torsdag 9 september 2010

Var tar tiden vägen?

Är det bara jag som undrar var tiden tar vägen?

Hur man än vrider på tillvaron så innehåller, en timme 60 minuter, ett dygn 24 timmar och en vecka 7 dygn. Jag förmodar att jag inte är den enda som önskar att man kunde få mer tid att disponera, åtminstone i vissa perioder.

Det finns ibland allt för mycket som man vill göra och allt för mycket som man borde hinna med. Tyvärr finns inte möjligheten att äska mer tid per dag, utan kvar blir att prioritera. Hur man prioriterar beror oftast på vilka krav och måsten som man bär på.

Varje gång man väljer något så känns det som om man väljer bort något annat, men så är det ju inte. Att välja en sak är inte att välja bort en annan, även om det blir konsekvensen av att välja.

De värsta fällorna är:
- att inte välja alls, eller
- att försöka välja allt.

Konsekvensen av båda de valen, är att man väljer bort allt. Det blir ungefär som att den som alltid säger ja, den säger egentligen aldrig säger ja. Liksom den som alltid säger nej, egentligen aldrig säger nej.

När man lyckats välja, då är det viktigt att man följt sina egna värderingar och sin egen övertygelse, då slipper man åtminstone dåligt samvete inför sig själv. Det dåliga samvetet gentemot omgivning kommer man nog aldrig ifrån.

De senaste dagarna har jag valt att prioritera jobbet och familjen, framför att skriva här på bloggen. Det ångrar jag inte.

Vad har du valt och prioriterat?

2 kommentarer:

  1. Tiden upplevs logaritmiskt, ej linjärt. På en sådan skala är dagistiden 2 - 6 år lika lång som yrkeslivet 20 - 60 år (samma förhållande 3/1). Och pensionärstidens längd i denna skala ska vi hålla tyst om...

    SvaraRadera
  2. Hej Thorsten och tack för din kommentar.

    Visst är det så att tiden går fort när man har kul och långsamt när man har tråkigt. Vid de tillfällen då man inte har något att göra så har man hur mycket tid som helst, men när man har fullt upp då räcker tiden inte till.

    Jag ska fundera på ditt sätt att räkna.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera