GOD JUL!

Jag önskar alla läsare av bloggen
en riktigt GOD JUL
med orden från psalm 114, vers 3:

Stilla natt, heliga natt! 

Mörkret flyr, dagen gryr.

Räddningstimman för världen slår, 

nu begynner vårt jubelår.

Kristus till jorden är kommen, 

oss är en Frälsare född.

Bön för julafton

Jag ber för julafton med biskop Caroline Krooks ord:

Gud, hjälp mig att ta vara på denna dag och göra något bra av den. 

Låt det bli en dag som jag kan stå för när natten kommer.

Låt den inte glida förbi i raden av andra dagar.

Hjälp mig att ta vara på denna dags möjligheter, förhoppningar och glädjeämnen.

Hjälp mig att klara av vad den för med sig av svårigheter, besvikelser och smärta.

Jag ber för alla människor som tar emot denna dag med oro och ängslan.

Jag lämnar mina nära och kära i din omtanke och vård.

Denna dag, Gud, den är din. 

Tack för gåvan du ger mig - ännu en dag.

Amen!

Bön 32 ur psalmbokens "En liten bönbok"

Julefrid

Så gott som alla i Sverige vet att vi firar julen till åminnelse av Jesu födelse. Vi har starka traditioner vad gäller julens innehåll och utförande. I de flesta familjer är det sedan flera månader bestämt vad man ska göra timme för timme. Allt är planerat och förberett i minsta detalj.

Jag måste tillstå att jag inte är någon ivrig anhängare av julen. Visst tycker jag om många av traditionerna, jag tycker om att se barnens glädje och förväntan och jag tycker om att umgås med nära och kära över god mat. Jag tycker också om julens gudstjänster. Och visst är det roligt och tillfredsställande att ge julklappar till barnen.

Kanske är det alla förväntningar som gör att jag har svårt för julen. Alla måsten och krav som sköljer över oss från alla håll och kanter. Förutom att det ska vara på ett visst sätt så ska vi känna särskilda känslor. Det ska vara glädje och upprymdhet. Men handlar julen om julklappar, mat, särskilda tv-program, pynt, julgran och en bestämd besökslista? Blir det inte jul om inte de där förväntade känslorna infinner sig? Räknas det inte som jul om jag inte hittar den så kallade julstämningen?

För mig handlar julen väldigt lite om det yttre. Julen definieras inte av hur många julklappar jag fått eller gett bort, hur många som satt runt bordet när jag åt, eller vilka rätter som serverades. Den handlar heller inte om hur många ljusstakar som brinner i lägenheten eller vem som är julvärd på tv.

Min jul handlar om det som kallas julefrid. Att i mitt liv försöka bidra till det Guds rike som Jesus föddes för att förkunna och påbörja upprättelsen av. Det Guds rike som funnits, delvis finns och kommer att komma i framtiden. Det Guds rike som är fyllt av det goda.  Gud säger i skapelseberättelsen flera gånger; "Och se det var gott". Tanken med skapelsen var alltså att det skulle råda ett gott tillstånd i Guds rike. Jesus förkunnar detta Guds rike och säger att det finns inom oss. Det är vår uppgift att med Guds hjälp ta fram det goda som vi redan har.

Vi måste börja där vi befinner oss. Att bidra till ett gott tillstånd inom oss, så att det smittar av sig till vår närmsta omgivning. Ibland tror jag att vi lägger fokus så långt borta att vi missar det närmsta. "Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ"?

Det inre tillstånd som jag kallar julefrid är inte beroende av något yttre. Den kan infinna sig oavsett om man är glad och upprymt eller ledsen, oberoende av om man firar jul ensam eller tillsammans med andra, den kommer inte från julmat eller julklappar och den går inte att köpa. Den är endast beroende av vår längtan och Guds nåd. Den infinner sig när vi släpper in Gud i våra hjärtan.

Guds nåd är julens viktigaste och finaste gåva och den är gratis. När vi tagit emot den ska vi använda den efter bästa förmåga så att den inte blir billig. En mottagen nåd som används för att bidra till ett gott tillstånd i sitt eget liv och i den närmsta omgivningen är gratis men den är inte billig.

Jag tror att julefriden börjar med något så enkelt som en stunds tystnad och eftertanke i ensamhet, en bön med egna eller färdigskrivna ord, att lyssna till, sjunga eller läsa en psalmvers, ett gudstjänstbesök eller en promenad i Guds natur tillsammans med allt levande.

Vem du än är, var du än befinner dig och hur du än har det, så är du sedd, känd och älskad. Och du är värd julefrid.

Kyrkoherdelöner del III

Jag hade sett fram emot en öppen och saklig debatt kring kyrkoherdelöner, där man diskuterade kyrkoherdens uppgifter, ansvar och arbetsbörda i relation till etiska principer om löner i kyrklig tjänst. Så har det inte blivit. Även i veckans Kyrkans Tidning kan man läsa om kyrkoherdelöner.

Debatten är osaklig och moralistisk. Enskilda kyrkoherdar hängs ut och ingen analys görs över hur det har blivit som det är. Kyrkoherdar ska förmås att själv göra något åt sina löner, genom påförande av skuld och skam, hot och skrämsel.

Det seriösa samtalet lyser med sin frånvaro. Var är intervjuerna? Var är uttalande från de som ligger bakom besluten som lett fram till dagens situation? Var är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation? Var är de kyrkliga fackföreningarna?

Efter att ha läst veckans KT, har jag bestämt mig för att, för egen del och tillsvidare, dra ett streck i "debatten" om kyrkoherdelöner.

Melodikrysset vecka 51 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Trots att jag haft en lugn arbetsvecka sov jag ovanligt länge i dag. En begynnande förkylning bidrar säkert till mitt behov av sovmorgon. Eftersom jag för första gången på 20 år är helt tjänstefri under julen skulle jag inte bli förvånad om jag blir sjuk. Jag har tagit ut mina sista semesterdagar för 2013 på julafton, juldagen och annandag jul.

Veckan har jag ägnat åt möte med församlingens projektgrupp för "Barkarbystaden", möte med arbetsledare och ledningsgrupp, jullunch tillsammans med de förtroendevalda, Kyrkoråd, styrelsemöte för församlingens bolag, begravningsgudstjänst, medarbetarsamtal, terminsavslutning för all personal och julbetraktelse för Rotary.

En av veckans många höjdpunkter var att Järfälla församling fick ta emot vårt första miljödiplom då vi blivit godkända för bronsnivån. Nu ska vi arbeta vidare med miljödiplomeringen så att vi under våren 2014 klarar silvernivån.

Vädret i Stockholm är grått. Det är mulet, 4 grader och regn.

I dag har vi tillsammans kommit fram till följande förslag till svar på årets "jul-melodikryss":

V 13: "O helga natt" eller "Adams julsång", framfördes av Jussi Björling. Den vackraste och mest stämningsfulla version jag hört av denna vackra sång var då en av församlingens tidigare organister sjöng den på en julnattsmässa.

L 12 och L 13: De inledande orden till "Jul, jul strålande jul" är jul, jul. Här fick vi höra den i en instrumental version.

L 8: "Marys boychild" sjöngs av Tom Jones, även kallad; "Tjuren från Wales". Jag minns när min mamma och hennes väninnor blev helt hysteriska då han var med på tv. Vill minnas att han stod på ett bord då han sjöng.

V 9: Vi fick lyssna till en instrumental version av psalm 105; "Hosianna, Davids son". En av de psalmer som är "obligatorisk" på 1:a advent direkt efter evangelieläsningen.

V 7: Ytterligare en instrumental version av en känd melodi. Vi fick höra; "Rudolf med röda mulen", som handlar om en ren.

L 5 och L 10: Jag tror att det är Sarah Dawn Finer som sjunger; "Merry little christmas". Trombonisten måste vara Nils Landgren. Jag var nästan säker på att vi skulle få höra Judy Garland när musiken började.

L 3: Så typiskt att jag inte känner igen musiken när den har biblisk anknytning. Att det handlar om Bethlehem är jag övertygad om. Jag har varit där två gånger och läste hebreiska på universitetet. Beth betyder hus och lehem betyder bröd. Var det; "Bethlehem song"? Efter mycket googlande hittar jag ett förslag på titel; "Oh little town of Bethlehem", på svenska; "O Betlehem du lilla stad".

V 14: Dolly Parton och Kenny Rogers sjöng; "With bells on". På svenska fick den titeln; "Jag vill hem till julen".

V 6: Visst var det; "We wish you a merry christmas"?

V 3: Gruppen som sjöng; "Christmas time" var; "Backstreet boys".

L 2 och L 1: Ytterligare än psalm i melodikrysset. Denna gång var det psalm 113; "Det är en ros utsprungen".

L 4: Bing Crosby sjöng; "Jingle bells", tillsammans med "The Andrew sisters".

V 11: Vi går i mål med den vackraste av alla julpsalmerna; "Stilla natt" som har nummer 114 i vår psalmbok. Här sjöngs den på vad jag tror är gaeliska av Enya. Ett av de största ögonblicken i mitt liv är då jag var i födelsekyrkan i Bethlehem och ett hundratal människor sjöng denna vackra psalm på sina egna språk framför den plats där Jesus föddes.

Därmed var årets jul-melodikryss avklarat. Jag tackar er alla för i dag och önskar er en fortsatt trevlig helg. Nu hoppas jag att min begynnande förkylning ska ge med sig så att jag kan ta en promenad innan det är dags att göra brunkål och rödkål inför julfirandet.

Trevlig 4:e advent!

Tiden är inne

Varje dag när min yngsta dotter vaknar tillkännager hon hur många dagar det är kvar till julafton. Hon är full av förväntan inför det som ska komma. Av någon anledning verkar inte julklapparna stå i centrum av hennes förväntningar utan det är snö, ledighet och att hela familjen ska vara tillsammans.

Trots att hon börjar utvidga sina tidsbegrepp från ett evigt nu, till att inrymma såväl historien som framtiden så lever hon fortfarande till 100 % i det som är. Hon har förmågan att leva i två tidsaspekter samtidigt - chronos som är den linjära tiden och cairos som är den cirkulära tid som består av ett evigt nu.

Hennes förväntningar på det som ska komma beror på hennes erfarenheter av det som varit och som redan har ägt rum. Hon längtar till julafton eftersom hon har en erfarenhet av vad det innebär, hon har redan upplevt det och bär på både egna och andras minnen av det.

För henne innebär julen en tid, en plats och ett tillstånd som är fullt av det som hon upplever som gott och bra. Tiden är något som ska komma samtidigt som den redan har varit. Platsen är den plats där hon befinner sig då tiden inträffar. Det går lika bra att vara hemma, som hos mormor och morfar. Det viktigaste är att hennes närmsta familj är närvarande. Tillståndet är en blandning av glädje, förväntan, värme och kärlek.

Varje dag är hon väldigt engagerad och aktiv i arbetet för att uppnå det goda hon längtar efter och till. Hon hjälper till att ordna platsen genom att göra julsaker som hon pyntar hela lägenheten med. Hon gör julklappar till hela familjen som hon slår in och lägger under granen. Hon städar och plockar undan så att det ska vara fint. Hon uppmuntrar och påminner alla i familjen om det som står för dörren, inte minst genom att berätta för oss hur många dagar det är kvar och vad som förväntas av oss alla för att det ska bli ett gott tillstånd under julen.

Jag tror att min dotter förstått mer om Guds rike, än jag kunnat föreställa mig. Det känns bra att hon ger mig perspektiv både vad gäller tid, plats, tillstånd och innehåll så att jag inte bara fokuserar på det som ligger utanför det sammanhang som jag själv befinner mig i.

"Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet."

Kyrkoherdelöner del II

Jag vill vara tydlig med att jag välkomnar debatten om kyrkoherdelöner som startats av Kyrkans Tidning. För mig är det viktigt att kyrkan är öppen och transparent. Vad jag däremot saknar är en analys och en diskussion utifrån sakfrågan. Jag ifrågasätter också om det är nödvändigt att "hänga ut" enskilda kyrkoherdar med foto, namn och månadslön. Det är ju inte de själv som satt sin lön.

Precis som i alla andra yrken måste de som sätter kyrkoherdens lön ta hänsyn till hur mycket samma yrkeskategori tjänar på andra arbetsplatser. Det innebär att de förtroendevalda är mer eller mindre "bakbundna" i löneförhandlingar med fackföreningarna. Alla som suttit i löneförhandlingar vet att man är skyldig att göra en lönekartläggning och lönejämförelse innan man gör en löneinplacering eller en löneöversyn.

Bakgrunden till kyrkoherdarnas relativt höga löner är Kyrkomötets beslut att kyrkoherden ska leda och utöva tillsyn över all verksamhet i pastoratet. Det innebar att kyrkoherden blev ansvarig även för de delar som leddes av andra befattningshavare tidigare. Kanske fattades beslutet av ideologiska skäl utan tillräcklig analys av konsekvenserna?

Kyrkoherdar blev ansvariga för förvaltning och ekonomi som tidigare varit under kamrerers eller förvaltningschefers ansvarsområde. Dessa hade löner i förhållande till samhällets övriga arbetsmarknad för att man skulle få den kompetens och erfarenhet man efterfrågade. Plötsligt stod man i ett dilemma, ska kyrkoherden ha lägre lön än de medarbetare som han/hon är satta att leda, ha ansvar för och utöva tillsyn över? Hur skulle fackföreningarna reagera på det?

Lösningen blev att man höjde kyrkoherdarnas löner till samma nivå som förvaltningschefer och kamrerer. Detta var inget som enskilda kyrkoherdar eller förtroendevalda efterfrågade. Det blev konsekvensen efter lönekartläggning, lönejämförelse och löneförhandlingar med fackföreningarna.

När man nu efter beslut på olika nivåer lägger samman pastorat som får upp till 500 anställda blir det ytterligare ett dilemma. Ska en kyrkoherde som ansvarar för 500 anställda ha samma lön som den kyrkoherde som ansvarar för 100 eller den som ansvarar för 5?

Jag ser fram emot en saklig debatt där man diskuterar kyrkoherdens lön i förhållande till ansvar, arbetsuppgifter och arbetsbörda. Man behöver inte nödvändigtvis jämföra kyrkoherdens lön med dem som har motsvarande förvaltningsområde, till exempel kommunchefer, men att inte jämföra alls på grund av att kyrkoherdetjänster inte är konkurrensutsatta på samma sätt som andra chefstjänster, blir också fel.

Jag ser också fram emot att de etiska principer om lönesättning, som borde tagits fram innan besluten överlämnades till lokala förtroendevalda och fackföreningarna, lyfts fram. Vill vi att anställda i kyrkan ska genomföra motsvarande arbetsuppgifter som andra gör på sina arbetsplatser, fast till en lägre lön? Kanske borde man införa ett lönetak byggda på viktiga nyckeltal utan att ge avkall på individuell lönesättning?