onsdag 30 november 2011
Ledig = sjuk
måndag 28 november 2011
Gästbloggare
lördag 26 november 2011
Melodikrysset vecka 47 - 2011
fredag 25 november 2011
Gästbloggare II - Thorsten Schütte
Växthuseffekten och skapelseansvaret
Förra veckan var det Kyrkornas Globala Vecka, vilket utöver årets tema migration alltid riktar uppmärksamheten särskilt på vad som händer med skapelsen och vårt ansvar i detta. Med en fast förankring både i kristen tro och en gedigen naturvetenskaplig bakgrund, med ett meteorologistudium i början och sedan, via åskforskning, övergång till elektroteknik, snubblar jag allt oftare över klimatskeptiker, inte minst bland kristna, som tar ganska marginellt vetenskapligt sjabbel från klimatforskarnas sida som ursäkt för att hälla ut badet med badkaret: Växthuseffekten existerar inte, det är bara att elda på med fossila bränslen, det gör inget.
Jag känner som både kristen och tillräckligt bra insatt i växthuseffektens fysik att jag inte kan tiga om detta. Därför tar jag mig an tre av de vanligaste argumenten mot växthuseffekten:
1) Växthusgaser och växthuseffekten är påhitt. Inget kunde vara mera fel, det är tack vara växthuseffekten, främst av gaserna vattenånga och koldioxid, att vi har det hyfsat tempererat här på jorden. Utan växthuseffekt skulle vi frysa ihjäl. Men för mycket av det goda är inte bra.
2) Den låga halten koldioxid i atmosfären kan inte påverka växthuseffekten även när den nu har ökat genom fossileldning. Det räcker med en knivsudd kaliumpermanganat för att färga flera liter vatten lila genom att absorbera vissa av det synliga ljusets våglängder. Den mycket blygsamma mängden ozon i stratosfären absorberar de mesta av solens mera kortvågiga och farliga UV-strålning. På samma sätt absorberar koldioxid i atmosfären redan i låga koncentrationer mycket av den infraröda värmestrålningen som jorden vill sända tillbaka till rymden och behåller därmed mera värme kvar i atmosfären.
3) Den observerade temperaturökningen de senaste hundra åren på jorden är mindre än växthuseffektens teori förutspår och har dessutom stannat av. Temperaturökningen har inte stannat av, i polartrakterna snarast accelererar den. Och temperaturökningen hittills överensstämmer faktiskt med de första beräkningarna av sammanhanget koldioxidhalt – jordens medeltemperatur som vår stora svenska fysiker Svante Arrhenius publicerade redan 1896!
Diskussionen mellan vetenskapens huvudfåra i klimatfrågan och klimatskeptikerna har stora likheter med diskussionen mellan dem som tycker att evolutionsteorin är en rimlig hypotes och kreationister / anhängare av intelligent design. Och precis som dessa två ”läger” ändå kan vara överens i tanken om ansvaret att vårda skapelsen, bör även klimatskeptiker och vi andra kunna enas om att minska användningen av fossila bränslen. Utöver koldioxidutsläppen orsakar de andra negative miljöeffekter, inte minst genom att utvinningen av dessa sinande råvaror lämnar ett växande ekologiskt ”fotavtryck”, med oljeutvinningen ur oljesand som ett skräckexempel. Att elda upp dessa icke förnybara resurser i pannor och motorer är ett slöseri med råvaror som måste fasas ut till förmån för mera förädlade produkter, allt från polymerer/plaster till mediciner.
Att inte vifta bort växthuseffekten men att ta den på allvar, det är att ta ansvar för skapelsen!
tisdag 22 november 2011
Gäst på min dotters blogg
Gästbloggare!
Min dotter Sofia har bett mig att skriva ett inlägg på hennes blogg som gäst. Jag har en egen blogg; ”Kyrkoherdens tankar”, där jag brukar skriva 4 – 5 inlägg varje vecka. Höjdpunkten är lördagar då jag skriver om melodikrysset och lägger ut mitt förslag till svar.
Vad ska jag då skriva här, som jag inte skrivet på min egen blogg? Vad ska jag skriva som Sofia inte redan skrivet?
För att vi människor ska må bra så måste vi känna att livet är meningsfullt. Vi måste också uppleva att våra liv är begripliga och hanterbara. Det innebär att vi måste förstå det vi upplever och känna att vi har någon form av kontroll över våra liv.
Att skriva är ett sätt att göra livet mer begripligt. Genom att skriva det jag tänker, känner, saknar, längtar efter och behöver, så förstår jag mig själv och mitt liv på ett bättre sätt. Det kan också göra att jag hittar lösningar på det jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.
När jag läser det jag själv skrivet då kan jag också hitta en mening. Kanske ser jag inte någon tydlig och klar mening, till att börja med, men så småningom så ser jag åtminstone spår av meningen.
Jag tycker att alla människor ska skriva. Man behöver inte skriva en blogg, eller en dagbok, utan man kan skriva mer sporadiskt och bara för sig själv.
Krister/Sofias pappa