Hög moral

En av mina musikaliska favoriter, Peps Persson, har gjort en sång som heter; "Hög standard". I sången problematiserar han vad som egentligen är hög standard. Jag önskar att någon musikalisk person ville göra en sång som handlade om hög moral.

Många människor jag möter säger sig ha en hög moral. De vet vad som är rätt och fel och de försöker leva enligt de normer som de känner till och enligt den etik de lärt sig.

Ibland undrar jag dock hur det är ställt med moralen. Är man beredd att offra något eller förlora något för att behålla den höga moral man värnar om? Om priset för min moral är att jag riskerar att förlora något för att leva upp till den, är jag beredd att betala det då?

Jag tror inte att särskilt många människor är beredda att stå för sin etik och moral hela vägen ut. Min övertygelse är att när man riskerar att förlora någon av sina personliga fördelar, då börjar man slira på moralen och etiken, så att den passar mig själv för stunden.

Det är ytterst få saker som "trissar" i gång mig, men när jag möter dubbelmoral, det vill säga att man agerar på ett annat sätt än det man säger sig står för, då blir jag arg. Jag blir också heligt vred när någon kränker andra, genom att idiotförklara, se ner på, förminska, inte lyssna på eller inte ta dem på allvar.

Har jag då själv hög moral? Nej, jag tror inte att jag har högre moral än de flesta andra. Jag misslyckas ofta med att leva upp till mina egna ideal och mina egna etiska ställningstagande. För mig är moral när man står för det man säger oavsett om man tjänar på det eller förlorar på det. Och det försöker jag leva efter.