Det finns stunder då mänsklighet spränger alla religiösa gränser. I går kväll var ett sådant tillfälle. I Maria kyrka, samlades mina vänner från Iran till bön.
Vi var närmare 70 personer som oavsett religion och vad vi kallar vår Gud eller hur vi definierar oss själv i religiösa termer, bad för människorna i Ashraf i Irak.
Vilken kraft det finns i att vara människa. När vi inser att våra liv hänger samman, oavsett alla mänskliga uppdelningar i religion, etnicitet, kön, ålder och nationalitet, då händer något stort.
Jag ledde en kort andakt då jag läste en text av Jesaja och bad för mina iranska vänner och deras släktingar.
Ashraf är en liten by i Irak, där iranska flyktingar i många år funnit en fristad. Efter Irakkriget har Ashraf pendlat mellan hopp och förtvivlan. Trots att de har flyktingstatus enligt Genevékonventionen har de i perioder utsatts för olika angrepp.
I dagarna har 11 människor dödats, 36 fängslats och mer än 500 personer skadats.
http://translate.google.se/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Camp_Ashraf
Jag fortsätter be för mina vänner.
måndag 14 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar