söndag 2 januari 2011

Nyårslöften

Så är jag tillbaka i Stockholm efter en lång dags bilfärd från Malmö. Vilken tur att yngsta dottern fick en portabel DVD-spelare i julklapp. Familjen tittade på film, lyssnade på iPhone eller sov under tiden som jag körde. Själv lyssnade jag på radion. I dag pratade man om nyårslöften.

De vanligaste nyårslöftena är tydligen förknippade med vår livsstil. Vi lovar att sluta röka eller snusa, gå ner i vikt, dra ner på alkolholkonsumtionen, börja träna, äta nyttigare, jobba mindre och ägna mer tid åt familjen. Det var tydligen inte helt ovanligt att nyårslöften handlar om miljön. Handla mer ekologiskt, sopsortera, köra mindre bil och spara på energin.

Själv har inte avgivet några nyårslöften. För mig räcker det med att varje dag leva enligt de löften jag avlade vid min prästvigning. Den 5 januari, är det 14 år sedan jag prästvigdes. Om en vecka ska jag gå på prästvigning i Storkyrkan. En av de nyprästvigda kommer att tjänstgöra i Järfälla församling, under sitt pastorsadjunktsår. För mig är det en påminnelse om min egen prästvigning och mina egna prästlöften.

Som chef försöker jag leva enligt de "löften" jag givit till alla anställda i församlingen. Jag har lovat att vara; Närvarande, Ödmjuk, Prestigelös och Principfast. (Vad jag menar med detta, går att läsa i ett inlägg från 2010-01-24 här på bloggen.)

Om jag hade lovat något på nyårsafton, skulle det nog ha varit att försöka vara mer med min familj. Men å andra sidan, vet de att jag älskar mitt arbete och att jag inte trivs med att vara ledig för länge åt gången.

10 kommentarer:

  1. God fortsättning, gav inte heller några löften i år. Gäller ju att fatta beslut när det passar under året och leva efter dem, inte bara lova på nyårsnatten, bara för att man skall.

    Däremot skall jag börja året med att gå till doktorn och se om jag får klartecken för någon sorts motion efter mina knäoperationer. Jag hoppas slippa hamna i situationen att jag bara får simma, cykla eller gå korta promenader. Hoppas åtminstone på att få tillstånd till lättare handbollsträning men anar att så inte är fallet. Jag lever dock på hoppet ända tills imorgon när fakta kommer att ge mig svaret.

    Marie

    SvaraRadera
  2. Hej Marie och tack för din kommentar.

    Jag delar helt din uppfattning att löften ska avges när de behövs och man ska verkligen försöka leva upp till dem. Jag anar att de flesta nyårslöften håller tills i morgon eller i bästa fall tills nästa helg.

    Jag önskar att du ska få ett bra besked i morgon. Även om du inte får spela handboll så kanske du får idrotta med något annat. Promenader är inte det sämsta, särskilt inte om man har en hund.

    God fortsättning.

    Krister

    SvaraRadera
  3. Thorsten Schütte4 januari 2011 15:15

    Rätt Krister, det går inflation i nyårslöften och de skapar ångest och dålig samvete, men föga nytta. Bättre att ha några principer att stå fast vid, men därutöver inte lova något man ändå inte kommer att hålla!

    SvaraRadera
  4. Hej Thorsten och tack för din kommentar.

    Jag delar helt din uppfattning. Ha några principer som du försöker leva efter och lova inget som du inte tror dig kunna hålla.

    Som vi båda vet, så misslyckas vi alla vid något tillfälle i livet med att hålla ett löfte. Då är det tur att det finns en princip som heter förlåtelse. Jag tror på den principen om man inte brutit ett löfte av lättja eller därför att man inte bryr sig. Så länge man gör sitt bästa så finns det alltid förlåtelse.

    God fortsättning.

    Krister

    SvaraRadera
  5. Jag kanske får träna till hösten om jag tränar på hårt i gymmet med styrka och dessutom tränar upp musklerna så de blir snabba. Hmm, det sista kan nog bli knepigast. Om jag då kan klara av att träna handboll utan att få ont dagen efter så får jag fortsätta. (ej match). Får jag ont dagen efter, ja då får man fundera på vad det var som skapade smärtan och låta bli det. Allt som inte gör ont dagen efter är ok :-).

    På fredag blir det en privat hundkurs hos en instruktör. Skall bli jättekul. Gymmet skall väl också besökas någon gång innan söndag. Men det är ju så sabla trist, men ack så nödvändigt.

    God fortsättning och hälsa familjen

    Marie

    SvaraRadera
  6. Hej Marie och tack för din återkoppling.

    Det låter i alla fall inte "hopplöst" att du kanske kan träna handboll om du följer rehabiliteringsträningen. Det tar tid att träna upp styrka och snabbhet i muskler, men jag är övetygad om att du kommer att lyckas. Gymmet tre gånger i veckan kommer att göra susen.

    Intressant att min gamla plutonchef i det militära hade så goda kunskaper i fysiologi. När någon soldat ville sjukskriva sig och sa till honom: - Kapten, det gör så ont när jag gör så här. Då svarade han lugnt: - Gör inte det då...

    Vad ska hunden lära sig? Eller är det matte som ska få utbildning?

    God fortsättning önskas även du. Hälsa även du familjen.

    Krister

    SvaraRadera
  7. Jag lovar aldrig något, om jag inte vet att jag kan hålla löftet
    inga förväntningar = inga besvikelsr

    SvaraRadera
  8. Hej Anonym och tack för din kommentar.

    Jag tycker att det låter som en bra och sund princip att aldrig lova något som man inte kan hålla. Jag tror att de som har högst förväntningar på nyårslöften, och de som blir mest besvikna när de inte infrias, är givaren själv.

    Det fanns en distinktionskorpral vid Orsa kompani, som hette Jonas Gifting. När kompanichefen gav kompaniet en extra permission och uppmanade alla att hålla sig nyktra och sköta sig, då sade Gifting de berömda orden: "Kapten, Orsa kompani lovar inget bestämt".

    Jag tycker att det är ord som manar oss alla till eftertanke. Lova inget som du inte tror att du kan, eller vill hålla.

    God fortsättning.

    Krister

    SvaraRadera
  9. Hej Krister

    Det är alltid hundföraren det hänger på, har man en knepig hund har man för det mesta inte gjort rätt. Så det är jag som får gå på kurs och hunden följer med så jag har någon att öva på. Gick bra, och det var jag som behövde lära mig att vara flockledare och inte den där saken i slutet på kopplet som hunden bestämmer över. Just nu kämpar vi om herraväldet, jag vinner dock mest matcher inbillar jag mig. Dock skall jag nu gå en kurs där även andra är med hos samma instruktör. Jag har gett mig sjutton på att få en väluppfostrad hund. Kompisar som trott att jag blir en bra promenadkompis har insett att jag är urtrist, jobbar bara med hunden och har inte tid att prata. Att gå själv fungerar bäst :-)

    Ha det gott

    Marie

    SvaraRadera
  10. Hej Marie och tack för din återkoppling.

    Jag brukar titta på Cesar Milan i "Mannen som kan talar med hundar", där lär man sig också att det aldrig är fel på hunden.

    Visst är det kul med en väldresserad hund, men samtidigt blir det nästan tråkigt i längden. Vår hund är så lydig så hon gör sakerna innan man gett kommandot. Jag brukar säga att hon kan allt utom att räkna och skriva.

    Jag undrar om hunden tänker likadant. - "Jag ska inte lyda den där i andra ändan av kopplet, jag ska vinna, jag har vunnit flest matcher osv."

    Kanske hunden har gett sig sjutton på att få en väluppfostrad matte?

    Lycka till med dina hundkurser.

    Hälsa familjen, om du träffar dem mellan kurser och promenader.

    Allt gott!

    Krister

    SvaraRadera