"Det är inte rättvist", är en mening jag ofta möter, både hemma och på jobbet. De flesta som pratar om rättvisa menar nog att ingen ska få mer och ingen ska få mindre. I bakhuvudet har vi en bild av att när alla får samma, likadant och lika mycket så är det rättvist.
Så tänker inte jag kring rättvisa. Millimeterrättvisa finns inte annat än då man delar upp glassen eller läsken. Det är mycket i livet som inte går att räkna, mäta eller väga. Livet i sig självt är inte rättvist. Vissa har mer pengar och får mer saker, några är friska och krya, medans andra drabbas av olyckor och sjukdomar. Livet är inte rättvist.
För mig betyder rättvisa:
åt var och en, efter behov och förtjänst.
Det betyder att den som behöver något ska få det oavsett om resurserna räcker till så att alla kan få samma sak. Men självklart är det behovet som ska styra och inte önskemålen. Jag menar också att den som gjort sitt bästa och presterat mycket i förhållande till sin förmåga, ska få mer än den som inte ansträngt sig alls.
Hur tänker du kring rättvisa?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du skriver att för Dig betyder rättvisa åt var och en,efter behov och förtjänst: Jag håller med om att den som presterar allt den kan efter sin förmåga skall ha credit för det i stället för den som bara glider med i den så kallade gräddfilen utan att göra ett dyft.
SvaraRaderaHar upplevt detta igår och idag tyvärr mot en av de så kallade minsta i min närhet och det smärtar mig mycket att livet skall vara så orättvist mot somliga människor
La Contenssana
Hej La Contenssana.
SvaraRaderaVisst blir man heligt förbannad över vissa orättsvisor. Framför allt de som man faktiskt kan göra något åt och de som görs av människor.
Krister