måndag 13 december 2010

Besinning

I dag ber jag för att vi alla ska besinna oss.

En enskild person har begått en handling som i massmedia betraktas som ett terrordåd. Han sprängde sig själv till döds. Den enda som dödades var gärningsmannen själv. Det vill säga att han i ordets rätta bemärkelse var en självmordsbombare. Finns det något som tyder på att det var just det han ville?

Överallt kan vi nu läsa att han var muslim och en islamisk fundamentalist. Det spekuleras i om det finns medskyldiga och om han ingick i ett terrornätverk. Det framförs ett antal olika teorier om att det var ett misslyckat och klumpigt attentat, att det blev fel på laddningen, att han ångrade sig i sista sekund och så vidare. Men tänk om han ville begå självmord och inget annat.

Den ena muslimska ledaren efter den andre känner sig tvingade att fördöma handlingen, allt för att inte alla muslimer i Sverige, ska skuldbeläggas.

Kan vi inte alla besinna oss och vänta tills polisutredningen är klar, innan vi spekulerar i vad som ligger bakom och varför mannen valde att göra som han gjorde? Kan vi inte vänta med att hitta orsaker till mannens beteende i hans religiösa övertygelse, tills vi vet att det var religiösa skäl som låg bakom hans agerande? Om det skulle visa sig att mannen sprängde sig själv till döds, av religiösa skäl, så innebär väl inte det att alla muslimer är terrorister? Alla kristna låter ju inte döda sin fru, för att pastorn i Knutby gjorde det.

Vad är det som gör att vi i Sverige, nu ser ett hot i Islam för att en enda person begår en illgärning? Jag har inte hört en enda kristen ledare fördöma "Lasermannens" agerande, eller "Malmöskyttens" dåd. Var "Lasermannen" döpt eller konfirmerad? Har "Malmöskytten" gått i söndagsskola eller tillhör han ett trossamfund? Var någon av dem troende?

Jag har ingen aning om någon av de ovannämnda personerna är vad vi kallar religiösa, men det har aldrig skrivits om det i massmedia. Vad är det som gör att det inte lyfts fram något religiöst motiv i dessa fall? Är det osannolikt, eller är det inte intressant? Säljer det inte tillräckligt med lösnummer? För det kan väl inte vara så att vi gör skillnad på kristna och muslimer?

Är det bara jag som funderar på vem som drar nytta av detta spekulerande? Vem får vatten på sina kvarnar av att det skrivs som det gör i våra tidningar? Är det någon som tjänar på det?

Jag blev glad när min son i kväll berättade att man i hans skola bett alla elever att inte prata om, och spekulera i händelsen, utan för klassrummet. Kanske beror det på att det är en mångkulturell och mångreligiös skola?

Jag ber för att vi alla ska besinna oss.

2 kommentarer:

  1. Thorsten Schütte13 december 2010 19:30

    "Jag blev glad när min son i kväll berättade att man i hans skola bett alla elever att inte prata om, och spekulera i händelsen."
    Tja, i den förvrängda verklighetsbilden som man ser i många nätkommentarer kan detta tyvärr misstolkas som att man vill sopa under mattan - det är inte enkelt, hur man än vänder sig har man ändan bak...

    SvaraRadera
  2. Hej Thorsten och tack för din kommentar.

    Jag förstår att någon tolkar det som, att man i min sons skola vill, sopa det inträffade under mattan. Min tolkning är inte alls åt det hållet.

    Jag uppfattar det som om rektor och alla lärare anser att detta ska diskuteras i klassrummen och i närvaro av någon vuxen och inte i korridorerna. Risken är stor att det blir konflikter om man förenklar händelsen på samma sätt som i tidningarna.

    Krister

    SvaraRadera