Midsommar handlar inte bara om att klä majstången, dansa och sjunga smågrodorna, äta sill och dricka snaps, plocka sju sorters blommor och drömma om sin älskade.
För många människor är det en helg fylld av oro och ångest, sorg, saknad, längtan, ensamhet, berusade och otrevliga människor, besvikelse över svikna löften, ledsamhet över brustna förväntningar och frustration över tillvaron i allmänhet.
Själv tänker jag springa en runda under förmiddagen innan några vänner kommer över på lunch. Hur det blir under eftermiddagen och kvällen får vi se.
Inför helgen ber jag med orden i en av de böner som burit mig de senaste 25 åren (bön 182 i psalmbokens: "En liten bönbok":
"O Jesus, du som är saktmodig och ödmjuk i hjärtat, hör min bön.
Befria mig från begäret att bli uppskattad och hedrad,
från begäret att vara eftersökt.
Befria mig, o Jesus, från ängslan för att bli försmådd och förtalad,
från ängslan för att bli försummad.
Befria mig, o Jesus, från ängslan för att förlöjligad och sårad,
för ängslan att bli misstänkliggjord.
När andra har framgång och får beröm, när andra blir älskade,
ge mig nåden att kunna tacka dig, o Jesus."
Amen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar