söndag 30 september 2012

Änglarna

De flesta av oss har en inre bild av hur änglar ser ut. Vi har sett dem i form av bokmärken, målningar och teckningar.

Jag minns änglarna från min barndom. De var oftast blonda, långa och smala. Flertalet av dem hade vingar och i händerna bar dem olika instrument. Det var svårt att avgöra könet på änglarna, men jag vill minnas att de flesta var unga flickor eller unga gossar.

I himmelen finns det serafer och keruber. Serafena är de högsta i änglahären och de har fler vingar än keruberna. I Järfälla kyrka möter jag dagligen en liten "tjockis", som håller upp ett bord. Han är en så kallad kerub. Keruberna är några slags dörrvakter till himmelen, medan serafernas uppgift är att uppvakta Gud genom att sjunga; "Helig, helig, helig", ord som vi känner igen från våra gudstjänster.

Trots att de flesta inte tror att den här typen av änglar finns, så är det så vi föreställer oss dem. För mig är det inte konstigt att människor har svårt att tro på änglar som framställs på detta sätt.

En ängel är en budbärare från Gud. Det innebär att de flesta och vanligaste änglarna ser ut precis som du och jag. De har inga vingar, de kan inte flyga, de är inte en osynlig gestalt som bara vissa kan se, eller som vi bara kan se under vissa förutsättningar. De flesta änglarna är helt vanliga människor som Gud använder som budbärare.

Den ängel i människogestalt, som är tydligast för mig, är Natan. Ni minns han som sa några bistra sanningar till kung David. Han framstår inte som en ängel enligt de traditionella beskrivningarna, och han är förmodligen ganska omedveten om att han är en budbärare från Gud. Ändå är det sannolikt han som tydligast visar kung David, vad som är Guds vilja.

Jag har mött änglar av båda slagen. Både den ängel som är näst intill osynlig och obeskrivbar, den som endast kan beskrivas som en gestalt som kan flytta sig i tid och rum. Och jag har mött änglar i människogestalt.

De människor som mött änglar i himmelsk gestaltning har det gemensamt att de varit i djup nöd och de har bett intensivt. I deras djupaste nöd, har Gud uppenbarat sig genom en himmelsk ängel, för att ge tröst och tillit. Det är svårt att beskriva den ordlösa kommunikationen, men resultatet av mötet, är att människan kunnat ta sig ur sin nöd och leva vidare full av kraft och tillförsikt. Tron har fyllts på och hoppet har blivit levande. Personligen tror jag inte att detta möte är något vi kan kalla fram eller locka till oss. Det händer när Gud vill att det ska hända.

Mötet med en ängel i människogestalt går inte heller att framkalla. Det är oftast i efterhand som vi blir medvetna om att vi mött en ängel, en person som burit bud från Gud. Budbäraren är helt omedveten om att han eller hon är en ängel. I det ögonblick de skulle bli medvetna om det, då skulle uppgiften tas ifrån dem. De gör "bara" det som dem måste göra, eller säger det som dem måste säga.

Vem som helst som vi möter, kan vara en ängel, en budbärare från Gud, vilket innebär att varenda människa vi möter är viktig för oss. Möt dina medmänniskor som om de är änglar och bär bud till dig från Gud.

10 kommentarer:

  1. Så fantastiskt att du tar upp detta med änglar! Jag har mött en ängel för inte så länge sedan, och tack och lov så insåg jag det medan jag var i hennes närhet och kunde njuta av stunden! Jag kan inte beskriva varför jag kände att hon var en ängel, men det budskap jag fick kunde inte ges på annat sätt än via en ängel! Jag har tack vare henne blivit än starkare i min tro på Gud och alla änglar.

    Mötet med människor är det viktigaste vi har! Varje människa har kommit i min väg för att ge mig något, eller för att jag kan ge den personen något, det är min övertygelse. När vi har gett varandra det vi behöver så kanske våra vägar skiljs åt.

    Jag ser med spänning och tillförsikt fram emot att följa det du skriver på den här sidan!

    Återigen, tack!

    SvaraRadera
  2. Hej Inger och tack för din kommentar.

    Vad härligt att du också har erfarenhet av att möta en ängel. Jag tror faktiskt att de flesta människor gjort det, men de har inte riktigt uppmärksammat det. Förmodligen är det en himmelsk ängel som tar gestalt i en människa, och på sätt knyter samman himmel och jord. Då blir det till ett benådat ögonblick, precis som du erfor.

    Jag tror också att mötet med varje människa är viktig. Tyvärr ger vi oss inte alltid tid, varför ögonblicken går oss förbi. Eller så är det så att vi inte vill, kan eller orkar möta den andre just då han eller hon kommer oss tillmötes.

    Kul att du följer med här på bloggen.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera
  3. Thorsten Schütte3 oktober 2012 kl. 08:28

    Man kanske kan spetsa till så här:
    Skjut inte på budbäraren-
    Den kan vara en ängel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Thorsten.

      En mycket klok tanke. Av tokar får man reda på sanningen. Kanske för att det är en budbärare från Gud?

      Radera
  4. När vi satt och fikade i vävstugan på måndagkväll kom vi in på ämnet. En av deltagarna hade en kär bror som gått bort och han brukade följa henne och även retas med henne hon var tårögd när hon berättade om detta. En annan hade alltid sällskap med sin bortgångne var när hon gick i skogen/M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej M och tack för din kommentar.

      Jag tror att det är just så här de flesta har mött Guds änglar. Som budbärare vars syfte är att koppla samman himmel och jord.

      Fina "vittnesbörd". TACK!

      Krister

      Radera
    2. Jag skrev var i stället för far, men jag tror du förstod det hela i alla fall./M

      Radera
  5. Hej M.

    Jag läste far oavsett vad du skrivet. Det var först idag som jag såg vad du skrivet, så jag förstod.

    Krister

    SvaraRadera
  6. Läste dina "ängla-tankar" med stor behållning!
    Änglar finns - men vi kanske inte alltid är mottagliga för att se dem!
    GL i Småland

    SvaraRadera
  7. Hej GL och tack för din kommentar och din feed-back.

    Jag delar helt din uppfattning att änglar finns, men att vi kan ha svårt att se dem.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera