onsdag 7 augusti 2013

Vanor

Jag har länge funderat över varför det är så svårt att skaffa sig nya goda vanor och bli av med de dåliga. Lika förundrad är jag över varför det är så lätt att bryta goda vanor och skaffa sig dåliga. Det är något de flesta av oss erfar när vi ska bryta semestervanorna för att komma in i våra vanliga "gängor"

När jag läser Paulus ord i Romarbrevet så inser jag att det är en del i att vara människa och en del av den mänskliga kampen. En kamp jag inte klarar utan hjälp från Gud och genom Jesus. Vi människor är helt enkelt "incurvatus in se", det vill säga "inkrökta i oss själva".

Paulus skriver:
"Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jagRomarbrevet 7:15

"Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig. Jag har alltså upptäckt att eftersom det onda finns hos mig så är lagen något gott för mig som vill göra det goda - i mitt inre bejakar jag ju Guds lag."
Romarbrevet 7:18-22

2 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte8 augusti 2013 17:48

    I mina dystrare stunder ser jag det här som utslag av entropilagen - graden av oordning stiger och kan bara motverkas lokalt genom att använda energi. Och i andlig mening är den den energi som vi behöver fylla på med för att göra skillnad och ej fastna i gamla vanor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. God morgon Thorsten och tack för din kommentar:

      Jag delar din och Paulus erfarenhet. Det är näst intill stört omöjligt att bryta gamla dåliga vanor och fortsätta med goda, utan hjälp utifrån. Om hjälpen kommer genom inre övertygelse eller genom yttre hjälp så är jag övertygad om att det är från Gud och genom Jesus Kristus den kommer. Det är den helige Andes verk.

      MVH//Krister

      Radera