Änglarna

De flesta av oss har en inre bild av hur änglar ser ut. Vi har sett dem i form av bokmärken, målningar och teckningar.

Jag minns änglarna från min barndom. De var oftast blonda, långa och smala. Flertalet av dem hade vingar och i händerna bar dem olika instrument. Det var svårt att avgöra könet på änglarna, men jag vill minnas att de flesta var unga flickor eller unga gossar.

I himmelen finns det serafer och keruber. Serafena är de högsta i änglahären och de har fler vingar än keruberna. I Järfälla kyrka möter jag dagligen en liten "tjockis", som håller upp ett bord. Han är en så kallad kerub. Keruberna är några slags dörrvakter till himmelen, medan serafernas uppgift är att uppvakta Gud genom att sjunga; "Helig, helig, helig", ord som vi känner igen från våra gudstjänster.

Trots att de flesta inte tror att den här typen av änglar finns, så är det så vi föreställer oss dem. För mig är det inte konstigt att människor har svårt att tro på änglar som framställs på detta sätt.

En ängel är en budbärare från Gud. Det innebär att de flesta och vanligaste änglarna ser ut precis som du och jag. De har inga vingar, de kan inte flyga, de är inte en osynlig gestalt som bara vissa kan se, eller som vi bara kan se under vissa förutsättningar. De flesta änglarna är helt vanliga människor som Gud använder som budbärare.

Den ängel i människogestalt, som är tydligast för mig, är Natan. Ni minns han som sa några bistra sanningar till kung David. Han framstår inte som en ängel enligt de traditionella beskrivningarna, och han är förmodligen ganska omedveten om att han är en budbärare från Gud. Ändå är det sannolikt han som tydligast visar kung David, vad som är Guds vilja.

Jag har mött änglar av båda slagen. Både den ängel som är näst intill osynlig och obeskrivbar, den som endast kan beskrivas som en gestalt som kan flytta sig i tid och rum. Och jag har mött änglar i människogestalt.

De människor som mött änglar i himmelsk gestaltning har det gemensamt att de varit i djup nöd och de har bett intensivt. I deras djupaste nöd, har Gud uppenbarat sig genom en himmelsk ängel, för att ge tröst och tillit. Det är svårt att beskriva den ordlösa kommunikationen, men resultatet av mötet, är att människan kunnat ta sig ur sin nöd och leva vidare full av kraft och tillförsikt. Tron har fyllts på och hoppet har blivit levande. Personligen tror jag inte att detta möte är något vi kan kalla fram eller locka till oss. Det händer när Gud vill att det ska hända.

Mötet med en ängel i människogestalt går inte heller att framkalla. Det är oftast i efterhand som vi blir medvetna om att vi mött en ängel, en person som burit bud från Gud. Budbäraren är helt omedveten om att han eller hon är en ängel. I det ögonblick de skulle bli medvetna om det, då skulle uppgiften tas ifrån dem. De gör "bara" det som dem måste göra, eller säger det som dem måste säga.

Vem som helst som vi möter, kan vara en ängel, en budbärare från Gud, vilket innebär att varenda människa vi möter är viktig för oss. Möt dina medmänniskor som om de är änglar och bär bud till dig från Gud.

Melodikrysset vecka 39 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner.

Denna lördag, den sista i september, har varit riktigt omtumlande. Även om jag följt mina vanliga rutiner, att se veckans missade tv-program på internet, så har morgonen inte varit någon annan lördag lik. Min fru och yngsta dotter är bortresta, för att uppvakta svärmor som fyllt jämt i veckan, och de stora barnen sover över hemma hos kamrater.  Jag har varit ensam sedan i går kväll, vilket innebär att vi inte behöver inleda "tysta leken" nu.

Det grå molntäcke som hållit Stockholm i sitt grepp de senaste dagarna är på väg att spricka upp. Temperaturen har kämpat sig upp till 12 grader.

Eftersom melodikrysset i dag är direktsänt, räknar jag med att det kommer att vara ganska enkelt.

Detta är första helgen sedan semestern som jag inte tjänstgör i någon gudstjänst. Jag kommer att tillbringa det mesta av den i soffan framför tv:n, för att följa golfen i Ryder Cup.

Mitt förslag i dag, ser ut så här:

V 6: Eldeman börjar med Zarah Leander i en sång som jag inte vet titeln på. Kan den heta; "Matroser ohoj".

L 1: Så fick vi höra; "34:an", som också var med förra veckan. I dag var det Olle Adolphson som framförde den. Det är också han som skrivet den svenska texten.

V 5: Jag vet inte för vilken gång i ordningen som; "Du är min man", är med i melodikrysset. I dag framfördes den i en instrumental version. Vanligtvis så hör vi den med Helen Sjöholm och BAO.

L 4 och L 2: Jag tror att det var Martin Krunegård som sjöng; "Hela livet var ett disco". Tydligen har han en koppling till Norrköping. Mitt minne sviker mig igen. TACK alla som hjälper mig med det korrekta svaret. Sångaren heter Markus och inget annat. Jag borde kanske dubbeklkolla mig själv på google, innan jag svarar?

V 4: Det var en instrumental version av den gamla schlagern; "Min soldat". Jag saknade Ulla Billquist sångröst i den känslosamma texten.

V 11: Gruppen som framförde; "När en man fått nog", var Nordman. När jag hade konfirmander i Vendelsö i början på 90-talet, tyckte de att jag liknade sångaren, Håkan Hemlin.

L 7 och V 10: Redan innan musiken börjar förstod jag att rätt svar skulle vara Lena Ph. Här sjöng hon; "Vart tog du vägen?"

V 7: Plura sjöng; "Snurra min jord". Det är Lars Forsell som skrivet den svenska texten. Här blev det ännu mer uppenbart för mig att jag hade fel på L 4. Tack igen till alla läsare som hjälper mig och andra.

L 8: Är detta ett exempel på rap? Vi fick höra Povel Ramels; "Jag diggar dig", med Wenche Myhre.

V 9: Så fick vi höra Bachs; "Air", igen i melodikrysset. Vanligtvis hör jag den på orgel, några gånger i månaden i samband med begravnignsgudstjänster. Eldeman menar nog att den ska framföras på ett stråkinstrument och då brukar ju musikern ha en stråke i handen.

L 3: Veckans melodikryss avslutas med; "Gyllene tider", och; "Jag går och fiskar". Det är en av min yngsta dotters favoritsånger. Hon blir lika irriterad varje gång jag sjunger; "Jag går och diskar", och korrigerar mig, "Så sjunger man inte, pappa".

Precis som jag trodde, så var veckans kryss, ganska enkelt. Detta hindrade mig dock inte från att ha fel. Man brukar ju säga att högmod går före fall. Kanske var jag lite högmodig då jag ur minnet så snabbt kom fram till Martin och inte Markus. Nu har jag blivit påmind om att jag inte ska vara så säker på att mitt minne alltid fungerar utan dubbelkolla mig själv via google.

Jag tackar er alla för hjälpen, med Markus, och önskar er alla en riktigt trevlig helg. Nu väntar soffan och den spännande matchen mellan USA och Europa i golftävlingen; "Ryder Cup".

Döden och Livet

Du är kallad till Livet, med stort L. I det ögonblick du blev till i livmodern, kallades du till Livet med stort L. I dopet tar vi emot och bekräftar den kallelsen. Den kallelse till Livet, som kommer från Gud, blir tydlig för oss människor i dopet.

I kallelsen till Livet ingår två saker som vi inte kan komma från:
1. Vi måste dö.
2. Vi måste göra ett antal val, eller åtminstone välja att ta emot möjligheter. Vi måste säga ja eller nej, till ett antal erbjudande, under den tid vi vandrar på denna jord.

Att i tro och tillit ta emot Guds kallelse till Livet, genom Jesus Kristus, är ingen försäkran från den fysiska döden, utan det är en Livförsäkring i ordets rätt bemärkelse.

Marta säger: ”Herre om du hade varit här, då hade min bror inte dött”. Men Jesus bekräftar inte genom ord eller handling att han hade kunnat förhindra Lasaros fysiska död. Jesus gör något annat. Han ger Lasaros ett nytt liv. Jag tror att detta är nyckeln för att förstå vem Jesus är och vad han gör för oss. Genom att uppväcka Lasaros visar han oss, vem han är, vem Gud är och han tydliggör Gud vilja.

Tron på att Jesus dog på korset, för oss alla, och tilliten till att Guds kärlek och omsorg om oss människor inte slutar i vårt jordiska dödsögonblick, är den bästa Livförsäkring vi kan få. Den börjar inte då vi lämnar det jordiska livet, utan den börjar i samma ögonblick som vi kallas till Livet och den tydliggörs då vi tar emot kallelsen.

Jag är övertygad om att det inte bara är jag som varje månad betalar ganska stora summor pengar till en livförsäkring. Men det är ju ingen livsförsäkring för mig. Den hindrar inte mig från att dö. Det är en livförsäkring för mina anhöriga, så att de ska få möjlighet att leva vidare även utan mig. Det är uppenbart att ingen kan slippa den fysiska döden, genom att betala pengar. Ändå tror jag att de flesta människor försöker undvika tanken på att de ska dö, eller lever med drömmen om att de aldrig ska dö.

För några år sedan skickade Socialstyrelsen ut ett brev till alla hushåll om att de behövde donatorer. Brevet inleddes med orden: ”Om du dör…”. Inte med orden: ”När du dör…”. Som om vi hade något val. Ingen av oss kan säga: ”Nej, jag kommer inte att dö”.

Vi måste alla dö, i den bemärkelsen att vi ska lämna det jordiska livet. Självklart under förutsättning att vår herre Jesus Kristus, inte återkommer innan dess. Ungefär som man förr kunde läsa på några församlingars affischer: ”Om Herren dröjer… Då firar vi på söndag gudstjänst kl. 11.00”. Kanske var det just detta Socialstyrelsen syftade på? 

Kallelsen till Livet är ingen försäkring mot döden, så som vi känner den. Döden drabbar oss alla, oavsett om vi är rika eller fattiga, om vi bor i slott eller koja. På sätt är döden rättvis. Det jordiska livet är inte rättvist. Det fysiska döendet är inte heller rättvist. Vi lever under helt olika förutsättningar och olika länge, och vi dör av olika orsaker och på olika sätt, men döden i sig själv är rättvis, för den drabbar oss alla och den gör ingen åtskillnad.

Kallelsen till Livet är inte en vaccination mot rädsla för döden eller döendet. Kallelsen till Livet är en kärlekshandling från Gud, där hans barmhärtighet, hans kärlek och hans omsorg om oss, inte tar slut i och med att vårt hjärta slutar slå. Jag har ännu inte mött någon som inte tror på någon form av Liv, även efter döden. Det är ingen av oss som med säkerhet vet hur det ser ut på den andra stranden. Därför är alla bilder lika rätta och lika sanna. En del av oss kallar det himlen, andra paradiset, någon det himmelska Jerusalem, och vissa Nangijala.

Men det viktigaste i kallelsen till Livet är att den faktiskt börjar här och nu. Det eviga Livet som Gud erbjuder oss och ger oss genom Jesus Kristus, det startar i detta nu. Det startar varje minut och varje sekund och vi får alla ta emot det. Det jordiska livet är inte rättvist, men det eviga Livet är det.

Vi har alla möjlighet att leva i ett ständigt nu. I ett ”Carpe Diem”, ”Fånga Dagen”, där vi kan släppa gårdagen och inte bekymra oss för morgondagen. Vi är försonade med det som varit, och det finns ett hopp i det som ska komma.

Ingen av oss kan dra ner himlen till oss och vi kan inte förtjäna vår plats i himmelriket. Vi kan inte köpa den och vi kan inte arbeta ihop till den. Den bygger inte på att vi är särskilt goda eller att vi presterat en massa goda gärningar. Vi får den gratis, av nåd, därför att Gud är barmhärtighet.

Det är precis likadant med Livet, det som börjar här och nu. Vi kan inte prestera det, vi kan inte köpa det och vi kan inte göra oss förtjänta av det. Vi får ta emot det i tro och tillit. Vi får säga ja eller nej, till Gud och kallelsen till Livet. Valet måste vi påminna oss själva om varje dag. Gud glömmer aldrig bort det, men vi människor har en tendens att göra det.

Vi kan inte genom vår egen försorg skapa ett Liv, där vi lever i ett evigt nu, ett Liv där himmel och jord är sammankopplade. Det kan bara Gud göra och det har han gjort genom Jesus liv, död, uppståndelse och himmelsfärd.

Vi kan inte se det hela tiden, men ibland kan vi förnimma att himmel och jord är sammankopplade. Det gör vi i de stunder då Guds verklighet bryter igenom i våra liv. I de stunderna blir vi påminda om att vi är kallade till Livet. Stunderna är så kallade ”benådade ögonblick”, när tillvarons innersta väsen öppnar sig och uppståndelsen ljus bekräftar oss. De stunderna kan inträffa precis när som helst, då döden och livet sammanfaller i ett evigt Liv. I bibelord, i psalmsång, i bön, i dopet eller i nattvarden. Men de kan lika gärna inträffa mitt i vardagen. I ett samtal, på arbetet, i naturen eller på gymmet. Vi kan inte framkalla ”benådade ögonblick”, utan endast ta emot dem.

När vi tar emot ett benådat ögonblick, då fyller Gud på vår tro och vår tillit. I bästa fall hjälper de benådade ögonblicken oss att dag för dag leva i våra dop. Det är inget vi kan bestämma oss för och lyckas leva i, en gång för alla. Vi får nya försök varje dag, men vi behöver ta emot erbjudandet.

I kallelsen till Livet, ingår att vi måste dö den fysiska och jordiska döden. Vi måste också välja om vi vill ta emot Guds löfte om det eviga Livet, han skänkt oss genom Jesus Kristus. Kallelsen till Livet befriar oss inte från den fysiska och jordiska döden, men den vill befria oss till ett Liv som är helt och fullt, ett heligt Liv.

Den befriar oss inte från orättvisor, från rädsla för döendet och döden, den befriar oss inte från sorg och saknad. Men kallelsen till Livet befriar oss, till att varje dag ta emot Livet genom att Guds helighet är barmhärtighet.

Kallelsen till Livet vill befria oss från den rädsla som innesluter och förkväver våra Liv. Att vara troende är inte det samma som att inte vara rädd. Att vara troende innebär att jag försöker leva Livet, trots att jag är rädd och att kämpa mot att rädslan får det sista ordet.

Kallelsen till Livet vill befria oss såsom Lasaros blev befriad: ”Gör honom fri och låt honom gå”.

Melodikrysset vecka 38 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner.

I dag sitter jag åter hemma i Rågsved, vid köksbordet, då jag försöker lösa veckan melodikryss. Vädret i Stockholm är grått och mulet. Den sista värmen har försvunnit och temperaturen är endast uppe i 10 grader.

Under förmiddagen har jag förberett eftermiddagens dopgudstjänster och tittat på veckans missade favoritprogram på tv.

Blogger har helt bytt utseende, så jag är inte säker på att jag kan hantera kommentarer under sändningen. Jag svarar på eventuella kommentarer senare under dagen.

I dag ser mitt förslag till lösning, ut så här:

L 2: Dagens melodikryss börjar med ett potpuri, där vi bland annat fick höra; "The Beatles"; "Obladi, oblada". Som vanligt blandar jag samman; "Sven-Ingvars" och "Sten och Stanley". Jag tror att den grupp vi hörde var "Sten och Stanley".

V 9, L 5 och V 16: Det är inte första gången som; "Tänk, jag drömde i natt", är med i melodikrysset. I dag fick vi höra Allan Edwall sjunga och sången är hämtad ur: "Rasmus på luffen".

V 1: "Booten Anna", sjöngs av; "Basshunter". Även denna sång har varit med tidigare i krysset.

L 3: Jag känner till att börja inte igen visan alls, men visst var det; "Blåsippan, ute i backarna stå"?

L 4: Jag tror att det var Willie Nelson som sjöng; "Why are you pickin on me"?

L 13 och L 7: Eftersom mina föräldrar är från Danmark, kände jag igen "brytningen", direkt. Det måste vara Max Hansen som sjöng; "Efter ljuset är släckt", om det nu är korrekt titel. Den korrekta titeln är; "Kyss varandra".

V 6: Det var; "The Clash", som sjöng; "London calling". I somras valdes den till en av de bästa londonsångerna. Jag har för mig att omröstningen pågick i samband med OS.

L 1: Vi fick höra en vacker instrumental version av; "Flickan från Backafall". Om jag inte missminner mig, så ligger Backafall på Ven.

V 8: Jan Malmsjö sjöng en sång som jag förknippar med, Hasse och Tages film; "Släpp fångarne loss, det är vår".

L 14 och V 13: Återigen känner jag inte igen melodin, då den framförs i ett hysteriskt tempo. Kan det ha varit; "All of me"?

V 15: "Han är kung", framfördes av Eva Eastwood, som slog igenom i "Dansbandskampen". Även denna sång har varit med i melodikrysset tidigare.

L 11: Sången; "Killing me softly", fick på svenska titeln; "Sången han sjöng var min egen". Jag har hört en otroligt rolig version på danska; "Kylling med soft-ice".

V 12: Det måste ha varit Amy Winehouse, som sjöng; "No, no, no". Hon avled för inte så länge sedan av en överdos. Den korrekta titeln var tydligen; "Rehab".

V 10: Vi går i mål med; "Trettiofyran", som handlar om ett hus. Då jag jobbade i det militära och skulle byta kompani, hade mina soldater skrivet en sång om mig på denna melodi. "Nu är det slut på gamla tider, nu är det färdigt inom kort, nu ska hela tredje ändras nu ska våran fänrik bort...". Det är nog en av de mest rörande stunder jag upplevt i mitt liv. Hela plutonen sjöng, med komp av en gitarr.

Nu ska jag skynda mig till jobbet och dopgudstjänsterna. Jag svarar på kommentarer senare i dag.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg.

Prioriteringar och omprioriteringar

Kan konstatera att jag inte riktigt kommit in i mina "normala" rutiner efter semestern. Mitt skrivande här på bloggen är eftersatt. Varje dag tänker jag; "i kväll ska jag skriva om detta eller detta". När sen kvällen infinner sig så märker jag att tiden inte riktigt räcker till eller så omprioriterar jag.

Just nu befinner jag mig i en av årets mest hektiska perioder. Det är mycket som ska falla på plats i församlingen. Jag har planerat teologiska samtal för prästerna, ledarskapsutbildning för arbetsledarna, genomfört lönesamtal med alla de medarbetarna som har mig som arbetsledare, lagt schema för jul, nyår och trettonhelgen, samt givit anvisningar för planering av våren 2013. Vi håller även på med den nya verksamhetsindelningen och budget för 2013.

Utöver detta arbetar vi vidare med framtidsgruppen, församlingsinstruktionen, projektet "Sunda arbetsplatser", internkommunikationen och nya handboksförslaget. Parallellt försöker jag tänka igenom och planera hur vi ska organisera vårt arbete så att alla medarbetare kommer till sin rätt och våra riktlinjer ska genomsyra vår verksamhet.

I morgon ska jag åka till Salems församling för att hålla ett föredrag; "När livet inte blev som vi hade tänkt oss", och på fredag har jag präst och musikermöte, innan vi har en kick-off för alla medarbetare. Vi kommer att äta lunch tillsammans, uppvakta alla jubilarer och dem som slutat i församlingen, lyssna till en föreläsning av Lars Collmar kring dopet och sist men inte minst umgås med varandra.

I helgen ska jag leda 3 dopgudstjänster och en högmässa. Att jag prioriterar mitt arbete framför bloggskrivande torde framgå av ovanstående. Det låter som en klagovisa, men det är inte det. Jag är otroligt glad i mitt arbete och tycker att jag har världens bästa jobb. Att jag omprioriterar mina tankar om bloggskrivande när jag kommer hem, innebär inte att jag tappat intresset för er läsare.

Melodikrysset vecka 37 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner!

I dag sitter jag i Malmö, då jag ger mig i kast med veckans melodikryss. Jag sitter på samma plats vid köksbordet, som jag hade då jag växte upp. Efter dagens sändning ska jag åka i väg till Limhamns kyrka, där jag ska döpa min guddotters son. Det känns både stort och speciellt.

Jag vaknade tidigt av skönsång, eftersom det i dag är min födelsedag. Morgonen har ägnats åt att umgås med min fru, min yngsta dotter och min styvpappa. Vädret i Malmö är förhållandevis bra. Efter gårdagens regn och blåst, ser himlen ut att spricka upp och temperaturen är redan uppe på 13 grader.

Jag är osäker på hur stabilt det mobila bredbandet är, men jag hoppas att det ska hålla hela sändingen, så att jag kan lägga ut mina förslag efterhand. Hoppas också att problemet med att skriva kommentarer har löst sig.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här.

V 4: I dag börjar Eldeman med en gammal klassiker från min ungdom: "Popcorn". Den grönsak man använder då man gör popcorn är majs. Jag tror att gruppen som framförde den har det passande namnet; "Hot butter".

L 5: Den som sjunger och spelar i; "Rör vid min själ", är Åsa Jinder. Själv förknippar jag sången med Sanna Nielsen. Tydligen är det Åsa Jinder som skrivet den svenska texten.

V 9: Att melodin förknippas med Paris, är jag ganska säker på. Jag försöker sjunga med; "Under en bro, i en båt för två...". Rätt svar borde vara broar, men vilken titel har melodin? Det står helt stilla. Kan den heta; "Under Paris broar"?

V 6 och L 9: Vi fick lyssna till en instrumental version av; "Rumba i Balders hage".

V 14: "Jag är en jävel på kärlek", framfördes av GES, det vill säga; Glenmark-Eriksson-Strömstedt. Glenmark heter Anders i förnamn. De övriga heter Thomas Eriksson (Orup) och Niklas Strömstedt.

L 11: "Idas sommarvisa", spelades i en "upphottad", instrumental, version. Flickan i visan heter Ida, men jag tror inte att hennes namn nämns mer än i titeln. Det är en oerhört omtyckt visa i samband med barn och familjegudstjänster och vid dopgudstjänster.

V 10: Jag tror att evergreenen heter; "Slow boat to China". Jag har hört den ett antal gånger med Benny Goodmans orkester. Förmodar att svaret ska vara China och inte Kina.

L 1 och L 4: Veronica Maggio, sjöng; "Det ekar över hela staden". En populär sång som spelas väldigt mycket på radio. Tydligen är den korrekta titeln; "Välkommen in".

V 1 och V 7: Melodin som spelades känner de flesta av oss väl till? Det var; "Vårat gäng", i en instrumental version. Jag tycker dock bättre om den med sång av Alice Babs.

V 8: Lill Lindfors sjöng; "Den blomstertid nu kommer", i psalmboken har den nummer 199. Det är är numera den enda psalm som får sjungas vid skolavslutningar eftersom skolverket anser att det är mer svensk tradition än ett uttryck för religion. Här sjöng hon tillsammans med Nils Landgren, som också spelade trombon.

L 2 och L 13: Povel Ramel har skrivet; "Varför finns det ingen is till punschen". Det som saknas är alltså is.

L 3: Det Egon Kjerrman råkar ut för varje dag, från morgon till kväll i; Bla, bla, bla", är tjat. Jag kommer inte på den korrekta titeln på sången. Enligt Youtube heter den; "Bröllopsketch".

V 13 och L 12: Dagens melodikryss "går i mål" med Kentas; "Just idag är jag stark". En sång min son gärna går och nynnar på, inför AIK´s hemmamatcher. Jag ber om ursäkt om jag förnärmat några Hammarbyare eller AIK:are. Det var inför Bajens hemmamatcher i bandy, som sonen sjungit sången. Förmodligen har jag också hört den någon av alla de gånger jag sålt korv på Zinken. Själv är jag både AIK:are och Hammarby:are. Jag håller på AIK i fotboll och Hammarby i bandy. I ishockey håller jag på Rögle.

Nu ska jag förbereda mig för dopgudstjänsten. Jag tackar för alla gratulationer och all hjälp, jag svarar på alla kommentarer under eftermiddagen/kvällen.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg!

Enheten i Kristus

Om vi inte skiljer på gudomlig enhet och kristen enhet, splittras kyrkan.

Gudomlig enhet är den som finns hos Gud, och mellan Gud och Jesus. Kristen enhet är den enhet som vi människor klarar av att hantera. Vi måste inse att vi alla är bristfälliga och ofullkomliga och att vi alla är i behov av förlåtelsen.

När vi inte ser skillnaden mellan å ena sidan, gudomlig enhet och å andra sidan kristen och mänsklig enhet, finns risken att vi tror oss klara av att skapa gudomlig enhet av egen kraft. Detta är förödande, därför att resultatet blir splittring.

Att inte kunna skilja på gudomlig enhet och den enhet vi som bristfälliga människor och kristna klarar av, skapar orealistiska förväntningar. Det gör också att några tar sig den makt som endast Gud har. Den makt som det finns i att ha rätt och äga sanningen.

Har vi inte alla, en inre bild av den gudomliga enheten? En enhet som handlar om ett paradisiskt tillstånd. Ett tillstånd där det råder frid och fred. Ett tillstånd där vi är sams och tycker om varandra?

Men vi människor kan inte av egen kraft, skapa denna enhet. Vi ska, efter bästa förmåga, bästa förstånd och av all vår kraft försöka vidmakthålla en kristen enhet. En enhet som inte leder till splittring. Bråk är inte farligt, men splittring ska vi undvika.

Vad är då kristen enhet? Till att börja med måste vi alla inse att den inte är fullkomlig eller perfekt. Ändå är det så att några tycker att beviset på enhet är att alla ser likadana ut, tänker likadant och tycker samma saker? Men krävs det samma tanke och samma åsikt, för kristen enhet?

I vår strävan efter enhet, så skiljer vi inte på enhet och enighet. Det är två helt olika saker och de hör inte riktigt samman. Enighet stöter bort de som har andra åsikter. Enhet samlar, trots olika åsikter. Enhet är inte heller det samma som enhetlighet. Enhetlighet stöter bort de som är annorlunda. De som inte är som majoriteten. Men kristen enhet är något helt annat än enhetlighet.

Kristen enhet är mångfald. En mångfald av åsikter, tankar, uppfattningar och personligheter. Enhet och mångfald är inte varandras motsatser utan varandras förutsättningar. Utan mångfald, behöver vi inte enhet. Har vi inte enhet, klarar vi inte av att hantera mångfald.

I vår strävan efter kristen enhet, måste vi försöka hitta det som förenar oss och det som ger oss förutsättningar, att med Guds hjälp att leva med varandra i en bristfällig värld, utan att göra varandra illa och skapa splittring.

Det som skapar kristen enhet, måste vara något större än tankar, känslor, utseende eller allmänt tyckande. Vår strävan efter kristen enhet måste bygga på en realistisk bild av vår mänskliga förmåga. Vi kan inte ta på oss att skapa någon form av gudomlig enhet, det kan bara Gud göra.

I Järfälla Kristna Råd möts Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Svenska Missionskyrkan. Vi har inte samma åsikter i alla frågor, vi har inte samma syn på allt i vår kristna tro och ändå har vi kristen enhet. Det som skapar den är att vi alla ser Jesus som vägen, sanningen och livet. Vi kommer ofta fram till olika slutsatser, men är ändå en enhet i Jesus Kristus.

Enhet är att se Jesus som vägen, sanningen och livet. Det är Jesus död på korset som förenar oss, med Gud och med varandra. Ingen kan äga den sanningen och säga att det bara är deras.

Jesu offer på korset gör oss till en kristen enhet. Han dog inte bara för vissa utan han dog för oss alla. Det är ingen som har mer rätt till Jesu död på korset, än någon annan.

Det är i korset vi får hämta förlåtelse och kraft, när vi inte lyckas att bevara den gudomliga enheten som Gud gav oss genom Jesus Kristus. Det är också i korset vi får hämta kraft att hantera den enhet vi förväntas klara av.

Det är värdet av Jesus liv och död som skapar den kristna enheten. Den bygger inte på vad jag tycker och tänker eller vad jag känner. Det är inte mina åsikter eller mitt utseende som skapar en kristen enhet.

Kristen enhet är bristfällig och ofullkomlig, därför att vi är människor, med allt vad det innebär. Ändå finns den där bortom och innanför det vi kan se och ta på. Den finns i våra dop.

I dopet blir vi ett med Jesus och hans död på korset, den gåvan räcks åt alla och den är gratis. Vi kan inte förtjäna den genom vad vi tycker, tänker eller känner. Det handlar inte heller om vem vi är eller hurdana vi är. Det handlar enbart om vem Gud är och vad han har gjort för oss alla genom Jesus.

Vi får inte tro att vi genom vår egen kraft kan skapa gudomlig enhet. När någon tar på sig den uppgiften så ökar splittringen än mer, därför att de då utger sig för att äga sanningen och ha rätten på sin sida. Resultatet blir än mer splittring och ännu mindre enhet.

Vi måste träna oss i att ha fördragsamhet och tålamod med dem som har andra åsikter och ståndpunkter än vi har. Vi behöver förlita oss till att Gud är Gud och att han ger oss olika gåvor, genom Anden. Och att de gåvorna samverkar på det sätt Gud vill och önskar.

Melodikrysset vecka 36 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Denna lördagsmorgon sitter jag hemma vid matsalsbordet i Rågsved, då jag försöker lösa veckans melodikryss. Morgonen har ägnats åt att svara på e-post och titta igenom de tv-program jag missat under veckan.

Det är gråmulet och blåsigt i Stockholm. Temperaturen har kämpat sig upp till 12 grader.

I dag är jag ledig från jobbet och ska för första gången övningsköra med min son. Det ska blir roligt och spännande.

Mitt förslag denna vecka ser ut så här:

L 2: Dagens kryss börjar med; "Snurra min jord", i en fransk version. Jag tror att det var Jan Malmsjö som gjorde den känd i den svenska versionen. Jag vågar inte ens försöka mig på att skriva den franska titeln.

V 10: Visst var det; "Gubben Noak"? Sändningen avbröts av ett trafikmeddelande, så jag hörde bara ett par strofer av musiken.

L 1: Dansbandet som sjöng; "Där näckrosen blommar", var; "Flamingokvintetten".

V 12 och L 12: Vi fick lyssna till en vacker instrumental version av Ted Gärdestads; "Sol, vind och vatten".

L 9: "Tomorrow", var med i musikalen; "Annie". En otroligt bra och känslosam musikal, som jag tyvärr bara sett på film.

L 11: I; "Calle Schewens vals", av Evert Taube, så kryddar man sitt kaffe med kron.

V 7: Det var Marie Serneholt som sjöng; "Salt and pepper", ur årets melodifestival.

L 3: Vi fick lyssna till en vacker instrumental version av; "I en röd liten stuga". Den har sjungits in av måna olika artister. Jag vill minnas att jag hört den med bland annat Gunnar Wiklund.

V 8: "Kärleken vet", sjöngs av Niklas Strömstedt. Men jag tror att det är Mikael Wiehe som gjort den.

L 6: Visst var det Lill-Babs gamla slagdänga; "Är du kär i mig ännu, Klas-Göran"? Här fick vi höra den på holländska.

V 4: Den amerikanska gruppen som framförde; "Burn it down", var; "Linkin Park". Ytterligare ett trafikmeddelande mitt i sången.

L 5: Eldeman avslutar med; "Nu är jag pank och fågelfri", i en tysk version.

Nu ska jag skjutsa min döttrar till Skansen och sedan blir det övningskörning med min son. Jag svarar på kommentarer senare under dagen.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg.

Medmänniskan

Den barmhärtige samariern är en av de mest kända bibeltexterna. Vi har läst och hört den hundratals gånger i våra liv. Det är en text som i princip alla människor i Sverige känner till. Men de flesta förstår den enbart som en uppmaning om hur vi ska vara och inte som en beskrivning av vem Jesus är. När Jesus berättar liknelsen om den barmhärtige samariern så är det också en beskrivning av honom själv.

Jesus togs inte emot av präster och leviter och han räknades inte som rätt. Genom liknelsen förmår han den laglärde att ”försäga” sig, därför att han, i liknelsen om den barmhärtige samariern, gick utanför religiösa ramar och pratade om Guds kärlek till hela mänskligheten och konsekvenserna av den. Samariern, som Jesus identifierar sig med, uppfyller lagen och konsekvenserna av Guds kärlek, när han tar hand om en man som sannolikt inte skulle ha lyft ett finger för att hjälpa honom. Samariern visar att han är en med-människa och inte en mot-människa.

Samariern hade förstått innebörden i Guds fullkomliga kärlek och barmhärtighet, och han gjorde det som varje vettig människa borde göra. Inte för att han var bättre än andra eller mer troende, utan för att han var medmänsklig. Han insåg att alla människor har ett absolut värde som inte sitter i hudfärg, tro, förmåga eller etnicitet.

För att förstå Jesus måste vi förstå vad begreppen kärlek, barmhärtighet och nästa innebär.

Gud är kärleken och kärleken har nått sin fullhet genom den barmhärtighet Gud har visat oss människor genom att utge sin ende Son, för våra synders skull. Det gjorde Gud för människor som inte kände honom eller kände till honom. För människor som vänt honom ryggen och som inte ville eller kunde leva i det avtal han ingått med dem. Kärleken är Gud, och Gud är kärleken. Kärlekens verktyg är att älska och dess fullhet är barmhärtighet.

Att älska, i kristen mening innebär inte att vi hyser varma känslor för någon. Känslor är föränderliga och beroende av omständigheter inom och utom mig själv. Mina känslor påverkas av hur mycket jag ätit och sovit, om jag är stressad eller ledsen. Att då ha mina känslor som utgångspunkt i ett möte med en medmänniska, är det samma som att spela på lotto. Vem av oss skulle vilja bli bemött utifrån ett tombolahjul?

När Jesus använder begreppet älska, så är det mycket mer objektivt än när vi använder det. Att älska någon i kristen mening innebär att vi respekterar, bortser från det yttre, och att vi utgår från det absoluta människovärdet, som alla människor har.

Att älska sin nästa är inte en subjektiv känsla utan ett objektivt förhållningssätt. Detta är något av det mest centrala i kristendomen. Vår syn på andra människor får alltså inte vara beroende av vad vi känner för dem, utan den ska bygga på vem den andre är i Guds ögon.

Jag behöver inte tycka om någon för att älska dem i kristen mening.

Vem är då min nästa? Ja det är starkt kopplat till definitionen av begreppet älska. Min nästa är inte de jag känner samhörighet med eller de jag trivs att umgås med. Utgångspunkten för min nästa är Gud. Min nästa är alla människor, därför att Gud ligger bakom deras existens.

Att vara någons nästa är att vara barmhärtig och visa medlidande. Barmhärtighet är Guds och människors fullhet – det mest gudomliga hos Gud och det mest storslagna hos människor. Barmhärtighet är den renaste återspeglingen av Gud i en människas liv. Barmhärtighet är en kristen plikt som inte bygger på känslor, utan på handling. Vi ska var och en vara barmhärtiga efter den förmåga Gud har gett oss.

Barmhärtighet är kärleken omsatt till handlingar, oberoende av vem det är vi möter. Den största barmhärtigheten är förlåtelsen. Men barmhärtigheten inbegriper flera andra konkreta saker, som ligger långt utanför våra känslor. Barmhärtighet handlar inte om att skapa en känsla utan det handlar om bön och konkreta handlingar.

Vi ska möta vår nästa med medlidande. Det innebär att vi ska möta våra medmänniskor med empati – till skillnad från sympati. (Sympati utgår från mina känslor – empati utgår från den andres känslor och situation. Sympati innebär att jag tar över den andres känslor – empati att jag kan leva mig in i och föreställa mig den andres känslor. Sympati innebär att jag blir bekräftat och speglar mig i den andre – empati att den andre blir bekräftad och speglad i mig.)

Klassisk kristen barmhärtighet, det vi i dagligt tal kallar diakoni eller ett barmhärtighetens tecken, inbegriper tydliga och konkreta handlingar. Att mätta de hungrande, ge dryck åt de törstande, klä de nakna, ge härbärge åt de husvilla, besöka de sjuka, besöka de fångna och begrava de döda.

Vi ska inte ge något som allmosor, för det är kränkande. Allmosor bygger på att jag har något som någon annan saknar. När jag ger av mitt överflöd då mår jag själv bra. Det är inte detta Jesus talar om. Jesus menar att när jag delar med mig av mitt överflöd så får jag tillbaka människovärdighet. Jag blir mänskligare genom att behandla min nästa medmänskligt.

Att dela med sig och hjälpa varandra med praktiska saker, bygger på att vi alla hör samman och tillhör samma mänsklighet. Om vi, i bön och handling, lever i barmhärtighet och medlidande, då har vi älskat vår nästa och vi har påbörjat en fullkomlighet som omfattar alla människor.

Melodikrysset vecka 35 - 2012

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Denna lördag, den första i september och den första efter semestern, är jag åter med i direktsändning, hemifrån Rågsved. Datorn är förberedd och kaffet är nybryggt.

Vädret i Stockholm är inte det roligaste, regnet som började i går morse, pågår fortfarande. Temperaturen är trots allt uppe i 15 grader. Jag hoppas att det blir uppehåll under eftermiddagen då tjejmilen går av stapeln.

Efter sex veckors semester och en intensiv första arbetsvecka, känns det bra att komma in i normala rutiner. Under förmiddagen har jag spelat; "Tjuv och polis", med yngsta dottern. Den stora frågan var vem som skulle få vara tjuv.

Tack för alla uppmuntrande och fina mejl, brev, kort och presenter som ni skickat till mig under sommaren. Det värmer och det känns fint att få nya "vänner", från hela landet via melodikrysset och nätet.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

L 1 och L 6: Dagens kryss börjar med Evert Taubes - ET - "Fritiof i Arkadien". Det var Loa Falkman som sjöng.

V 5: Även förra veckan var orkesterledaren, Glenn Miller, representerad i Melodikrysset. Då med; "In the mood". Här fick vi höra; "Moonlight serenade".

L 3: Gruppen som sjöng och spelade; "Kom" ur melodifestivalen 2010, heter; "Timoteij". De var även med i årets melodifestival, med; "Stormande hav". De har varit med flera gånger tidigare i Melodikrysset. När jag gick i gymnasiet ville jag alltid ha ett schampo med samma namn, men med annorlunda stavning.

V 8: Tommy Körberg sjöng; "Guldet blev till sand", ur Benny Anderssons och Björn Ulveaus vackra musikal; "Kristina från Duvemåla". En otroligt vacker melodi, med stark text. Det geografiska område som personerna passerade, på sin väg från Sverige till Amerika, var Atlanten.

L 7: Ännu en gång fick vi höra; "Gamle svarten", i Melodikrysset, i en instrumental version. Eftersom det handlar om en häst, så lär den väl "säga" gnägg?

L 4 och V 13: Det måste väl vara Ewert Ljusberg, som sjöng "Kolarvisa"? Tack för hjälpen med stavningen av Ewert.

L 10: Vi fick lyssna till en vacker, instrumental version, av; "As time goes by". Om jag inte minns fel så blev den känd genom filmen; "Casablanca".

L 11: Det var inte så länge sedan Jan Johansen var med i Melodikrysset. Här vi fick vi höra; "Se på mig", som han tävlade med i melodifestivalen 1995, på engelska och då fick den tydligen titeln; "Another night". Jag har använd denna sång flitigt i andakter för konfirmander. Tack för hjälpen med den engelska titeln. Jag hade lagt till ett an, vilket var fel.

L 2: Jag känner igen melodin, men kan inte riktigt placera den. Kan det vara titelmelodin från; "Den vita stenen"? I så fall skulle rätt svar vara sten. Tv-serien gick under de år då jag var lite för stor för att engagera mig och lite för ung för att ha egna barn.

V 3: Ivan Rebroff sjöng; "Old man river" ur musikalen; "Teaterbåten". I början var det svårt att höra om han sjöng på engelska, men han gjorde det. Han har en otroligt vacker röst.

L 9: Bellmans; "Fredmans epistel n:o 82", börjar med orden; "Vila vid denna källa".

V 12: Vi går i mål med; "Gula paviljongen". Jag minns en version med Anita Lindblom, men den är sannolikt äldre än så.

Inte heller denna veckan, var Melodikryss särskilt svårt. Det svåraste var väl stavningen av Ewert Ljusberg.

Nu ska jag arbeta vidare med morgondagens predikan och förbereda morgondagens dopgudstjänst.

Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg.