Vem är kristen?

De flesta människor har en bild av vad det innebär att vara kristen. För de flesta inrymmer den bilden en massa föreställningar om vad och hur man ska tro. En del har tydliga ståndpunkter kring hur man ska vara och vad man får och inte får göra som kristen. Några har vanföreställningar om hur man som kristen är som människa.

Ibland när jag träffar människor, som inte går i kyrkan, blir de överraskade när jag talar om att jag är kristen. De blir ännu mer förvånade när de förstår att jag är präst och kyrkoherde. Ibland blir jag glad att jag inte motsvarar deras bild av en kristen och av en präst, men lika ofta blir jag ledsen över att de har så skeva bilder av vad det innebär att vara kristen och präst.

Jag undrar var de har fått bilderna från? Vad är det som gör att människor tror att kristna är tråkiga, världsfrånvända, naiva, knäppa, konstiga och att vi inte skulle vara som folk är mest? Vad är det som gör att de tror att alla vi som kallar oss kristna skulle vara exakt likadana?

Det som gör mig mest ledsen är att människor på något sätt lärt sig att förklara varför de inte är troende och varför de inte kallar sig kristna. De har fått för sig att man måste tro på ett särskilt sätt, ha särskilda åsikter och ståndpunkter och att man som kristen inte får göra något roligt.

"Jag tror inte...", är en vanlig inledning på samtalet. De räknar upp allt det de inte tror på och som de har fått för sig att man måste tro för att vara kristen. Som om man kan mäta tro!!!

När jag frågar vad de tror på så visar det sig att vi tror ganska lika, även om vi uttrycker det på olika sätt och med olika ord.

Jag önskar att fler människor fick lära sig att beskriva vad de tror på. Jag önskar att fler människor fick en "sannare" bild av vad det innebär att vara kristen och att de fick lära sig att man faktiskt kan vara kristen på olika sätt. Jag önskar att fler människor fick insikt om att kyrkan inte är en åsiktsgemenskap utan en mänsklig gemenskap där vi kan träffas trots våra olikheter.

Jag önskar att alla förstod att vi är en "bekännelsekyrka" och inte en "bekännarkyrka". Vi får tillhöra Svenska kyrkan oavsett om vi kan tro på trosbekännelsen eller inte. Trosbekännelsen är kyrkans och inte varje enskild kristens. I körrummet i Maria kyrka är trosbekännelsen målad i tecken och symboler på väggarna. Jag brukar ta in konfirmanderna i körrummet och låta dem se trosbekännelsen. För mig är det trosbekännelsens djupaste syfte; att omsluta alla människor. Trosbekännelsen är något jag får vila i och omfamnas av, oavsett om jag tror ordagrant på den eller inte.

Jag önskar att fler människor förstod att det finaste man kan bli i vår kyrka är att vara döpt. Och att alla döpta är kristna.