söndag 28 februari 2010

Klimatförändringar

Jag träffar många människor som ifrågasätter experternas information om att världens klimat har förändrats. Den senaste veckan har vi fått reda på att FN´s klimatrapport innehåller en del felaktigheter. I rapporten har man dragit samman olika fakta till slutsatser trots att de inte har något inbördes sammanhang.

I dagar som dessa är det dessutom extra svårt att tänka sig att jordens temperatur kommer att öka på grund av att växthusgaserna gör att solens värme inte reflekteras ut i rymden, utan stannar i jordens atmosfär.

Var och varannan person jag möter säger att det verkar vara buffel och båg att jordens temperatur ökar, när vi har den kallaste vintern på nästan hundra år. Vad man inte tänker på är att andra delar av världen har varmare vintrar än de normalt sett har.

Vad jag förstår så är vår vinterkyla inte ett tecken på att jordens temperatur inte ökar, utan tvärtom. Det är heller inte en del av normalvariationen. Experterna har förutspått att temperaturökningen kommer att resultera i varmare somrar och kallare vintrar för oss. De har också sagt att nederbörden kommer att öka, vilket åtminstone jag noterat.

Vad kan vi då göra? Jag vet inget annat än att vi kan bidra i det lilla. För mig har det inneburit att jag införskaffat mig en miljöbil, som går på etanol.

lördag 27 februari 2010

Melodikrysset vecka 8 - 2010

I dag är jag åter i stugan. Det är någon plusgrad och jag är fullständigt ledbruten efter att ha skottat taket i 5 timmar under fredagskvällen. Det är ofattbart att taket har klarat den snömängden. Jag gjorde ett grovt överslag och kom fram till att det måste ha varit nästan 60 kubikmeter snö på taket. Man kan undra hur mycket det vägde? Dess bättre ramlade jag inte ner, men jag fastnade på taket och fick vänta tills min fru hörde mina ångestskrik.

Jag hoppas innerligt att någon av de nästan 700, som besökte min blogg förra veckan, tillhörde någon av dagens vinnare.

Dagens kryss ser ut så här:

L 3: Det var förra årets vinnare i den svenska melodifestivalen, Malena Ernman. Hon sjöng; "La Voix".

V 9: "Don´t cry for me Argentina", ur Evita. Enligt mig är det en av de bästa musikaler som gjorts.

L 10: Jag tror att sången heter; "Den som glad är". Visst var det Alice Babs som gjorde den känd på svenska? I original heter den "Everybody loves somebody".

V 11: Shirley Clamp sjöng; "Med hjärtat fullt av ljus".

L 12: Nordman sjöng; "Klar som en stjärna", skriven av Py Bäckman.

L 5: Jag chansar på att rätt svar ska vara äta. Jag har ingen aning om vad det var Eldeman spelade. Jag försöker sjunga med; "Kom, kom, kom till smörgåsbordet". Eftersom Eldeman säger att man bjuds in så borde jag ha rätt i min chansning.

V 7: Povel Ramel ackompanjerades av en luta, i "Sommartrivialiteter".

L 4: Enrique Iglesias sjöng en sång som jag inte kände igen. Men hans röst känner jag igen.

V 1 och V 6: "Dover-Calais", sjöngs av Style och skrevs av Christer Sandelin och Tommy Ekman. Med i gruppen var också Gigi Hamilton.

L 2: Rogar Pontare framförde, "När vindarna viskar mitt namn".

L 13: Visst var det Thomas Ledins; "I natt är jag din"

L 8 0ch L 1: Martin Stenmarck sjöng; "Tusen nålar".

Jag har haft jättedålig täckning på det mobila bredbandet så jag har inte kunnat googla i dag. Men jag känner mig ganska säker på lösningen. Jag har hållit på i en dryg kvart för att publicera min lösning.

torsdag 25 februari 2010

Sporadiskt skrivande

Efter en väldigt frustrerande vecka då jag tillbringat mellan 3 och 4 timmar varje dag på att ta mig till och från jobbet, börjar det närma sig helg och sportlov. Jag kommer att vara "ledig" den kommande veckan, förutom på tisdag då jag har bland annat ledningsgrupp och Kyrkoråd.

"Ledig" betyder snöskottning av tak och tomt ute i vår stuga, men det betyder också skrivarbete, lönekartläggning och förberedelser för de kommande veckornas arbete. Jag är övertygad om att jag även hinner med en och annan skidrunda och pulkaåkning med mina döttrar. Förmodligen hinner jag med ett par rundor golf på playstation och några timmar av OS tittande framför tv:n.

"Ledig" betyder också att jag kommer att skriva mer sporadiskt här på bloggen. Självklart kommer mitt förslag till lösning på melodikrysset under lördag förmiddag. Jag hoppas att jag får nytt rekord i besökare den kommande helgen. Förra lördagen hade jag 668 besökare på en och samma dag.

Till mina läsare vill jag framföra en önskan, om en trevlig helg och ett avkopplande sportlov. Till er som inte är lediga önskar jag att ni ska njuta av att det är färre bilköer och mindre trängsel på tunnelbana och pendeltåg.

måndag 22 februari 2010

Insnöad!?

Vid ett flertal tillfällen i mitt liv har människor ansett att jag är insnöad. Förmodligen har de menat att jag inte följt med i tiden tillräckligt, eller att jag haft enkelspåriga intressen. Det har varit långdistanslöpning, ridning, segling, golf, fiske och vandring. För det mesta har jag ett intresse åt gången, och det tar all min lediga tid.

Just nu är mitt största intresse vår stuga, åtminstone då golfsäsongen är slut. Som jag skrev i går så var jag orolig att jag skulle bli insnöad i norra Uppland, på riktigt. Men så blev det icke. Under hela mitt liv har jag bara blivit insnöad, i dess rätta betydelse, en gång. Och det var i Skåne vintern 79 - 80. Jag fastnade i en snöstorm, strax söder om Helsingborg och fick ta mig in till Landskrona för att övernatta på ett hotell.

I dag har jag inte varit insnöad - mer än vanligt - men det har heller inte varit långt därifrån. I morse var tunnelbanan inställd så jag fick ta bilen till Södersjukhuset, där jag hade en föreläsning i krishantering. Normalt sett så tar det cirka 20 - 25 minuter att köra hemifrån till SÖS. I dag tog det 1 timme och 35 minuter... på ettans växel... Det hade gått fortare att åka skidor.

Som om det inte räckte fick jag i kväll lämna återbud till den teckenspråkiga referensgruppen eftersom min fru fastnat i trafiken norrifrån mot Stockholm. Hennes resor tar normalt sätt 50 - 60 minuter, i dag tog den 2 timmar.

Jag börjar allvarligt fundera på att köpa en snöskoter. Har de samma problem med snön i Norrland? Varenda gång jag varit i fjällen har det varit betydligt mer snö där, men ändå har allting fungerat. Jag har varit på militära övningar i minus 43 grader då allting flutit på. Är vi bortskämda? Eller har vi blivit så moderna att vi inte klarar av de elementära sakerna bara för att det kommer snö?

söndag 21 februari 2010

Skotta, skotta, skotta

Helgen har gått i skottandets tecken. Jag förundras över att det kan fortsätta att snöa så mycket. Trots allt så blev vi inte insnöade i stugan. Alla vägar var ordentligt plogade.

Det måste ha kommit närmare en meter snö sedan 1 december 2009. På taket ligger det nästan 40 cm tätt packad snö. Jag undrar hur länge taket ska orka bära upp tyngden. Jag försökte skotta bort det värsta, men vågade mig inte upp på taket utan kunde bara ta bort den snön som låg längst ner. Till nästa helg måste jag konstruera någon form av takskrapa.

Å andra sidan så mötte mig ett otroligt vackert vinterlandskap när jag körde hem under middagstid. I Stockholm hade det kommit än mer snö. Jag undrar om pendeltåget kommer att gå i morgon när jag ska till jobbet.

lördag 20 februari 2010

Melodikrysset vecka 7 - 2010

I dag sitter jag återigen i stugan. Utanför yr snön och det är minus 15 grader. Förra veckan var det ett riktigt svårt kryss, det märktes på antalet besökare här på bloggen. Jag hoppas innerligt att någon av de 429 besökarna vann. Jag stavade champagne fel i mitt första förslag så jag vann inte.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

L 1: Det var Shirley Bassey, som sjöng i filmen; "Goldfinger".

L 5: Vi hörde; "En sockerbagare här bor i staden".

V 12, V 5 och V 1: Ulla Roxby och Ove Engström sjöng, Birger Sjöbergs sång; "Längtan till Italien".

L 2: Vi fick höra en instrumental version av; "Brevet från Lillan". Min svärfar brukar gå omkring och nynna på denna sång, men han har ändrat texten.

V 7: Det var inte svårt att känna igen; "Sånt är livet". Men Anita Lindboms version är så mycket bättre än originalet.

L 8: I sången uppmanas vi att vissla. Jag kommer inte på titel och text, men visst var den från filmen om Pinocchio? Kan den heta; "Börja vissla"?

L 10: Darin sjöng; "Jerusalem bells". Vid snabbgenomgången sa Eldeman att sången heter; "Viva la vida".

V 11: Eldeman spelade en instrumental version av Beatles; "Yesterday". Att det skulle bli den sången hade väl de flesta listat ut redan innan frågan ställdes.

L 9: "Tre små gummor skulle gå en dag till marknaden ut i Nora".

L 4: Jag känner igen musiken och tror att den kommer från; "Glada änkan". Visst heter stycket; "Viljasången"?

L 3: Rolf Lassgård sjöng ur; "Törnrosa".

V 6: Vi fick höra Queen Ida i; "Don´t mess with my tu tu". Jag såg henne live för många år sedan i Båstad där hon uppträdde tillsammans med Hasse Andersson och "Kvinnaböske band".

V 13: Elin Lanto sjöng; "I wan´t cry".

Dagens kryss var inte särskilt svårt. Som tur är så har man ju google när man kör fast. I dag var det egentligen bara Pinocchio som vållade mig besvär. Men min näsa ledde mig till just honom.

torsdag 18 februari 2010

"Antingen eller" - eller - "Både och"?

Efter att två svenska officerare och en afghansk tolk stupat i en eldstrid i norra Afghanistan har debatten satt i gång med full kraft.

Så gott som alla politiker och journalister har torgfört sina åsikter i frågan. Jag måste säga att jag tycker att debatten är onyanserad. Man blandar äpplen och päron i frågan. Den enda, av de journalister jag läst, som för en sund debatt, är Johanne Hildebrandt på Aftonbladet. Kanske det beror på att hon varit journalist i flera krig och konflikter bland annat i Afghanistan.

Debatten har hamnat i ett "antingen - eller". Antingen ska vi stödja Afghanistan genom ISAF och med militär personal, eller så ska vi stödja Afghanistan med humanitär hjälp och civilt bistånd. Kan man inte göra både och?

Hjälpen till Afghanistan består av tre delar, säkerhet, civil ledning och bistånd. Alla tre delarna hänger samman och är beroende av varandra. Säkerhet tillhandahålls av ISAF - International Security Assistance Force - och i den ingår Sveriges styrka i norra Afghanistan. Detta kommer ISAF att hjälpa till med, tills afghanerna klarar av uppgiften själv.

I debatten skiljer man inte på ISAF´s uppdrag och det krig som USA och deras allierade genomför genom operation; "Enduring Freedom". Det är två helt olika saker. Svenska truppen deltar inte i USA´s krig mot terrorismen.

ISAF hjälper även till med civil ledning genom att utbilda bland annat militär och polisiär personal. Utan säkerhet så finns det ingen möjlighet att skapa en civil ledning. Säkerhet är också en förutsättning för att humanitär hjälp och bistånd skall kunna nå fram. Utan en civil ledning så kommer hjälpen inte att kunna verka över någon längre tid.

Alltså hänger alla tre delarna samman och är förutsättningar för varandra. Så himla svårt är det väl inte att förstå? Sedan får alla ha åsikter om fördelningen mellan de olika delarna. Det kan man väl ha, utan att prata om ett antingen eller?

Kan man inte stödja de svenska soldaterna om man tycker att hjälpen till Afghanistan borde se annorlunda ut? Vad händer om alla tar hem sina soldater? Kommer afghanska myndigheter att klara sig? Kommer biståndet fram till rätt ändamål?

måndag 15 februari 2010

Ett kortare uppehåll

Under några dagar gör jag uppehåll i mitt bloggskrivande på grund av olika uppdrag.

I kväll har jag varit med på en träff för anhöriga till de soldater, som för en dryg vecka sedan, miste sina chefer i strid nere i Afghanistan. Jag är imponerad över att Arméinspektören och Chefen för Livgardet är så personligt engagerade.

Det som berörde mig mest var att en av gruppcheferna från plutonen, var där och sa några personliga ord om det som hänt.

Jag har både tjänstgjort i Afghanistan och varit anhörig då min fru tjänstgjorde där, och jag måste säga att jag tyckte att det var mycket jobbigare att vara anhörig.

Som anhörig har man inte tillgång till lika mycket information och kan inte påverka situationen särskilt mycket. Jag blev både rörd och stolt över hur anhöriga hanterar och bemästrar den oro och rädsla som de bär.

I morgon utbildar jag personal från Hemvärnet i stress och krishantering. Jag återkommer på onsdag eller torsdag.

söndag 14 februari 2010

Riter och markörer

Precis som vi människor behöver rutiner så behöver vi riter och markörer. En rit är en handling som syftar till att upprätthålla, tolka och bearbeta vår tillvaro. En markör är en handling som markerar ett tillstånd eller ett tillfälle. Man skulle kunna säga att en markör är en liten rit.

Riten påminner om barnens lek. Barn leker för att lära sig att förstå och hantera tillvaron. De diskar, städar och leker mamma, pappa, barn. Allt för att tolka och bearbeta sin tillvaro.

De riter som syftar till att upprätthålla vår tillvaro är till exempel söndagens gudstjänst. I de återkommande och upprepande riterna känner vi att allt är som det ska vara. Det är samma sak med den rit barnen behöver när de ska gå och lägga sig.

En del riter är så kallade övergångsriter. De genomförs bara en gång för den enskilda människan, men flera gånger för den kontext i vilken riten ingår. Hit hör dop och begravning, men också upptagande i en orden eller i en förening med flera.

Markörer kan vara allt från fredagens mys med chips till att ta på sig mjukisbyxorna när jag kommer hem från jobbet.

Precis som med allt annat så finns det en baksida med riter och markörer. De kan bli till tvångshandlingar och magi. Fel använda och i fel sammanhang kan riter och markörer bli till något som inskränker och förminskar människors liv. Vi måste alltid ha klart för oss varför vi gör vissa saker. Vad är syftet? Vad betyder riten/markören för mig? Hjälper den mig?

Jag har flera riter som jag tycker är viktiga och som hjälper mig i mitt liv. Den viktigaste är nattvarden. Jag har också många markörer. När jag kommer till stugan tar jag alltid på mig mina stugbyxor för att markera att jag är ledig. När jag firar nattvard har jag aldrig klocka på mig för att markera att tiden upphört. När jag har semester så rakar jag mig inte för att markera att jag har semester.

Har du några riter som är viktiga för dig? Har du några markörer?

lördag 13 februari 2010

Melodikrysset vecka 6 - 2010

Äntligen lördag och melodikrysset. I dag löser jag krysset vid köksbordet hemma i stan. Mitt förslag till dagens kryss ser ut som följer:

V 8 och L 9: Det går inte att ta fel på Tomas Ledins röst. Vi hörde honom i hans fina sång; "500 dagar om året".

V 14: Vi fick höra; "Mio, min Mio".

V 10: "Champagnegaloppen", handlar om champagne. Jag känner väl igen den eftersom den brukade spelas vid ridtävlingar när vinnarna galopperade runt i ridhuset.

L 2: Vi hörde Electric Banana Band, som bestod av bland annat Lasse Åberg, Klasse Möllberg och Janne Schaffer.

L 6: Vi fick lyssna till; "Du gamle indian". Rätt svar skall alltså vara indianer.

V 15 och L 11: Sången är hämtad från den tecknade filmen Peter Pan.

L 13 och L 4: Vi hörde en instrumental version av; "Flirtige Knut". Sången börjar med orden; "Jag heter Knut och jag är charmör på heltid".

V 5: Det var Sebastian som sjöng; "When the night comes falling". Jag tror att han var med i melodifestivalen 2007 med den.

L 3: Jag tror att sången heter; "Gamla stan". Men jag har ingen aning i vilken film den förekommer. Det finns en gammal film som heter; "Flickorna från gamla stan", kan det vara den? Sången heter tydligen; "Åh gamla stan" och den är hämtad från filmen; "Klockorna i gamla stan". Det var Edvard Persson som sjöng den. Allt enligt Enn Kokk.

V 12: Beatlessången som presenterades på ett förfärligt sätt heter; "Can´t buy me love".

L 1: Det var Beyonce som sjöng; "I´m sorrounded by your embrace", eller heter den; "Halo"?

L 7: Det måste vara ur som säljs i affären. Povel Ramel har gjort en sång som heter "Den finska klockan", eller är det från sången; "Det är de små, små detaljerna som gör det"? Sången var; "Det är de små, små detaljerna som gör det".

I dag var det ett knivigt melodikryss och jag chansar på flera svar. Under eftermiddagen kommer jag att kontrollera mina svar mot andra bloggare.

fredag 12 februari 2010

Samordning genom samverkan

Då jag tjänstgjorde i Thailand efter tsunamin lärde jag mig ett nytt sätt att arbeta. Vi var personer från UD, Svenska kyrkan, Röda korset, Räddningsverket, Rädda barnen, Polisen, Socialstyrelsen och Försvarsmakten som samarbetade utan att det fanns formella riktlinjer. Vår arbetsmetod har senare kommit att kallas "samordning genom samverkan".

Under flera år har vi genom utbildning och övningar försökt att återskapa arbetsmetoden, fast nu med formella grunder som är förankrade i respektive organisation

För att lyckas med konststycket att samordna genom att samverka, krävs det att var och en, både som individer och organisationer, uppfyller vissa kriterier. Alla måste vara professionella i sin yrkesroll, ha tydliga mandat och ansvarsområde, ha gemensamma mål och en vilja att bidra till att målen uppfylls. Självklart bygger samordning genom samverkan även på trygghet, självtillit, förtroende för de andra, ömsesidig respekt, ödmjukhet och en förmåga till social interaktion.

Som ledare kräver det att man kan delegera både uppgifter, ansvar och befogenheter, samt att man vågar ta tag i de eventuella konflikter och motsättningar som uppkommer. Det kräver också en särskild sorts tydlighet i vision, mål, syfte och värdegrund.

I Järfälla församling önskar jag att vi ska utveckla förmågan till samordning genom samverkan. Jag är nämligen helt övertygad om att resultatet av denna arbetsmetod vida överstiger alla andra. När människor som är trygga, kunniga, prestigelösa och har självdistans sätter sig ner och pratar, då händer det något.

Det är min vision att alla medarbetare i Järfälla församling kan samordna sin verksamhet genom att samverka med dem i den egna kyrkan likväl med dem i de andra kyrkorna och i den gemensamma verksamheten oberoende yrkeskategori.

torsdag 11 februari 2010

Fakta och känslor

Jag skrev i går om en av de starkaste känslorna som finns - avundsjuka. Till vardags så styrs och påverkas vi av så många andra känslor. Glädje, ilska, skuld, skam, ledsamhet, sorg, frustration och maktlöshet, bara för att nämna några.

När vi möter varandra då är det viktigt att alla känslor får plats och utrymme i mötet. Tyvärr så bemöter vi ofta andras känslor med fakta eller det vi tycker är fakta. När någon säger att de känner sig misslyckade, så svarar vi med en lång utläggning om allt det som pekar på motsatsen.

I stället borde vi möta andras känslor med handlingar. Fakta förändrar inte känslor, men det kan en handling göra. Vi borde också tydligt hjälpa andra att acceptera de känslor de har och hjälpa dem att ge uttryck för dem.

I vår kultur verkar det vara skambelagt att sätta ord på känslor. När någon känner något så har de lärt sig att det måste finnas en logisk förklaring till det. De har långa utläggningar av fakta som de staplar ovanpå varandra. Oftast är det svårt att förstå vad de vill ha sagt, för att inte säga helt obegripligt.

Känslor är inte alltid logiska och de går inte att förklara med hjälp av fakta. Därför kan vi inte heller bemöta känslor med ord, förklaringar och fakta, vi måste bemöta dem med en handling. Handlingar är universella och når längre än ord. Det vi gör hörs högre än det vi säger.

Att vara närvarande och lyssna är en handling.

onsdag 10 februari 2010

Avundsjuka och avund

De har slagit mig att många människor går omkring och krymper sitt och andras liv genom att vara avundsjuka. De ser inte sina egna fördelar och det som är positivt i sina egna liv utan all energi går åt till att kritisera andra. Av någon anledning så ser de inte att andras liv inte bara är rosenrött.

På Wikipedia kan man läsa följande om avundsjuka och avund:
"Avundsjuka är en känsla av avund och missunnsamhet. Normalt rör det sig om områden som innefattar något av följande: pengar, utseende, relationer, talanger och livsstilar. Avund är en känsla av olust över att inte vara delaktig av någon annans förmån. Ordet kommer från fornsvenskans afund med betydelsen 'harm' eller 'fiendskap'. Avund är enligt skolastiken en av de sju dödssynderna".

Avundsjuka handlar alltså om en känsla. Ändå försöker de flesta människor som är avundsjuka att framföra sina åsikter som om det är fakta och att regler och förordningar är åsidosatta. Det gör att avundsjuka inte går att bekämpa med att berätta vad som är fakta. Man skjuter över målet eftersom det inte är fakta det handlar om. Avundsjuka kan egentligen bara bemötas med handlingar.

Tänk så mycket lättare livet varit för oss alla om vi vågat erkänna att det är en känsla när vi blir avundsjuka. Nanne Grönvall lär oss i sin sång; "Avundsjuk", hur vi skulle kunna uttrycka vår avundsjuka. http://www.youtube.com/watch?v=AMBACjWLALk&NR=1

tisdag 9 februari 2010

Omtumlad

Efter två dagar i Uppsala tillsammans med prästkollegor i MSB´s stödstyrka kommer jag hem något omtumlad. Dels har det varit innehållsrika dagar, med många tankar och känslor. Dels har mina tankar konstant gått till den svenska styrkan i Afghanistan. Precis som de flesta som gjort utlandstjänst, så känns det som om jag är på fel plats, här hemma i trygga Sverige.

På vägen hem stannade jag till på Soldathemmet som var med i så gott som alla nyhetssändningar i går. På Soldathemmet har personalen ställt i ordning ett bord där det står fotografier av Johan och Gunnar. På bordet brinner två stearinljus och det ligger två böcker där kollegor kan skriva ett par rader om de vill.

Jag har läst alla tidningar på nätet, lyssnat på poddradio och tittat på web-tv för att få så mycket information som möjligt kring de två stupade svenska officerarna och den stupade afghanska tolken.

Händelsen har påverkat mig mer än jag trodde. Framför allt har den väckt gamla minnen till liv. Då jag tjänstgjorde i Kabul 2003 upplevde vi en snarlik händelse. Två norska officerare sköts av en polisman då de väntade på sina kollegor utanför en polisstation. Kollegorna samverkade med en hög polischef, strax norr om Kabul.

Den gången gick det bättre. Båda överlevde även om det tog lång tid innan den allvarligaste skadade hade återhämtat sig något så när. Då norrmännens präst var lokaliserad i ett annat land fick jag hoppa in i krishanteringsarbetet.

måndag 8 februari 2010

Be för Afganistanstyrkan

I går förmiddags stupade två svenska officerare och deras afghanska tolk i en skottlossning i norra Afghanistan. Ytterligare en svensk soldat är skadad.

Oavsett vad man tycker om den svenska närvaron i Afghanistan så hoppas jag att alla skänker Johans, Gunnars och Shababs familjer en tanke. Även de andra i FS 18, som kontingenten heter, behöver vårt stöd. Inte minst chefen, Christer Tistam och tjänsteförättande chefen Gustaf Wallerfeldt.

Vad vi alla kan göra är att be.

Gud tag emot Johan, Gunnar och Shabab i din kärlek och låt ditt eviga ljus lysa för dem.
Skänk tröst åt dem som sörjer. Ge dem styrka i Dig och varandra.
Vi ber för alla som tjänstgör i FS 18. Ge dem kraft och mod att utföra sina uppdrag och fullföra sina uppgifter.
I Jesu namn. Amen.

söndag 7 februari 2010

Himlen kan vänta

Jag har i helgen följt en rad tv-program med titeln "Himlen kan vänta". Programmen handlade om ett antal personer som mitt i livet drabbats av dödliga sjukdomar. Det var ALS och cancer.

Det slår mig återigen att livet inte är rättvist.

Vi människor kan försöka skapa någon form av himmelsk rättvisa här på jorden. Men det innebär inte att alla får samma sak eller lika mycket.

För mig betyder rättvisa; "Åt var och en efter behov och av var och en efter förmåga och förutsättningar".

Vad tycker du är rättvist?

lördag 6 februari 2010

Melodikrysset vecka 5 - 2010

Äntligen lördag och melodikrysset, som i dag sänds från Villa Fridhem där det pågår en tomtekonferens. Återigen sitter jag i stugan framför brasan, uppkopplad via det mobila bredbandet. Ute är det minus 5 grader och nästan 80 cm snö.

I går var det ett tungt arbete att skotta parkeringsplatsen, framför huset, gångar till stugan, lillstugan och trekammarbrunnen. Som tur var hade min fru skottat bort vallen som plogbilen skapat framför infarten, vilket renderat henne ett smärre ryggskott.

Efter melodikrysset ska jag åka på middag hemma hos en kurskamrat från Pastoralinstitutet.

Som svar på dagens kryss föreslår jag följande lösning:

L 10: Vi hörde Linda Bengtzing i hennes melodifestivalsång från 2008; "Hur svårt kan det va´". Hon är en av mina favoritsångerskor för att hon alltid sjunger med sådan känsla.

V 12: Det var lätt att känna igen den fina melodin; "Låt mig få tända ett ljus", även om den framfördes instrumentalt.

V 8 och L 4: Sven-Bertil Taube, sjöng pappa Everts "Så skimrande var aldrig havet".

L 9: Eldeman spelade Tommy Nilssons; "En dag", i en instrumental version. Tommy Nilsson vann svenska melodifestivalen 1989 med den.

V 13: Det går inte att ta miste på Nordman och deras speciella sound. För några år sedan hade jag en grupp konfirmander som tyckte att jag liknade sångaren, Håkan Hemlin. Sången som vi hörde i dag heter; "Mitt i en korsväg".

L 1 och L 5: Musiken var från: "Svansjön". Det man förflyttar sig med hjälp av, måste vara en tå, eftersom man ofta gör det i en balett.

V 11: Kroppsdelen som Eldeman frågade efter måste vara ögon. Vi hörde; "Två mörka ögon", på spanska - tror jag.

L 14: Veckans finska skiva var en version av; "Är du kär i mig ännu Klas-Göran".

L 3: Visan handlar om mor. Jag tror att sången heter; "Kära mor". Om jag minns texten så sjunger man; "ge blommor till kära mor...". Jag tror att det var Göingeflickorna som sjöng den en gång i tiden. Efter att ha tittat på Enn Kokks blogg kan jag konstatera att jag hade rätt svar, men fel sång... Det ska tydligen vara; "Violer till mor". Det var Bertil Boo som gjorde den känd och inte Göingeflickorna.

V 1 och V 6: Vi hörden gruppen GES, som bestod av Glennmark, Eriksson och Strömstedt. Sången heter den; "Den andra kvinnan". I förnamn heter artisterna Anders, Thomas och Nicklas.

V 7: Vi fick höra ytterligare en instrumental version av en känd sång. Sången som Östen Warnebring gjorde känd, heter; "Glöm ej bort det finns rosor".

L 2: Det var Rednex som framförde sitt bidrag från melodifestivalen 2006, som heter; "Mama take me home".

Som vanligt när Eldeman har livepublik, var det ett otroligt lätt kryss i dag. Jag har inte behövt googla en enda gång.

fredag 5 februari 2010

Heder eller oheder?

På tal om nyheter...

I morse hörde jag på radion att en 16-årig flicka i östra Turkiet, begravts levande under ett hönshus, på grund av att hon umgicks med pojkar och yngre män. Det var flickans pappa och farfar som bakband henne och grävde ner henne två meter i marken, innan de öste jord över henne. Flickan dog genom kvävning och vid obduktionen fann man jord i hennes lungor och mage.

Det är ett fruktansvärt brott och så kallas det hedersmord... Borde det inte kallas ohedersmord? Vad är det för heder i att döda sin egen dotter? Jo jag vet att det kallas hedersmord för det syftar till att skydda familjens och framför allt faders heder, men jag tycker i alla fall att det är ohederligt.

Det vanligaste sättet att skydda familjens så kallade heder på, är att tvinga flickan att begå självmord. Bakgrunden handlar så gott som alltid om att flickan träffat pojkar. Det behöver inte ha förekommit sex, utan det räcker med att det skulle kunna ha gjort det. Rykten och skvaller är tillräcklig orsak att skydda familjens så kalla de heder.

Borde vi inte lyfta frågan och säga; Det finns ingen heder i att kränka sina barn och döttrar. Det är fullständigt ohederligt att bestämma över sina barns umgänge och kamrater. Är det rimligt att ett helt samhälle har värderingar som går ut på att reglera kvinnors sexualitet och frihet? Faktum är att det i stor utsträckning är omgivningen som mer eller mindre tvingar manliga släktingar att agera i syfte att skydda hedern.

I fortsättningen kommer i alla fall jag att kalla fenomet för ohedersmord och ohederskultur.

torsdag 4 februari 2010

Nyheter?

Det har slagit mig att det bara finns utrymme för en nyhet åt gången i Sverige.

Nyheten i Sverige har varierat de senaste månaderna. Först var det svininfluensan men den räddade Tiger Woods oss i från med sina otroheter. Jordbävningen i Haiti befriade Tiger från hans prekära situation. Jordbävningen i Haiti försvann i och med att Spyker köpte Saab.

Hur kan det komma sig att nyhetsflödet är så begränsat?

Är det rimligt att samma nyhet finns på alla löpsedlar, på tv-nyheterna, på Internet och på radion?

onsdag 3 februari 2010

Mod

För flera år sedan gjorde Hasse och Tage en sång som hette; "Inte mod". Melodin hade de lånat från Glenn Millers; "In the mood", men det var det berömda paret som skrev den svenska texten. http://www.youtube.com/watch?v=XPPIu3etNOk

Jag har många gånger frågat mig vad som menas med mod, särskilt när jag möter människor som är rädda för en eller annan sak eller situation. En person som upplever rädsla känner sig inte det minsta modiga. Det är lätt att tro att den som inte är rädd, är en modig person.

Men jag anser att den som inte är rädd, inte heller behöver vara modig. Att vara modig betyder, för mig, att jag gör något trots att jag är rädd.

Några tycker att de som har farliga yrken eller gör farliga saker, är modiga. Andra tycker att de som gör offentliga framträdande, är modiga. Personligen tycker jag inte att de är modiga. Jag tror nämligen inte att de hade gjort det om de varit rädda. Lite nervösa och oroliga är de säkert, det behöver man vara för att kunna prestera bra.

Alla har vi något som gör oss rädda. Det behöver inte alls vara farliga saker eller situationer. Det kan vara vardagliga eller enkla saker som skrämmer oss. Det som gör en person livrädd, bekommer inte en annan och tvärtom.

Att be om hjälp, säga förlåt, erkänna att man gjort fel, säga vad man tycker och tänker eller stå för sin åsikt och övertygelse, det kan för människor var det mest modiga av allt.

Vad tycker du är modigt?

måndag 1 februari 2010

Rutiner

Varför ska vi ha rutiner?

För några är rutiner irriterande bestämmelser som inskränker deras kreativa förmåga och deras vilja till problemlösning. För andra är rutiner något som är heligt och som måste följas till punkt och pricka, annars rasar tillvaron samman.

För mig är rutiner ett sätt att frigöra energi och för att förenkla samvaron med andra människor. Rutiner underlättar vår tillvaro, helt enkelt. Dåliga och fyrkantiga rutiner krymper människors liv. Å andra sidan så skapar avsaknaden av rutiner osäkerhet och bristen på rutiner blir till "energitjuvar".

Man måste hitta en balans vad gäller rutiner. Det måste vara bra och funktionella rutiner som ger utrymme för egna initiativ, men de måste samtidigt vara tillräckligt tydliga, så att de inte tar onödig energi. Som de instabila varelser vi människor är, så behöver vi rutiner för att känna trygghet och för att kunna spara vår energi tills den verkligen behövs.

Att hitta rutiner som uppfyller alla dessa kriterier är ett grannlaga arbete som inte görs i ett "nafs". Det tar tid. Vad tycker du om rutiner?