torsdag 18 oktober 2012

Vem ska utöva tillsyn över präster?

Som präst står man under tillsyn av sin kyrkoherde, kontraktsprosten, biskopen och domkapitlet. Det är till någon av dessa man ska vända sig om man har klagomål på en prästs sätt att utöva sitt ämbete eller utföra sina arbetsuppgifter.

Kyrkoherden har självklart samtal med prästen i fråga och kan vidta arbetsrättsliga åtgärder om prästen inte fullgjort sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren. Kontraktsprosten och biskopen kan ha samtal med prästen för att ytterligare utreda sakförhållanden och för att tala honom/henne till rätta.

Om inget av detta hjälper eller fungerar, eller då det gäller allvarliga saker, kan man göra en anmälan till domkapitlet som är skyldiga att pröva om innehållet i anmälan stämmer och om prästen brutit mot sina vigningslöften eller mot kyrkoordningen.

Denna ordning har kritiserats i massmedia vid flera olika tillfällen de senaste åren i samband med uppmärksammade händelser. Det verkar inte finnas tilltro till Svenska kyrkans interna sätt att hantera frågor som handlar om prästers och diakoners sätt att utöva ämbetet och sköta sitt arbete. Det har lämnats olika förslag, som att man ska ha en gemensam ansvarsnämnd för alla präster och diakoner, eller att man ska prövas av domkapitlet i ett annat stift än det man tjänstgör i.

De senaste dagarna har hela tillsynssystemet satts ur spel, då en blogg, finansierad av Stockholms stift och en församling, tagit på sig rollen att både utöva tillsyn, utreda och ge förslag på reprimander eller påföljder. Bloggen uttalar sig i sakfrågor, sanningsfrågor, sannolikhetsfrågor, värderingsfrågor, lärofrågor och påföljdsfrågor. Självklart sker allt under de bästa intentioner, nämligen att undersöka, kartlägga och granska, vilket är massmedias uppgift.

Kanske vill bloggen visa att biskopen och domkapitlet spelat ut sin roll i tillsynsfrågor?
Kanske vill bloggen visa hur det egentligen borde gå till?
Kanske ser inte de som skriver bloggen vad de egentligen gör?

Jag har ingen aning, men företeelsen gör mig djupt orolig och skrämmer mig.

Jag har 100 % förtroende för, och tillit till, min kontraktsprost, min biskop och mitt domkapitel i tillsynsfrågor. I de "instanserna" räknar jag med att mötas av saklighet, respekt och rättssäkerhet. Det gör jag inte i en massmedial blogg.

10 kommentarer:

  1. Är det seglora smedja som avses?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som följer min blogg vet att jag vill inte skriva mot någon utan jag vill skriva om företeelser och där är namn på bloggar och personer inte viktigt.

      Å andra sidan kan den som följer med i den så kallade "kyrkliga debatten" själv dra slutsatser om vilken blogg det handlar om.

      Min poäng är långt viktigare och djupare än att skriva illa om någon annan blogg, Det handlar om tendenser och företeelser som sätter Svenska kyrkans ordning ur spel.

      Med vänliga hälsningar

      Krister

      Radera
  2. Thorsten Schütte18 oktober 2012 22:19

    Ja, det är farligt med parallellstrukturer och "folkdomstolar". Jag tycker att man i största allmänhet in i det längsta ska hålla sig till den laga beslutsordningen i både kyrka och samhälle och reservera "civil olydnad" bara för de få fall samvetet verkligen kräver. Annars blir den ett trubbigt instrument!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Thorsten och tack för din kommentar.

      Jag håller fullständigt med dig.

      Det blir "farligt" om någon utan legitimitet tar på sig att utöva tillsyn, kontrollera och agera "domstol".

      Vi borde ha lärt oss att massmedias domar sträcker sig längre både i djup, bredd och tid än de legitima domstolarna gör.

      MVH

      Krister

      Radera
  3. Gillar att läsa din blogg. När historiens hjul svänger gäller det att hänga med, annars krossas man. Ryska storfurstinnor har fått bedja till den som är hel och skurat toaletter. När Jesus dog var bouppteckningen enkel, psltorna var uppdelade. Hans frihet kunde de ej ta, bara hindra honom från att knäppa händerna men han bad likväl och befallde sin ande i Guds händer, de som var fria. I trons liv finns inga pensionssparande strategier. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. God morgon Magnus och tack för din kommentar och dina vänliga ord.

      I detta sammanhang, "Tillsyn över präster", läser jag din ord som tröst. "Var inte rädda", "Gör er inga bekymmer för morgondagen", "Lita till Gud", "Fortsätt att be".

      Med vänliga hälsningar

      Krister

      Radera
    2. Exakt! Rädslans hand skall med föraktets hjälpande hand av oss själva fästas PÅ korset, sedan sänder Gud en ovän att tacka för som fäster den andra handen, förakthanden. När de båda är fästade påbörjas det verk som den helige Ande utför i oss, att det som skett FÖR oss, skall sätta sig ( kol 1:24) då föds motsatsen till rädsla och förakt: hopp och hopp stavas k ä r l e k, inte vår utan hans. Så görs det av Anden som bara Jesus är här ord och handling till ett, subjektivt och objektivt sammanfallande. Det är vi som ät splittrade, inte han. Vi som grips av rädsla eller förakt, inte han. Detta är helt enkelt helgelse och den är aldrig klar här, därför är det repris, om och om igen. Det tar tid, det skall ta tid, det är nöden och nåden men först när hjälpen behövs ges den. / Magnus Olsson

      Radera
    3. Jag delar din uppfattning till fullo, Magnus.

      Rädsla och förakt är av ondo. Tyvärr är det något som drabbar oss alla och som vi måste bekämpa i första hand hos oss själva.

      Radera
  4. Hej Krister !
    Vem ska granska er, det finns bara en som granskar ingen blogg eller chef utan kyrkobesökaren som kommer till kyrkan för att få tröst eller några ord för att stärka självkänslan för att orka med morgon dagen. Sen var en blogg skriver ser jag en som inte vågar prata om det som är fel utan måste skriva för att få medhåll från andra innan man säger nåt själv med talet.
    Ska man bedöma nån bör man träffa personen själv och själv gå fram och tala om vad som är fel vill den då inte ta emot kritiken då kan man väl skriva till dennes chef med underskrift om man vågar annars tycker jag personligen att man ska hålla mun.
    Jag kan inte tex. döma dig vi har inte träffats vi har pratat med varann på telefon (det skulle så fall vara att du är skåning ni säger ju att stockholmare skriker och skräpar ner när man är i skåne) (MÅSAR) det var ett skämt min mamma bodde i Simrishamn den sista tiden hon levde och dom bästa bekanta jag hyser störst förtroende för är skåningar.
    Så om du pesonligen har fått kritik på bloggen så kan jag säga jag håller INTE med jag ser dig som en underbar person att varje ord du skriver på bloggen värmer och ger en ett stöd att orka med morgondagen MVH Kirk

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig Kirk.

      Man ska först prata med sin broder/syster.

      Den viktigaste granskningen kommer från församlingsborna, det håller jag helt med dig om.

      Det är inte jag som fått kritik, utan det är en av mina kollegor som "hängs ut" av några präster, därför att hon inte delar deras uppfattning. Hon beskylls för att vara rasist, invandrarfientlig mm.

      MVH Krister

      Radera