kan inte placera den direkt. Det låter som något av Wagner. Har fått förslag på att det var ur; "Rhenguldet". Musiken var hämtad ur; "Valkyrian" som är andra delen av; "Nibelungens ring". Efter hjälp från Hans och Fredrik har jag googlat och lyssnat på Youtube. Stycket heter; "The ride of the valkyries". Tack för hjälpen.

L 5, L 7 och V 9: Visst var det; "Viljasången" av Franz Lehar? Det var i alla fall Zarah Leander som sjöng. Den är hämtad ur "Glada änkan".

V 12: Rap är inte min musikstil. Jag har aldrig hört denna sång tidigare. Den enda rappare som jag kan få in i krysset är Adam Tensta, men jag har ingen aning om vad sången har för titel. Enligt Eldeman heter sången; "Like a punk".

V 13: Även om musiken är lite förvanskad, så känner jag igen "Tell Laura I love her". Den spelades flitigt på marketenteriets jukebox, då jag gjorde lumpen på I 16 i Halmstad.

L 10: Den enda ryska sångerskan jag kan komma på är Alla Pugatjova. Jag har hört sången flera gånger tidigare, men vet inte vad den har för titel. Tydligen heter den; "Million roses". Tack för hjälpen.

L 2: "Oh Susanna", är en sång jag sjungit många gånger på danska, med en humoristisk text. "Oh Susanna hvil du gifte dig med mig..."

Dagens melodikryss var inte helt enkelt. Jag har behövt googla några gånger för att känna mig säkrare, ändå är jag inte 100 % säker på alla mina förslag, jag får kolla upp dem senare under dagen. Nu ska vi åka till en dopgudstjänst, där jag för en gångs skull får vara gäst. Det ska bli roligt.

Jag svarar på kommentarerna senare i eftermiddag/kväll.

Trevlig helg, önskas ni alla!

lördag 3 november 2012

Melodikrysset vecka 44 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner.

Denna lediga dag har jag hittills ägnat åt att titta på veckans missade tv-program över internet. Att få sitta framför datorn, med en kopp kaffe, medan övriga familjen sover, är en av veckans höjdpunkter. Alldeles strax inleder vi "tysta leken", då jag, tillsammans med er läsare, ska försöka lösa veckans melodikryss.

Vädret i Stockholm är gråmulet och fuktigt, men temperaturen är ändock uppe i 6 grader.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

V 1 och V 8: Eldeman börjar dagens melodikryss med; "When you tell the world you´re mine", framförd av Björn Skifs och Agnes. Den är väl mest känd från kronprinssen Victorias och prins Daniels vigselgudstjänst. Tyvärr missade jag den, eftersom jag själv ledde en vigselgudstjänst i Spånga kyrka, samma dag och samma tid.

L 3: Jag kan inte placera musiken över huvudtaget, men svaret borde vara nio. Det finns en musikal som heter; "Nio små nunnor", kan det ha varit den? Den korrekta titeln på musikalen borde vara; "Nine", med tanke på Eldemans ledtråd om att det var en översättning.

V 6: Carola vann melodifestivalen 1983, med "Främling". Rätt svar borde alltså vara åttiotre.

L 4: Rollfiguren som sjunger är "Kurt Olsson" som spelades av Lasse Brandeby. Heter sången, som väl först sjöngs av Siw Malmkvist; "Till den person som tillgrep en väska i grönt"? Den korrekta titeln enligt google är; "Den person som tillgrep en väska i grönt i kön på centralen igår".

L 9: Vi fick höra en instrumental version av; "De sista ljuva åren". En fantastiskt vacker melodi som är en av de få, som kan få mig att bjuda upp.

V 13: Visst var det; "Brittas restaurang", som framfördes på finska? Jag tror att det var Gösta Linderholm som gjorde originalet. Frågan är om det ska stavas med g eller t, på slutet. En slamkrypare?

L 10: Jag tror att den något "hysteriska" musiken var, Gyllene Tiders;  "När vi två blir en".

V 11: Att rätt svar ska vara karuseller var inte svårt att lista ut, men vad är det för melodi? Var det; "Gungor och karuseller"? Rätt titel ska vara; "Gungorna och karusellen".

L 1: Duetten är hämtad från filmen och musikalen; "Blåjackor". Är det någon som kan titeln på sången? Här har jag fått förslag på två olika titlar; "Nu ska vi ha bröllop" och "Gå och fråga mamma". Jag har ännu inte hittat den korrekta titeln, men när jag googlar på "Gå och fråga mamma", då hamnar jag på "Blåjackor". Efter ytterligare en stunds googlande kan jag konstatera att det inte var; "Gå och fråga mamma". Med största sannolikhet är den korrekta titeln; "Nu ska vi ha bröllop", precis som Eldeman sa vid snabbgenomgången.

V 7 och L 12: Vad vore melodikrysset utan Evert Taube? I dag fick vi lyssna till en instrumental version av hans; "Min älskling du är som en ros".

L 7: Vi fick höra Eva Dahlgren i en engelsk version av; "Ängeln i rummet". Hon är en av vår tids absolut bästa låtskrivare och artister.

L 5: Jag har svårt att känna igen melodier när de framförs på andra instrument och i annat tempo än vad som görs i originalet. Men visst var det "Blåsippan ute i backarna står"?

L 2: Dagens melodikryss avslutas med; "Maria" som framfördes av; "Östen med resten".

Usch. I dag är jag långt ifrån säker på mitt förslag till lösning. Jag tyckte att flera frågor var riktigt svåra. Det började med musikalen; "Nine" och sedan blev jag rejält stressad av ett par frågor till. Jag hoppas att jag fick till det i alla fall. Tack för all hjälp.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg.

torsdag 1 november 2012

Vilken kyrka vill vi vara?

Efter mitt inlägg om kyrkoavgiften i förhållande till en känd kvällstidning, har jag fått väldigt mycket respons. De flesta tycker att det är bra att jag lyfter fram all verksamhet som kyrkan bedriver. Men det finns även några som tycker att jag glömmer bort en viktig aspekt och att jag framhäver kyrkan som en verksamhetskyrka.

Genom åren har Svenska kyrkan fått kritik för att vi är en verksamhetskyrka som endast bedriver verksamheter för att behålla våra medlemmar. Andra har kritiserat oss för att vi är en tjänstekyrka som tillhandahåller de tjänster som människor efterfrågar. Jag tror att kritiken grundar sig på att man önskar en annan kyrka, än den som Svenska kyrkan enligt lag är förbunden att vara. Vi ska vara en "öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka".

Det innebär att vi inte är en bekännarekyrka utan en bekännelsekyrka. Skillnaden mellan dessa två är att man i den första avkräver sina tillhöriga en bestämd tro. Vi gör inte det i Svenska kyrkan. Till Svenska kyrkan är du välkommen med den tro du har eller saknar. Trosbekännelsen omger dig och uppfyller din tro, där du inte själv vill eller har förmåga att tro. Trosbekännelsen är Svenska kyrkans "varumärke". Du kan tycka om den och dela hela eller delar av den, det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att du är medveten om att det är vårt "varumärke" och att du accepterar att det är så.

Vilken kyrka vill då vara?

Vi vill vara en evangelisk-luthersk kyrka, där vår tolkning och tillämpning av evangeliet syns i det vi gör och i hur vi förhåller oss till människor och deras tro. Vi vill vara en kyrka där man inte kan köpa eller prestera sin frälsning. Vi vill vara en kyrka där människor är myndiga och kan göra egna val. Vi vill vara en kyrka där vi tar människor och deras behov och önskningar på allvar. Vi vill vara en kyrka som rymmer hela människan och hennes liv. Inget är för litet och inget är för stort i våra liv, för att rymmas i kyrkan.

Vi vill vara en kyrka som är relevant och betydelsefull i människors liv. Vi vill vara en kyrka som tror att evangeliet om Jesus berör hela vår tillvaro och påverkar hela vårt mänskliga liv. Vi vill vara en kyrka som möter människors andliga och existentiella behov samt människors behov av fördjupning. Vi vill vara en kyrka av mångfald och pluralism. Vi vill vara en kyrka som hjälper människor till en känsla av sammanhang. Vi vill vara en kyrka som hjälper människor att göra livet meningsfullt, begripligt och hanterbart.

Alla våra verksamheter och alla de "tjänster" vi tillhandahåller har sin grund i evangeliet och syftar till att göra evangeliet levande. Jag tror att vi gör det bäst genom våra verksamheter och våra "tjänster" oavsett om det sker i gudstjänster, genom diakoni, i undervisning eller genom mission.