För många år sedan, lärde mig en ung kvinna, ett knep så att man inte fattar för snabba beslut bara för att bli kvitt obehaget. Hon lärde mig, att i stället för att besluta något, så ska jag bestämma mig för när jag ska fatta beslut. Låter det krångligt?
Egentligen är det väldigt enkelt. De flesta av oss fattar snabba beslut för att få det överstökat. Då blir det inte resultatet av beslutet som är viktigt, utan ATT jag fattat ett beslut. Den unga kvinnan lärde mig att "lura" ångesten. Bestäm dig för när du ska fatta ett beslut, då försvinner det värsta obehaget.
Vilken glädje jag haft av den kunskapen både i det privata och i mitt jobb som kyrkoherde. Jag har lärt mig att invänta underlag och härbärgera ångesten över att fatta beslut.
I veckan har två tidpunkter för beslutsfattande infunnit sig. Jag hade bestämt mig för att det i onsdags var tid för att besluta vem vi skulle erbjuda tjänsten som diakon i församlingen. I dag var det tidpunkt för att besluta vem vi skulle erbjuda informatörstjänsten.
Jag är helt övertygad om att jag fattat rätt beslut. Om jag hade haft för bråttom och inte bestämt när beslutet skulle fattas, då är jag övertygad om att beslutet sett annorlunda ut. Nu har jag givit mig själv och mina medarbetare tid att fatta ett välunderbyggt beslut.
Även om jag haft ångest inför beslutet så har jag uthärdat den ångesten i och med att jag visste när beslutet skulle tas och vilket underlag jag behövde för att ta det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar