söndag 25 oktober 2009

Äktenskap och vigsel, del 2

Nu har jag funderat ett par dagar sedan Kyrkomötet beslutade att Svenska kyrkan ska viga samkönade par.

Jag kan fortfarande inte överblicka konsekvenserna för beslutet, varken för Svenska kyrkan i allmänhet eller Järfälla församling i synnerhet. Jag kan inte heller överblicka vilka konsekvenser beslutet får för våra ekumeniska kontakter. Dock har kyrkoherden i den katolska församlingen, uttalat sig i media, och säger att han anser att det nu är viktigare än någonsin att vi fortsätter de ekumeniska samtalen. Det gläder mig.

Vad gäller mina känslor så är jag fortfarande glad över Kyrkomötets beslut. Dock är jag, som jag tidigare skrivet i kommentarerna, orolig för hur beslutet kommer att påverka Svenska kyrkans enhet. Inte minst med tanke på några biskopars reaktioner.

Min glädje är inte heller 100 %, eftersom jag vet att djupt troende människor, är ledsna och besvikna. De har utifrån sin bibelsyn och bibeltolkning kommit fram till helt andra slutsatser än Kyrkomötet.

Jag vill här kort beskriva hur jag ser på äktenskapet.

Då jag har läst igenom alla mina anteckningar och funderingar kring hur jag ser på äktenskapet, har jag kommit fram till att beslutet att viga samkönade, inte påverkar min teologiska syn på äktenskapet.

Jag har sedan länge, kommit fram till att jag i bibeln inte kan hitta en enad syn på äktenskapet. I gamla testamentet förekom månggifte mellan en man och många kvinnor. Det förekommer också tvångsgifte i bibelns berättelser. Det är inte ovanligt att det berättas om att männen "tog kvinnorna" från sina besegrade fiender, till sina och detta på direkt uppmaning av Gud.

Att plocka ut några texter, som passar mitt sätt att tänka, ligger inte för mig. Visst kan jag hitta bibelställen som talar för att äktenskapet ska ingås av en man och en kvinna, men som sagt, så finns det bibeltexter som även talar för annat.

Vigseln som den ser ut i dag, är en ganska ny företeelse. De första bibliska äktenskapen ingicks i och med att man hade haft samlag. Efterhand så har de yttre formerna tillkommit i syfte, som jag förstår det, för att bevara samhällsstrukturen och för att skydda makarna och barnen.

Det kristna äktenskapet har av tradition innehållit tre viktiga kriterier.

1: Det ska ingås offentligt. För att ingen ska kunna luras eller svika så har äktenskapet ingåtts inför vittnen. Det har vi fortfarande kvar som ett krav. (Prästen frågar; Inför Gud och denna församling/dessa vittnen frågar jag dig...)

2: Det ska ingås av fri vilja. Ingen får vara köpt eller av olika skäl tvingade in i äktenskapet. (Båda makarna förväntas att svara ett personligt ja på prästens ovanstående fråga)

3: Äktenskapet ska innehålla sexualitet. Sexualitetens viktigaste syfte är självklart att ge liv, i form av barn. Men här, har åtminstone jag, sedan länge vidgat min tolkning till att äktenskapet ska ge liv i en vidare betydelse. Annars skulle barnlösa äktenskap, antingen det är frivilligt eller ofrivilligt, inte vara "riktiga" äktenskap. De flesta skulle nog hålla med om att det inte är barn som konstituerar äktenskapet.

Det kan inte heller vara själva sexakten som gör det. De flesta äktenskap innehåller kortare eller längre perioder utan att man har sex. Vad händer med de som av olika anledningar inte vill, eller kan ha sex, är deras äktenskap inte heller ett "riktigt" äktenskap? (I den text som prästen läser kring kyrkans syn på äktenskapet så är meningen "att tillsammans ta emot och fostra sina barn" inom parentes och kan utelämnas om man i samtalet innan fått klart för sig att paret inte kan få eller vill ha barn. Likadant är orden "och låt barnen för dem bli till glädje och hjälp", i den sjungna förbönen, inom parentes)

När jag nu ser på min tolkning av äktenskapet, utifrån Kyrkomötets beslut, kan jag inte se att min syn på äktenskapet har eller behöver förändras. Även samkönade kan fullt ut, ingå äktenskap utifrån de tre kriterierna som jag beskrivet ovan.

10 kommentarer:

  1. Henrik Andersson25 oktober 2009 17:38

    Jag ber till vår herre att Svenska kyrkan går under och kommer att göra allt i min makt för att så skall ske.

    Nosse Deum vivere

    SvaraRadera
  2. Hej Henrik.

    Jag kan inte annat än beklaga ditt ställningstagande.

    Krister

    SvaraRadera
  3. Visst har du rätt. Kärlek mellan två människor, oavsett kön, kan väl aldrig vara fel? Dock verkar bibeln vara ganska meningslös som rådgivare - så många motsägande budskap. Borde inte guden har påverkat den heliga skriften? En snabb korekturläsning hade väl varit lämplig.
    Göran A

    SvaraRadera
  4. Hej Göran!

    Du sätter fingret på vad det handlar om, nämligen vilken bibelsyn man har och på vilket sätt man tolkar bibeln.

    Det finns de som ser bibeln som Guds klara ord, andra ser att den är "verbalinspirerad, det vill säga att Gud inspirerat de som skrivet den. Ytterligare andra ser bibeln som att den är skriven av människor men att den handlar om deras bild av, relation till och funderingar kring Gud.

    Vi ska komma ihåg att böckerna i bibeln är skriven under ett spann av ca 1000 år, och att den är sammansatt ett par hundra år efter att sista boken skrevs.

    Fördelen med att se bibeln som Guds rena ord är att den är sann och vägledande. Då får man dock problem med att förklara motsägelser och uppenbara "felaktigheter".

    Om man ser den som verbalinspirerad är den inte lika sann och vägledande, men man kan förklara en del motsägelser med att författarna hört fel eller gjort skrivfel.

    Om man ser det som en bok skriven av människor blir det mycket svårare att hitta sanningen och vägledning genom den.

    Oavsett vilken av dessa tre bibelsyner man har, så måste man tolka bibeln. I den tredje formen av bibelsyn är tolkningen svårare, mer komplicerad och den kräver mer utbildning.

    Martin Luther sa att man måste hitta centrum i texten och börja sin tolkning därifrån. Centrum i texten är alltid Jesus själv. Vad sa Jesus? Hur gjorde Jesus?

    Vilken bibelsyn jag har behöver jag nog inte förklara.

    Ändå ser jag bibeln som helig - det vill säga att den är avskild från andra böcker och den är avskild till Gud.

    Jag anser också att bibeln alltid måste tolkas i ett sammanhang och i en social kontext, dessutom måste den tolkas i och av ett kollektiv - det vi kallar kyrkan.

    Jag vet inte om jag gjort mig förstådd, om inte får du gärna höra av dig igen.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera
  5. På Internetsidan Bröllopstorget,där jag och andra präster brukar svara på frågor kring den kyrkliga vigseln, blev det stort jubel i flera trådar när beslutet blev klart, dels över att vår kyrka nu avser att behålla vigselrätten, dels över att den ena kärleken nu anses lika mycket värd som den andra, även i kyrkan.

    SvaraRadera
  6. Hej Kjell präst.

    Tack för din kommentar. Som jag tidigare skrivet är även jag glad över beslutet. Dock grumlas min glädje något över att andra blivit ledsna över beslutet.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera
  7. Tackar för ditt svar Krister.

    Tyvärr har jag svårt att förstå meningen med bibeln. Vore jag troende skulle jag nog, precis som du, utesluta det två första synsätten och då återstår bara en bok som är tillgänglig för experter. Alltså inte någon bra manual eller handledning för ”vanligt folk” utan en skrift som bara är till för präster och andra teologer. Inger inte något direkt förtroende för guden – för nog borde han väl ha haft något påverkan på skrivandet, även om han nu gett människan en fri vilja och frihet att handla därefter. Om det nu skulle finnas en god gud så borde han väl på något sätt agera, eller är han bara verksam när vi har dött? Vad sysslar han egentligen med?

    Krånglar inte bibeln bara till det för oss? Skulle det inte vara bättre med ett kort och kärnfullt budskap: Du ska vara snäll. Möjligen också omtänksam?

    Göran

    SvaraRadera
  8. God morgon Göran!

    Jag har full förståelse för dina funderingar.

    För att förstå kyrkan och det kristna budskapet behöver vi bibeln. Men för att bygga teologi då behöver vi så mycket mer. Bibeln är grunden all teologi men vi behöver analysera vår samtid och väga in alla annan kunskap som vi har tillgång till.

    Jag tror på fullt allvar att alla människor både kan och har rätt att läsa sin bibel, men om man sitter för sig själv och inte har någon att resonera med, då finns risk att man hamnar helt galet.

    I varje bibelbok finns det något som är oberoende av tid och plats - något som är evigt. För att få fram det måste vi kunna skala bort allt det som är bundet av tid och rum. Vem skrev boken? Vem är mottagare? I vilken tid skrevs den? Vad kännetecknade den tiden? Osv, osv.

    Jag brukar fråga mig om jag tror på Gud eller på bibeln och mitt svar är glasklart. Sedan brukar jag fråga mig och jag tror på bokstäverna eller andemeningen i bibeln och här är svaret lika glasklart. Men jag skulle inte vilja vara utan bibeln även om jag kan sammanfatta den i tre ord. Kärlek, Respekt och Förlåtelse.

    Jag är helt övertygad om att Gud är verksam här och nu. Gud är mitt ibland oss. Vi möter honom främst igenom andra människor. Detta är min tro och min övertygelse.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera
  9. Krister

    Kärlek, förlåtelse och respekt är bra motton, även för mig som inte är troende. För egen del tror jag att jag att dessa begrepp, som relaterar till vårt förhållande till våra medmänniskor, måste omsättas i praktisk handling för att inte bli meninglösa honörsord. Därmed vill jag hellre lägga kraften på den praktiska handlingen i stället för bibelstudier och resonemang om hur man ska tolka det ena och det andra. Jag tror på människan och att kärlekens kraft är så stor att den klarar sig utan gudar.

    Jag har full respekt för dig och andra som har andra utgångspunkter – allt handlar om tro och det lär inte finnas några bevis.

    Vi kommer kanske inte längre än så här. Bara en liten fråga: Har du någon uppfattning om varför Gud inte gör det mer mer tydligt att han existerar? Vore det inte bättre att veta istället för att tro?

    Göran

    PS trots att jag inte delar din trosuppfattning tror jag du gör nytta och är till stöd för många – åter en bekräftelse på den goda människan – den här gången kanske med hjälp av din Gud.

    SvaraRadera
  10. Hej igen Göran!

    Nej, det går inte att bevisa att Gud finns och verkar om det inte är så att man tar människors upplevelser och erfarenheter som bevis. Å andra sidan så går det inte heller att bevisa motsatsen. Kvar har vi just tro.

    Det är väl kanske det som är tjusningen att jag är utlämnad till att tro. Om jag vetat så hade det inte varit särskilt utmanande.

    Jag delar helt och hållet din uppfattning att ord som inte innehåller handling är värdelösa ord. En handling hörs mycket högre än vad du säger. Om jag får välja medmänniskor så väljer jag hellre de som lever som kristna än de som säger sig vara det.

    Det är precis det jag reagerat på i mina senaste inlägg.

    För mig innebär min tro att jag får kraft och energi samt motivation att försöka vara en god medmänniska. Jag klarar det inte av mig själv, åtminstone inte alltid. Jag behöver min tro för att orka.

    Sedan finns det människor, som du, som har det naturligt inom sig. Andra hittar sin drivkraft genom Röda Korset, Läkare utan gränser, Amnesty osv.

    Tack för dina kommentarer och frågeställningar, de är nyttiga.

    Med vänliga hälsningar

    Krister

    SvaraRadera