söndag 2 december 2012

Ett nådens år

Gott nytt år. Ja, ni läste rätt, jag skrev gott nytt år. Idag kan vi hälsa varandra med orden gott nytt år. Vi påbörjar i dag ett nytt kyrkoår, så jag önskar er alla, ett gott nytt kyrkoår. Precis som det kalendariska nyåret, så är det nya kyrkoåret, fullt av fest och glädje. Liksom vi på nyårsafton drömmer om framtiden, kan vi genom dagens evangelietext ana det år som ligger framför oss. Idag påbörjas det som leder oss mot Påsken 2013.

Hur många av er brukar avge nyårslöften? Löften om att sluta röka, äta mindre, träna mer, bli snällare eller engagera er mer i någon eller något?

Det nya kyrkoåret påbörjas också med ett löfte, men det är ett löfte som vi får ta emot. Löftet har redan gått i uppfyllelse i Påskens händelser och det är därför evangelietexten handlar om när Jesus rider in i Jerusalem den första palmsöndagen.

Dagens tema är: ”Ett nådens år”. Och vi får alla ta emot Guds löfte.

I kyrkan lever vi i en cirkulär tid, och inte som i almanackan, i en linjär tid. Det innebär att det som kommer, redan har skett och men det kommer att ske igen. Vi förbereder oss på en ankomst som redan har ägt rum. Världens förändras, men det gör inte Gud. Därför får vi varje dag ta emot Guds löfte, men i dag är det en särskild påminnelse om löftet. Löftet handlar om nåd. Gud ger dig och mig, ett löfte om nåd. I vår kyrka brukar vi säga att ”nåden allena”, ska rädda oss. Nåden personifieras av Jesus, vår frälsare. 

Vad är då nåd?

Nåd innehåller flera olika ingredienser. Det viktigaste är att den är gratis – på latin heter nåd gratia. Nåden kan inte köpas, presteras eller förtjänas. Nåd består av barmhärtighet, kärlek, försoning, rättfärdighet och förlåtelse. Gud strävar efter att återställa sin skapelse så att hela tillvaron genomsyras av Guds barmhärtighet. Barmhärtighet är det mest gudomliga hos Gud och det mest storslagna hos oss människor.

Genom Jesus liv, lidande, död, uppståndelse och himmelsfärd har Gud försonat världen med sig själv och gjort oss rättfärdiga, därför inbegriper Guds barmhärtighet förlåtelsen. Guds kärlek är villkorslös och ges av nåd, det vill säga gratis. Guds kärlek är orubblig och levande i evighet, oavsett vad som händer.

Låter det konstigt och krångligt? Låt oss se på några av de psalmverser vi sjungit eller kommer att sjunga idag:

I psalm 108 vers 3, sjunger vi; ”Han kommer till jorden att bringa ett offer på korsträdets stam, att dö för vårt syndiga släkte och föra rättfärdighet fram”.
I psalm 109 vers 2, sjunger vi; ”Han kommer ned till jordens grus med himlens kärlek, nåd och ljus och bjuder oss försoning”.
I psalm 423 vers 1, sjunger vi; ”Ge nu åt varje syndens slav den frihet du åt Israel gav”.

Nådens löfte innebär att Gud aldrig kommer att sluta älska dig. Du får löftet gratis och kan aldrig prestera, förtjäna eller köpa det. Å andra sidan kan du inte heller göra något som ställer dig utanför löftet. Genom Jesus kommer himmelen ner till oss här på jorden. Jesus knyter samman himmel och jord, vilket ger oss möjlighet till ett liv i relation med Gud, som inte bygger på vad vi kan eller inte kan, vad vi klarar av eller inte klarar av, vad vi har förtjänat eller inte förtjänat. Det innebär att vi genom Jesus Kristus blir rättfärdiga inför Gud.

Jesus har försonat dig och mig med Gud, genom att födas, leva, lida, korsfästas, dö, uppstå och till slut återgå till himmelen för att sitta på Guds högra sida. Genom honom får vi ta emot Guds förlåtelse.

Nåden är något vi kan be om, genom att ta bort haspen på insidan av dörren till vårt hjärta. Handtaget sitter på utsidan av vårt hjärtas dörr och det är Gud som öppnar den genom den helige Ande. Inte ens vår vilja eller tro kan vi prestera. Även de är en frukt av Guds nåd.

Nåden drabbas vi av då vi inser, att Gud är Gud och vi är människor. Då vi slutar tro att vi kan nå rättfärdighet/frälsning/räddning genom oss själva och våra egna prestationer. Då vi inser att vi inte kan nå himmelen av oss själva. Då vi kommer till insikt om att himmelen är något som kommer ner till oss, genom Jesus Kristus. Då vi inser att det enda som gör att vi räddas, är korset, där Jesus dog för våra synders skull.

Hur många har klarat av att följa sina nyårslöften?

Gud håller sina löften. I psalm 103 vers 2, sjöng vi; "Guds löften äro sanna,..." I psalm 254 vers 1 kan vi läsa; ”Löftena kunna ej svika, nej de stå evigt kvar. Jesus med blodet beseglat allt vad han lovat har”.

Vad förväntas då, av dig och mig?

I psalm 104 vers 4 sjunger vi: ”Låt hjärtat öppna sig, bjud Kristus hem till dig. I dag vill han dig gästa och sitt förbund befästa”. Vi har alla möjlighet att möta Jesus Kristus idag, precis som alla andra dagar. Vi kan lyfta av haspen på insidan av vårt hjärtas dörr och tillåta Gud att öppna den, genom den helige Ande. Allt vi behöver göra, är att ge Gud tillåtelse till det, eller åtminstone inte hindra att det sker.

Vi kan här och nu, ta emot löftet om ett nådens år och möta Jesus i bibelorden, i psalm och körsång, i bön och i varandra. Alldeles strax har vi också möjlighet att möta honom konkret, i bröd och vin, när han kommer till oss i sin heliga nattvard.

4 kommentarer:

  1. TACK.
    Kort koncist, klart, tydligt, kärleksfullt, Bibliskt, sant och gott.
    Jag klipper ut det och spar för att visa andra.
    Trösterikt. Fortsätt med din uppgift att sprida det glada budskapet.
    Tack
    Inger

    SvaraRadera
  2. Hej Inger.

    Tack för din kommentar och din vänliga feedback.

    Jag fortsätter att försöka sprida evangeliet - det glada budskapet.

    Med vänliga hälsningar.

    Krister

    SvaraRadera
  3. Thorsten Schütte5 december 2012 kl. 09:08

    "I kyrkan lever vi i en cirkulär tid, och inte som i almanackan, i en linjär tid." - Bra bild, men samtidigt har tiden en riktning. Kanske man kan tänka sig den cirkulera tidens hjul med årstiderna och kyrkoåret som rullar fram på den linjära tidens räls?

    SvaraRadera
  4. Hej Thorsten och tack för din kommentar.

    Jag tänker mig att tiden är cirkulär längs ett elliptiskt spår, vilket gör att tiden upplevs gå fortare under vissa perioder.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera