Som jag tidigare skrivet här i min blogg, så är människan den varelse på jorden som är mest beroende av sin omgivning för sin överlevnad. När vi föds är vi instabila varelser med väldigt få nedärvda reflexer, instinkter och beteendemönster. För att överleva i den sociala miljö vi föds in i, lär vi oss normer och värderingar för att få vara med. Att få tillhöra är ett grundläggande behov för oss människor. Vi behöver passa in i och få tillhöra den sociala strukturen som ansvarar för vår överlevnad. Om jag inte får gemenskap och tillhörighet så överlever jag inte.
Det innebär att alla värderingar en gång i tiden varit funktionella, för den enskilda eller för gruppen – det vill säga att min eller gruppens överlevnad har hängt på att jag anammat och omfattat vissa värderingar.
Under min uppväxt har jag fått positiva sanktioner för vissa värderingar, dessa sätter sig ofta som djupa värderande drivkrafter. Till exempel kan jag ha fått mina föräldrars uppmärksamhet och beröm för att jag varit snäll eller hjälpsam. Dessa värderingar kan sätta sig till mina djupaste drivkrafter så att jag alltid strävar efter att uppfattas som snäll och hjälpsam fast jag kanske skulle vilja bli arg och säga nej ibland. Överdrivet använda blir dessa värderande drivkrafter till en svaghet och får motsatt effekt.
Vilka är dina värderande drivkrafter?
onsdag 5 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar