Min favoritbön

I söndags firade vi den fjärde söndagen efter trefaldighet under temat "Att inte döma". Vi fick läsa den välkända texten där Jesus säger: "Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget".

Det är svårt att leva ett mänskligt liv, utan att kritisera och klaga på andra. Det är svårt att inse att jag inte blir bättre av att någon annan blir sämre, eller att jag inte blir sämre för att någon annan är bra. Dag Hammarsköld sa: "Ödmjukhet är att inte jämföra sig".

Min favoritbön i psalmbokens "en liten bönbok", bön 139, hjälper mig när jag känner mig förfördelad och missförstådd eller när avundsjuka, skvaller och skitprat tränger sig på. Den är skriven av R Merry del Val.

"O Jesus, du som är saktmodig och ödmjuk i hjärtat, hör min bön. Befria mig från begäret att bli uppskattad och hedrad, från begäret att vara eftersökt. Befria mig, o Jesus från ängslan att bli försmådd och förtalad, från ängslan att bli försummad. Befria mig, o Jesus från ängslan för att bli förlöjligad och sårad, från ängslan att bli misstänkliggjord. När andra har framgång och får beröm, när andra blir älskade, giv mig nåden att kunna tacka dig, o Jesus".
Amen!