tisdag 4 september 2012

Medmänniskan

Den barmhärtige samariern är en av de mest kända bibeltexterna. Vi har läst och hört den hundratals gånger i våra liv. Det är en text som i princip alla människor i Sverige känner till. Men de flesta förstår den enbart som en uppmaning om hur vi ska vara och inte som en beskrivning av vem Jesus är. När Jesus berättar liknelsen om den barmhärtige samariern så är det också en beskrivning av honom själv.

Jesus togs inte emot av präster och leviter och han räknades inte som rätt. Genom liknelsen förmår han den laglärde att ”försäga” sig, därför att han, i liknelsen om den barmhärtige samariern, gick utanför religiösa ramar och pratade om Guds kärlek till hela mänskligheten och konsekvenserna av den. Samariern, som Jesus identifierar sig med, uppfyller lagen och konsekvenserna av Guds kärlek, när han tar hand om en man som sannolikt inte skulle ha lyft ett finger för att hjälpa honom. Samariern visar att han är en med-människa och inte en mot-människa.

Samariern hade förstått innebörden i Guds fullkomliga kärlek och barmhärtighet, och han gjorde det som varje vettig människa borde göra. Inte för att han var bättre än andra eller mer troende, utan för att han var medmänsklig. Han insåg att alla människor har ett absolut värde som inte sitter i hudfärg, tro, förmåga eller etnicitet.

För att förstå Jesus måste vi förstå vad begreppen kärlek, barmhärtighet och nästa innebär.

Gud är kärleken och kärleken har nått sin fullhet genom den barmhärtighet Gud har visat oss människor genom att utge sin ende Son, för våra synders skull. Det gjorde Gud för människor som inte kände honom eller kände till honom. För människor som vänt honom ryggen och som inte ville eller kunde leva i det avtal han ingått med dem. Kärleken är Gud, och Gud är kärleken. Kärlekens verktyg är att älska och dess fullhet är barmhärtighet.

Att älska, i kristen mening innebär inte att vi hyser varma känslor för någon. Känslor är föränderliga och beroende av omständigheter inom och utom mig själv. Mina känslor påverkas av hur mycket jag ätit och sovit, om jag är stressad eller ledsen. Att då ha mina känslor som utgångspunkt i ett möte med en medmänniska, är det samma som att spela på lotto. Vem av oss skulle vilja bli bemött utifrån ett tombolahjul?

När Jesus använder begreppet älska, så är det mycket mer objektivt än när vi använder det. Att älska någon i kristen mening innebär att vi respekterar, bortser från det yttre, och att vi utgår från det absoluta människovärdet, som alla människor har.

Att älska sin nästa är inte en subjektiv känsla utan ett objektivt förhållningssätt. Detta är något av det mest centrala i kristendomen. Vår syn på andra människor får alltså inte vara beroende av vad vi känner för dem, utan den ska bygga på vem den andre är i Guds ögon.

Jag behöver inte tycka om någon för att älska dem i kristen mening.

Vem är då min nästa? Ja det är starkt kopplat till definitionen av begreppet älska. Min nästa är inte de jag känner samhörighet med eller de jag trivs att umgås med. Utgångspunkten för min nästa är Gud. Min nästa är alla människor, därför att Gud ligger bakom deras existens.

Att vara någons nästa är att vara barmhärtig och visa medlidande. Barmhärtighet är Guds och människors fullhet – det mest gudomliga hos Gud och det mest storslagna hos människor. Barmhärtighet är den renaste återspeglingen av Gud i en människas liv. Barmhärtighet är en kristen plikt som inte bygger på känslor, utan på handling. Vi ska var och en vara barmhärtiga efter den förmåga Gud har gett oss.

Barmhärtighet är kärleken omsatt till handlingar, oberoende av vem det är vi möter. Den största barmhärtigheten är förlåtelsen. Men barmhärtigheten inbegriper flera andra konkreta saker, som ligger långt utanför våra känslor. Barmhärtighet handlar inte om att skapa en känsla utan det handlar om bön och konkreta handlingar.

Vi ska möta vår nästa med medlidande. Det innebär att vi ska möta våra medmänniskor med empati – till skillnad från sympati. (Sympati utgår från mina känslor – empati utgår från den andres känslor och situation. Sympati innebär att jag tar över den andres känslor – empati att jag kan leva mig in i och föreställa mig den andres känslor. Sympati innebär att jag blir bekräftat och speglar mig i den andre – empati att den andre blir bekräftad och speglad i mig.)

Klassisk kristen barmhärtighet, det vi i dagligt tal kallar diakoni eller ett barmhärtighetens tecken, inbegriper tydliga och konkreta handlingar. Att mätta de hungrande, ge dryck åt de törstande, klä de nakna, ge härbärge åt de husvilla, besöka de sjuka, besöka de fångna och begrava de döda.

Vi ska inte ge något som allmosor, för det är kränkande. Allmosor bygger på att jag har något som någon annan saknar. När jag ger av mitt överflöd då mår jag själv bra. Det är inte detta Jesus talar om. Jesus menar att när jag delar med mig av mitt överflöd så får jag tillbaka människovärdighet. Jag blir mänskligare genom att behandla min nästa medmänskligt.

Att dela med sig och hjälpa varandra med praktiska saker, bygger på att vi alla hör samman och tillhör samma mänsklighet. Om vi, i bön och handling, lever i barmhärtighet och medlidande, då har vi älskat vår nästa och vi har påbörjat en fullkomlighet som omfattar alla människor.

14 kommentarer:

  1. Fantastiskt bra text! Tack för det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar och din vänliga respons, Judith.

      Tack!

      Radera
  2. Hej Krister.Bra att du förklarar skillnaden mellan empati och sympati,kan vara så att många tror det inte är så skillnad mellan dessa två ord/egenskaper.Till sist en liten utvikning:I helgen som var så hade försvarsmakten en sorts utställning här i Göteborg,dom visade bla olika fordon som används i försvaret idag.Fick lite nostalgiska känslor när jag såg en TGB 13(körde själv den kortare versionen TGB 11 i lumpen)där,fick veta dessa fordon fortfarande används spoardiskt i FM men håller på att fasas ut,dom bedöms bla inte vara speciellt trafiksäkra.Men framförallt visades dom mordernare fordonen (trupptransport,ambulanser etc)och jag kunde konstatera att det hänt en del på fordonssidan inom försvaret sedan jag låg inne i lumpen för 22 år sedan./Petter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Petter och tack för din kommentar.

      Tyvärr tror jag att de flesta blandar ihop sympati och empati. Sympati känns oftast bra till att börja med, medan empati kan kännas lite "kärvt".

      Visst får man nostalgiska känslor när man ser FM nya utrustning. Jag minns när vi fick Tgb 11, 13, 20 och 30. De var hypermoderna och lättkörda jämfört med 903 och 912. Även bandvagn 206 var rena lyxen jämfört med bandvagn 202. I dag är alla veteranbilar som används sporadiskt.

      Det "häftigaste" fordonet vi hade på kompaniet var en VW-buss från 50 talet. Det var adjutantens bil och när man såg den i skogen, då visste man att det var dags för lunch eller middag.

      Kanske ett tecken på att man börjar bli till åren?

      Krister

      Radera
  3. Tack från mig i ljusa Småland! Det i texten som är satt inom parentes borde ha skrivits med...om inte fetstil så åtminstone kursiverat! Emapti <> sympati...så himla bra att det ska jag lägga ut på min Facebook-sida! Jag hittade din blogg då jag googlade på "aftonbön"...behövde inspiration och omväxling till min sedvanliga godnatt-stund med Gud. Och nu lägger jag dig i "Mina Favoriter"...

    SvaraRadera
    Svar
    1. God morgon Fia och tack för din kommentar.

      Jag har nu ändrat i texten efter ditt förslag. I predikan sa jag inte det i vare sig "små ord" eller kursiverat.

      Hoppas att du hittade någon inspiration till din godnatt-stund med Gud. Aftonbönen är en av dagens viktigaste bönestunder för mig.

      Kul att få hamna bland dina favoriter.

      Hoppas att du får en fin avslutning på veckan och en fin helg.

      Allt gott!

      Krister

      Radera
  4. Thorsten Schütte6 september 2012 07:52

    Mycket fin "bollpredikan", mycket att ta till sig. En viktig aspekt på empatin är att den rätt förstått inte får vara uppslukande för den hjälpande, som sympati lätt kan bli. Annars är risken stor att man bränner ljuset i båda ändar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Thorsten och tack för din kommentar och din feedback.

      Håller helt med dig om att sympati kan bli "kvävande" och "uppslukande".

      Empati är att göra en distinktion mellan mig och den andre, vilket gör att ljuset endast brinner i den ena änden.

      Krister

      Radera
  5. Thorsten Schütte6 september 2012 09:07

    Bollpredikan, då slant fingrarna, menade bloggpredikan. Men det blev ju rätt ändå, något att bolla fram och tillbaka :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstod nästan att det var det du menade.

      Men det är ju inget fel att kunna bolla en predikan.

      Krister

      Radera
  6. Intressant! Men hur landar ditt militära intresse i den här texten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej G.

      Jag förstår ärligt talat inte vad du menar eller syftar på. Jag har inte skrivet ett ord om militära i denna text.

      Kanske du ska skilja på militär erfarenhet och militärt intresse?

      Jag har inget som helst militärt intresse.

      MVH//Krister

      Radera
  7. Intressant!
    Men hur får du in ditt militära engagemang i den barmhärtiga samaritern

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej G.

      Jag förstår ärligt talat inte vad du menar eller syftar på. Jag har inte skrivet ett ord om militära i denna text.

      Kanske du ska skilja på militär erfarenhet och militärt engagemang?

      Jag har inget som helst militärt engagemang. Min krigsplacering upphörde för 6 år sedan. Att jag bär på erfarenheter från det militära är en helt annan sak. Likaså att jag är engegerad i människor som jobbar i det militära liksom alla andra människor betyder inte att jag har ett militärt engagemang.

      MVH//Krister

      Radera