Melodikrysset vecka 43 - 2011

God förmiddag alla melodikrysslösare.

Denna kylslagna lördag sitter jag i stugan i norra Uppland, då jag ger mig i kast med veckans melodikryss. Temperaturen ligger strax över nollan, men solen kämpar frenetiskt med att bryta igenom moln och trädkronor.

Det är första helgen på länge som vi har möjlighet att åka ut till stugan. Det är lika skönt och avkopplande varje gång, men tyvärr brukar helg betyda uppdrag och aktiviteter som gör att vi inte hinner.

Eftersom jag är uppkopplad via det mobila bredbandet kan jag inte lägga ut mina förslag till svar efterhand. Om allt fungerar lika bra, eller dåligt, som det brukar lägger jag ut ett förslag under nyhetssändningen i "halvlek".

Till dagens melodikryss behöver man tydligen hjälp av någon yngre medhjälpare, eftersom det ska innehålla många "barnfrågor". Jag får försöka locka fram barnet inom mig, för det kan väl inte vara någon form av symbolik i annonseringen? "Den som inte är som ett barn, kommer aldrig att kunna lösa melodikrysset"?

Mitt förslag till lösningen ser ut så här i dag:

L 3: Eldeman börjar med; "Björnen sover". Björnen bor i ett ide.

V 6: "Hippare, hoppare", har varit med tidigare i melodikrysset. Jag vet inte om detta är en barnfråga. Den som sjöng var Dogge Doggelito. Han har varit på besök i Järfälla församling. För två veckor sedan överlämnade jag ett foto på honom till flickan som hade en fotoutställning i Maria kyrka. På fotot syns Dogge, flickan och flickans syster.

L 2: Djuret som det handlar om måste vara en fågel. Melodin heter väl; "Tjo vad det var livat i holken i lördags". En fågel kan bo i en fågelholk.

V 1 och V 9: Är detta verkligen en barnfråga? Sången är hämtad från musikalen; "My fair lady", och jag tror att det var Birgit Nilsson som sjöng.

L 4 och L 10: "En gång jag seglar i hamn", börjar med orden; "Liten blir stor, drömmer och tror..."

V 7: Jag tycker mig känna igen Eric Clapton´s röst och sound, men jag är inte säker. Jag har aldrig hört melodin tidigare och vet inte vad den heter. "River runs deep", är titeln, enligt Eldeman.

L 5: Jag tror att den melodi som spelades heter; "Har du sett min lilla katt".

Om dagens melodikryss är en specialsändning som riktar sig mot barn, måste jag säga att det är ovanligt svårt. Kanske beror det på att jag inte kan googla p g a uppkopplingshastigheten.

L 8 och L 1: Vi fick höra; "What are words", med Chris Medina, ur årets; "American Idol".

V 13: Vad är det som; "Världens bästa Karlsson", har? Kan det vara en rotor eller en motor? Rätt svar måste vara motor.

L 13: Att rätt svar ska vara mål, råder det inget tvivel om. Jag vet att det är en av våra mest älskade fotbollsspelare som sjunger; "Jag kommer tillbaka", men jag kommer inte på vem. Var det Nacka Skoglund?

V 12: Det var Paris Hilton som sjöng; "Stars are blind". Hon är väl känd för allt utom sin sång?

L 12: "Acke asgam", skrevs och framfördes av Povel Ramel. Förutom Evert Taube, är Povel den mest återkommande artisten i melodikrysset.

V 14: Även om melodin framfördes av ett jazzigt storband, så kände jag igen den. Sången handlar om Axel Öman, men jag kommer inte på titeln. Kan den heta; "Det var en gång en sjöman."?

Ska jag vara helt ärligt så tycker jag inte att detta kryss var särskilt barnvänligt, eller anpassat för barn. Jag tycker att det var mer riktat till dem som var barn för länge sedan, vilket jag var. Även om jag inte haft tillgång till google, så tror jag att jag lyckats lösa veckans kryss.

Jag önskar alla läsare en riktigt trevlig helg.

Ett kort uppehåll

De kommande dagarna kommer jag att göra ett uppehåll i mitt bloggskrivande.

Vanligtvis skriver jag mina blogginlägg när jag är ledig, men de närmsta dagarna vill och behöver jag ta hand om barnen, eftersom min fru ska åka på en tjänsteresa.

Jag återkommer förhoppningsvis senare i veckan.

Melodikrysset vecka 42 - 2011

God förmiddag alla melodikryssare!

Denna gråmulna och regniga oktoberlördag, sitter jag återigen vid matsalsbordet hemma i Rågsved, för att försöka lösa melodikrysset. Denna helg har jag inga arbetsuppgifter som är inplanerade, så om det inte händer något akut, är jag ledig både lördag och söndag.

(Det har varit en fantastisk vecka på jobbet. Vår iPhone applikation är lanserad och uppmärksammad och jag har fått de första exemplaren av vår nya församlingstidning. Nästa vecka kommer den i brevlådan till de 29 000 hushållen i Järfälla. Jag har också varit med på arbetslagsutveckling för ett av församlingens arbetslag och deltagit i vårt projekt; "Sunda arbetsplatser". Dessutom har arbetet med församlingsinstruktionen gått in i fas 3, genom att jag fördelat uppgifter till dem som är sammankallande i de olika grupperna. Ett besök på Täbys nya kyrkogård tillsammans med Kyrkogårdsutskottet är också en av de saker jag gjort i veckan. Min arbetsvecka avslutades med att jag hade förmånen att få leda två begravningsgudstjänster i går.)

Förra veckan lämnade jag ett felaktigt svar. "Fjäril vingad", ingår i Fredmans sånger och inte i Fredmans epistlar.

Mitt förslag i dag, ser ut så här:

L 5: Eldeman börjar med en välkänd melodi; "Nordsjön", eller "Gamla Nordsjön". Jag tror att det var Harry Brandelius som gjorde den känd.

V 4: Musiken är hämtad från filmen; "Mandomsprovet". "Simon and Garfunkel" var artisterna som sjöng; "Mrs Robinson". Den var med på den första LP-skivan jag köpte. En otroligt duktig duett som gjort många fina sånger. Filmen var också ganska bra.

L 3: Jag kände först inte igen; "Mitt sommarlov". Visst var det Anita Hegerland som sjöng den i original? Då jag var liten var detta en av alla sånger vi sjöng i bilen, då vi åkte på semester. Anita ser fram emot lovet.

L 1: Vilken lördag. Eldeman spelar en av mina ungdomsfavoriter; "Living next door to, Alice", med Smokie. Detta var en obligatorisk sång på fester och skoldanser. Jag köpte samlingsalbumet på CD, för något år sedan bara för den här sången. Vem av oss har inte skanderat med i live-inspelningen; "Who the f--k is Alice?"

V 6: Ytterligare en gammal nostalgisk sång. "Ska vi plocka körsbär i min trädgård?". Visst var den med i melodifestivalen under sjuttiotalet? Jag tror att sångerskan hette Ann-Christine Bärnsten.

L 10 och L 7: David Bowie, sjöng; "Let´s dance". Även om han är en av de absolut största popartisterna, så har han aldrig tillhört någon av mina favoriter. Dock har han gjort många bra sånger, detta är en av dem.

V 13: Vi fick lyssna till en instrumental version av Edvard Perssons; "Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv". När jag var liten då brukade vi skoja om att detta är den enda sång som handlar om Botvid.

V 9: "Han är kung", med Eva Eastwood har varit med tidigare i melodikrysset. Egentligen heter hon Eva Östlund.

L 2: Ännu mer musik från min ungdom. "Regnet det bara öser ner", var populär med Siw Malmkvist och spelades ofta på radion under min uppväxt. Den har varit med i flera olika filmer.

V 11: Caroline af Ugglas var med i melodifestivalen 2009, med; "Snälla, snälla". I mitt tycke det bästa bidraget det året. Tyvärr vann hon inte utan kom på en hedrande andraplats.

V 8: Det blir lite vårkänslor och tankar på Valborg, när jag lyssnar till; "Vintern rasat ut, bland våra fjällar". Jag gillar den bäst med OD kören. Sångens titel är egentligen; "Längtan till landet".

L 12: Att det var Bo Kaspers orkester som sjöng, det hörde jag direkt. Men jag vet inte vad sången heter. Kan den heta; "Morgonfågel"?

V 12: Precis som förra veckan, är sista frågan väldigt svår. Jag har inte behövt googla på hela programmet och nu vet jag inte vad jag ska googla på. Det enda ord som kommer till mig är bröder. Det passar dessutom in. Jag chansar på att rätt svar ska vara bröder, men jag vet inte riktigt varför. När Eldeman säger att det är en Bellman pastisch, då tror jag att min chansning är rätt. Efter att ha googlat en stund så hittar jag en Povel Ramel sång som har titeln; "Törstige bröder", kan det har varit den? Av Håkan och Inger, får jag bekräftat att det min chansning var rätt. Dock vet jag inte om sången heter "Törstige" eller "Torstige". Tack för hjälpen Håkan och Inger.

Jag önskar alla läsare en riktigt trevlig helg.

Hur mår du? - Äntligen är den här!!!

Någon gång under natten mellan tisdag och onsdag, blev vår iPhone app, äntligen tillgänglig på App-store. Appen har varit klar sedan mitten av maj, men vi har haft problem med att få den godkänd av Apple.

"Hur mår du?" är en enkel applikation som går att koppla samman med Facebook. Man kan varje dag svara på frågor om hur man mår, genom att välja en känsla och ett behov som man just nu har. Vill man, kan man lägga till en kommentar.

Det går att dela med sig av sitt svar till vänner på Facebook, eller så behåller man svaret för sig själv. När man svarat på hur man mår, under ett par dagar, då ser man förmodligen en tendens i sitt mående. I historiken över hur jag mår, kanske jag kommer till någon insikt om mig själv?

Man kan också se hur andra som varit inne på appen, mår. Antingen kan man se hur andra mår i allmänhet, eller välja att se hur de som bor i ett specifikt område eller i sin närhet, har det. Det går också att stötta andra, genom att lämna ett hjärta till dem.

Slutligen så hittar man kontaktuppgifter till Svenska kyrkan i Järfälla, och man kan man följa församlingen via Twitter, genom vår iPhone app.

Är du nyfiken och vill prova vår app; "Hur mår du?". Gå till App-store via nedanstående länk:

http://itunes.apple.com/us/app/id473082220?mt=8&ign-mpt=uo%3D2

Vem är from?

Jag har tidigare skrivet att fromhet, för mig, innebär att leva sitt liv enligt sin övertygelse.

För någon månad sedan hade jag ett samtal med en person om fromhet. Han sa något i stil med: "Det är bra att berätta att man är from, då får man fler människor med sig". Jag svarade: "Den som är from har inget behov av att berätta det för någon, det märks nog i hur man är och i vad man gör."

Vi kom inte riktigt överens och när jag försökte mig på en liknelse, blev det inte bättre: "Om en person hela tiden måste understryka att han skämtar, då är han nog inte så rolig som han tror. Hade han varit rolig så hade det märkts i att omgivningen skrattar."

Diskussion fortsatte med att min samtalspartner underströk vikten av att framhålla sin tro och berätta att man är kristen. Återigen försökte jag svara med att det framgår väl om man lever som en troende och kristen människa. Vårt samtal slutade inte i osämja, men jag nådde inte fram med mitt budskap och han kunde inte övertyga mig, om sitt.

Under min vistelse i klostret Bose, mötte jag en nunna, syster A. Hon lärde oss ett sätt att läsa bibeln som heter; "Lectio Divina". Det var för mig, ett nytt och spännande sätt att läsa sin bibel. Det gav nya och ganska dramatiska intryck och avtryck. Direkt kom jag till insikter om mig själv och mitt liv, både positiva och sådana som var mindre bra.

Jag frågade syster A, vad munkar och nunnor gjorde med sina insikter, delade man dem med varandra? Brukade de berätta för varandra om allt det nya de lärt sig om sig själv och sitt sätt att leva? Hon blev förvånad över min fråga men svarade med övertygelse och bestämdhet: "Det ska man inte berätta, det ska märkas på hur man är och lever. Mina nya kunskaper ska framgå genom att jag ändrar mig och mitt sätt att vara."

Så här i efterhand har det slagit mig att bröderna och systrarna i klostret inte vid ett enda tillfälle pratade i "fromma" religiösa eller kristna termer. De var troende och kristna, i sitt sätt att vara och i sitt sätt att leva. Kan det vara så att när man pratar om sin fromhet, så är det ett sätt att försöka övertyga någon om det som inte märks?

Syster A´s målsättning i livet var att hon genom sitt sätt att vara, göra och leva, skulle motsvara en enda sida i bibeln. Att andra i och genom henne skulle uppleva och känna, det som står skrivet på en av bibelns alla sidor. För mig är det fromhet, inte att hon säger det, utan att hon försöker göra det. En handling säger mer än tusen ord. Det du gör hörs högre än det du säger.

Jag har kommit fram till att min samtalspartner säkert har de bästa intentioner, då han säger att vi måste prata om vår fromhet, för han menar ju inte att det ska ta slut vid orden. Hade vi fortsatt samtalet, hade vi kanske kommit fram till att vi tycker väldigt lika, men att vi har olika inriktning, tradition och ideal vad gäller fromhet.

Vem är då from?

Jag skulle säga att from är den, vars tro får sitt uttryck i kärlek.

Kanske är det skillnad på olika fromhetsriktningar, fromhetstraditioner och fromhetsideal, på grund av att vi ser och/eller tolkar kärlek på olika sätt?

Melodikrysset vecka 41 - 2011

God förmiddag alla melodikrysslösare!

Denna kylslagna lördag försöker jag lösa melodikrysset i direktsändning. Jag sitter framför datorn, vid köksbordet hemma i Rågsved, med en kopp kaffe bredvid.

Direkt efter sändningen ska jag åka till Maria kyrka för att inviga en fotoutställning. Det är en av ungdomarna från vår vänförsamling i Tallinn, som ska ha ett vernissage med sina fantastiska bilder, i samband med insamlingen för "Världens barn". Efter invigning ska jag vidare till Enköping för att delta i en stor hemvärnsövning. Jag har deltagit till och från i övningen sedan i onsdags.

Mitt förslag till lösning ser ut så här i dag:

L 9: Musiken som Eldeman börjar med är hämtad från filmen: "Hajen". Jag ser framför mig hur hajen påbörjar sin attack på en surfare.

V 15: Orignialtiteln på revylåten om ishockey är: "Tusen och en natt". Det var Charlotte Perelli, tidigare Nilsson, som sjöng den under melodifestivalen 2006, om jag minns rätt. Det var tydligen redan 1999 som Charlotte var med i melodifestivalen. Tack Johanna.

V 11: Vi fick höra den vackra vinjettmusiken till; "Onedinlinjen". En fantastisk tv-serie som jag följde varje avsnitt av.

V 8 och L 13: Denna fråga var med på tv-programmet: "Vem vet mest", i veckan. Det är gruppen: "Oh Laura", som gjort sången; "Release me". Mest känd blev den nog som musik till ett mindre framgångsrikt bilmärkes reklamfilmer.

L 6: Klädplaggen som det sjungs om i originalet är sko. Vi fick höra en instrumental version av Cornelis; "Somliga går i trasiga skor".

V 5: Den som sjöng; "Som en sommarvind", var Åsa Jinder. Det är Leif Göra som komponerat musiken och i hans version heter den; "Annas visa" - allt enligt google.

L 2 och L 10: Redan i inledningen av den instrumentalt framförda musiken ser jag den svenska gruppen Europe framför mig. Sången heter; "The final countdown". Heja Upplands-Väsby.

V 16 och L 4: Redan innan fråga ställdes framgick det att rätt svar skulle vara; "Plura". Här sjöng han Christer Sandelins; "Hon har ett sätt" eller "Den hon vill ha". Han framförde den i tv-serien; "Så mycket bättre". En riktigt bra serie som jag följde helhjärtat.

V 1: "Fjäril vingad", ingår väl i Bellmans repertoar? Men de hette väl inte Bellmans epistlar utan Fredmans? Jag chansar på den senare eftersom Bellman inte går in.

L 3: Gruppen som sjöng; "I´m a barbie girl", heter Aqua.

V 7: Då var det dags för en "Hipp-hipp", fråga. Den som sjöng; "Crazy", var Julio Iglesias. Hans populära son heter Enrique.

V 14 och L 12: Den svenska titeln på sången är; "Du är den ende". Jag blundar och njuter av musiken, samtidigt som jag hör Lill Lindfors vackra röst någonstans inne i mitt huvud.

L 1: Typiskt. Jag har inte behövt googla en enda gång för att kunna svara på dagens frågor. Visserligen har jag googlat för att lära mig mer. Så kommer dagens sista fråga och det står helt still. Den enda grupp jag kan komma på med hjälp av ledbokstäver och google är; "Dr Feelgood". Jag tror att sången hette; "Waiting for saturday night". Detta är en chansning.

Nu ska jag skynda mig till invigningen. Jag svarar på kommentarer senare i helgen.

En riktigt trevlig helg önskas ni alla.

Religionsdialog III

Under eftermiddagen har vi i Järfälla Kristna Råd fördjupat vårt samarbete ytterligare. Under flera år har vi pratat om att vi skulle vilja inleda en dialog med andra religioner i Järfälla. Inte för att vi pratat färdigt om ekumeniken, utan för att vi ser det som vårt kristna uppdrag att ha goda relationer med de som lever i samma samhälle som vi.

Under ledning av en av världens mest kunniga i religionsdialog, Andrew Wingate, samtalade vi om vårt samhälle och vilka som bor och verkar där. Vi pratade om varför vi ska inleda en dialog med de andra religionerna, som är representerade i Järfälla, och vad dialogen ska leda till. Vi fick ställa de frågor vi funderat över och vi fick sätta ord på oro, rädsla och bekymmer, men också på förväntningar, möjligheter och förhoppningar.

Under februari 2012 kommer vi tillsammans i JKR att arbeta vidare med religionsdialog. I första steget handlar det om att skaffa oss mer kunskap och trygghet. Jag ser redan fram emot spännande och givande dagar i februari 2012, under handledning av Andrew Wingate.

För mig blir det allt mer klart att kyrkan måste ha en dialog med människor av annan religiös övertygelse. Det räcker inte med att lämna i fred, tolerera eller respektera. Vi måste få en relation där vi når längre och djupare än tolerans och respekt.

Melodikrysset vecka 40 - 2011

God förmiddag alla melodikryssare!

Denna lördag är jag åter med i direktsändningen. Jag hinner precis försöka lösa veckans melodikryss, innan jag ska åka till Maria kyrka för att laga en tre-rätters middag till "Bröllopsmiddagen".

Det är en ganska ny tradition i församlingen att bjuda in fjorårets brudpar till en gemensam middag. I stället för att erbjuda en föreläsning där någon skulle säga; "Lämna bort barnen, gör något tillsammans, ägna tid åt varandra, umgås och prata", så försöker vi göra det. Jag och mina medarbetare står för barnpassning, mingel, middag, servering, disk och underhållning. Jag hoppas att årets brudpar ska bli lika nöjda som tidigare.

I södra Stockholm har vi en fantastisk höstdag. Småkylig, växlande molnighet och hög klar luft.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

V 13: Eldeman börjar med en finsk version av; "Bra vibrationer". Om jag inte minns fel så var det Kicki Danielsson som sjöng in det svenska origanalet i melodifestivalen 1985.

L 13: Den legendariske musikern som sjöng och spelade i; "The thrill is gone", var ingen mindre än BB King.

V 11 och V 14: Lennart Palm, från Lerum, spelade en instrumental version av Magnus Ugglas; "Är det efterfest på din balkong". Uggla är en av mina absoluta favoritartister. I familjen har vi ett exemplar av hans autograf. Jag fick den för många år sedan, då jag stötte på honom på en nattklubb i centrala Stockholm.

L 12: Vi fick höra Thore Skogmans; "Tio tusen röda rosor", på tyska. Det var Christer Sjögren som sjöng.

L 10 och V 4: "Schottis i Valhall", har skrivets av, Ulf Peder Olrog. Jag uppfattade aldrig frågan till V 4. I Valhall bor det ju asar, så rätt svar måste vara as.

V 9: Den splitternya sången var; "Du var den som jag saknat", av och med Patrik Isaksson. Det går inte att ta fel på hans röst och sound.

L 1: Jag går bet på denna fråga, eftersom jag inte känner igen musiken. Både Dennis och Tintin passar in i krysset, men jag får avvakta med ett förslag, tills vi fått flera ledbokstäver. Är det någon läsare som vet vad det var som spelades? Genom kommentarer och ledbokstäverna kommer jag fram till att rätt svar borde vara, Tintin.

V 1: Jag hörde inte frågan eftersom barnen leker högljutt. Det var Takida som spelade och sjöng en sång som jag tror heter; "I love".

L 2: Ytterligare en melodi av Magnus Uggla. Åtminstone har han sjungit in; "Mälarö kyrka". I texten är det en pojke som spelar orgel i en kyrka.

V 7 och L 5: Att melodin heter; "Stardust", det är jag ganska säker på, men jag vet inte vem pianisten är. Kan det vara Charlie Norman? Jag chansar på det, Norman och Stardust.

V 8: Usch vad jag blir stressad. Jag känner ju igen melodin, men orden kommer inte fram. Visst var det veckans Evert Taube fråga? "Här är den sköna sommaren".

L 6: Musiken till; "Indiana Jones", har komponerats av John Williams. Av läsarna får jag veta att jag är helt ute och "cyklar". Musiken var från filmen; "Stjärnornas krig". John Williams har komponerat musiken till båda filmerna.

L 3: Eldeman avslutar med Agnes ur melodifestivalen 2009. Här sjöng hon; "Love, love, love".

Det innebär att L 1: borde bli Tintin, vilket jag också ser i kommentarerna.

Dagens kryss var inte helt enkelt enkelt. Jag har fått googla flera gånger.

Nu ska jag skynda i väg till kyrkan, dock är det inte Mälarö kyrka, utan Maria kyrka i Järfälla.

Jag önskar alla läsare en trevlig helg.

Du är en bön!

I en av mina favoritpsalmer, psalm 762 av Ingemar Johansson, sjunger vi i tredje versen: "Du är en bön, jag är din bön". I bönen blir vi ett med Gud. Gud är vår bön och vi kan bli Guds bön. Bönen är hjärtats språk.

Att vandra trons väg är att be med huvud, hjärta och händer. De flesta av oss kan ibland ha svårt att be med huvudet, därför att vi inte riktigt hittar orden. Då går det lika bra att be en ordlös bön, eller en bön som någon annan formulerat.

I andra tider kan det vara svårt att be med hjärtat. Känslan och inlevelsen vill inte riktigt infinna sig. Även då tycker jag, att den ordlösa eller färdigskrivna bönen hjälper. För eller senare kommer hjärtat i fatt, bara jag inte ger upp.

Att be med händerna är något som vi inte pratar så ofta om. Vi har lärt oss att knäppa händerna då vi ber, men för mig är händernas bön något mer. Visst finns det perioder då jag varken orkar eller kan göra något annat än att knäppa mina händer och be.

Händernas bön är då vi gör det vi har att göra, i fullt fokus. Om jag tänker mig att det är en bön att diska och gör det i fullständig närvaro, då omvandlas diskningen till en bön och en gudstjänst. Prova, det fungerar...

Bönen är det som ger energi och kraft, under vandringen på trons väg. Bönen är trons kolhydrater. Vi behöver den för att huvudet skall fungera, hjärtat ska bulta och händerna ska orka att göra något.

Ge inte upp!

Att vandra trons väg, är ingen enkel uppgift. Det är en lång och ibland mödosam vandring. Vandringen på trons väg innehåller inte bara ljus, glädjeämnen, tillförsikt, frid och mening, den innehåller även mörker, sorg, tvivel, förtvivlan, oro och tappad mening.

Ibland lyckas jag inte att hålla min tro i huvud, hjärta och händer. Jag klarar inte av att tänka, känna och göra, det jag vill och tycker att jag borde.

De som tror att trons väg är en flykt från verkligheten, har fullständigt missuppfattat vad vår kristna tro är och betyder. Det har även de som tror att tron ska leda till framgång, evig lycka, pengar eller makt. Att vandra trons väg är att fullt ut bejaka det mänskliga livet, med allt vad det innehåller av glädje och sorg. Tron skyddar oss inte mot livet utan den hjälper oss att tolka livet i ett större perspektiv. Vandringen går ut på att vi ska bli, de människor vi är tänkta att vara.

För att kunna leva fullt ut som människor i den värld som vi kallar vår, då behöver vi en mening, vi behöver begripa det vi upplever och vi behöver redskap för att hantera vårt liv. Vandringen på trons väg är ett försök att skapa mening, begriplighet och hanterbarhet.

Precis som när vi ger oss ut på en fjällvandring, så behöver vi utrustning för att klara de strapatser som vi kommer att möta under livets vandring på trons väg. Gudstjänst, förlåtelse, nattvard, bön, välsignelse och psalmsång, är några av de saker jag tagit med mig under min vandring. Jag har ingen ryggsäck att packa mina saker i, utan de finns i bibeln och psalmboken. Min vandring underlättas även av att jag genomför den tillsammans med andra, som valt samma väg.

I stunder av trötthet, osäkerhet, tvivel, rädsla och uppgivenhet är det precis lika viktigt ta rast och vila, på trons väg, som det är när man vandrar på fjället. Dock får rast och vila inte bli så lång att jag blir apatisk. Om jag vill nå längre på trons väg, då måste jag våga lita till att vägen leder mig dit jag vill och önskar.

När huvudet inte är med, när hjärtat känns tomt, när händerna inte längre lyder - ge inte upp! Fortsätt gå. Läs din bibel, fira din gudstjänst, be din bön - tack, hjälp, förlåt -, ta emot Jesu kropp och blod i nattvarden, ta emot Herrens välsignelse och sjung din favoritpsalm. Så småningom kommer ditt huvud att fyllas med nya tankar och insikter, ditt hjärta att brinna och dina händer att göra det du förmår och kan.

Lita till Gud, han överger dig inte. När livet brister och det blir alldeles mörkt runt omkring dig, då är Gud som allra närmast. Sträva på, steg för steg, det första är lika viktigt som det sista. Ge inte upp!

Var sitter tron?

När jag funderar över min egen och andras tro, då tänker jag ibland på var tron sitter i oss människor. Sitter den i huvudet, i hjärtat eller i händerna?

En tro som bara sitter i huvudet kan bli ganska hård och fyrkantig. Den tilltalar mitt intellekt, men den får inte så stor betydelse i mitt liv att andra får någon större glädje av den. Den kan också genom sin logik, stänga ute andra människor eller mig själv.

En tro som bara sitter i hjärtat kan bli "kletig" och svårbegriplig. Den tilltalar mina känslor men rymmer inte hela mitt liv och risken är att den inte får konsekvenser i mina logiska beslut. Det kan också bli så att de beslut jag tror är logiska, av andra upplevs som högst godtyckliga.

En tro som bara sitter i händerna kan bli en gärningstro. Den får konkreta uttryck i mitt liv och den påverkar mig själv och andra människor, men den kan ibland bli obegriplig och svårtolkad. Det blir lätt till en tävling om att den som presterar mest, är den bästa.

Om min tro sitter i huvud och hjärta så blir det inte mycket av den. Det blir med ungdomarnas språk, "mycket snack och liten verkstad". Sitter tron i huvud och händer blir den lätt oempatisk, hård och lite kantig. Om tron sitter i hjärta och händer då kan det bli "mycket verkstad och lite snack", risken är att andra inte riktigt förstår, kan tolka och förutse konsekvenserna av den.

Precis som kärleken, så behöver vår tro finnas i både hjärta, huvud och händer. För någon börjar tron i hjärtat, precis som kärleken. För andra börjar tron i huvudet eller i händerna. Det är inte finare att få sin tro genom hjärtat eller huvudet än att få den genom händerna. För att vara tro-värdig, då behöver min tro synas både i hjärtat, i huvudet och i mina händer.

Tron är kärlekens syster och har samma källa. Hjärtat, huvudet och händerna måste finnas med i både tron och kärleken. Det behöver finnas en röd tråd och kommunikation mellan tron och kärleken, i mitt hjärta, mitt huvud och mina händer, annars blir jag inte tro-värdig.

Tron och kärleken tar hela oss, vår personlighet, våra förmågor och våra gåvor, i anspråk.

Vara och göra

Som kyrka och kristen gäller det att hitta en balans mellan att vara och att göra. Den som bara befinner sig i ett "varande" uppfyller inte det uppdrag som vi fått. Å andra sidan kan man inte bara göra uppdraget. Det går inte heller att göra så mycket att "görandet" blir till ett "varande".

Efter min vecka i klostret Bose, har jag blivit styrkt i att det är "varandet", som ska omsättas till "görandet", och inte tvärtom. Låter det konstigt?

Martin Luther sa: "Goda gärningar gör ingen kristen, men en kristen gör goda gärningar".

Vi är kristna därför att vi är döpta, inte för att vi gör goda gärningar. Hur många goda gärningar vi än gör, så blir vi inte kristna av dem. Men som kristna kan vi inte heller nöja oss med att vi är döpta. När vi gör goda gärningar ska vi göra det för att det är en följd och en konsekvens av vårt dop.

Jag har också blivit styrkt i min övertygelse om att man kan inte bli mer kristen, bättre kristen eller finare kristen än någon annan, därför att man inte kan bli mer, finare eller högre, än döpt i vår kyrka.

Att vara kristen handlar om att bli den människa som jag är tänkt att vara. Man kan ha kommit en längre eller kortare bit på den vägen, men jag är inte bättre eller sämre kristen, beroende av var jag befinner mig. Alla är vi på väg och vi behöver varandra för att klara den resan.

Vigselrätt

Efter att ha "läst i fatt", allt det jag missat på kristna bloggar och i kristna tidningar, då jag varit på klostret Bose, kan jag konstatera att veckans stora ämne varit Svenska kyrkans vigselrätt. I Kyrkomötet diskuterar man om man kan vara präst i Svenska kyrkan, om man inte har någon vigselrätt. Frågan har till och med varit med på Aktuellt under bästa sändningstid.

Som kyrkoherde följer jag självklart Svenska kyrkans ordning och är lojal mot de beslut som vårt högsta beslutande organ tar. Jag tillhör den grupp som önskar att Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten och att vi ska viga även i juridisk mening. Vigseln är en av de kyrkliga handlingar som betyder mest för våra tillhöriga. De flesta vill på sin stora dag, öppna upp för att det finns någon/något som är större och viktigare än de själva. Jag kallar denna/detta, för Gud. Alla brudpar jag träffat vill ha Guds välsignelse för det stora och viktiga beslut de tagit.

Ska vi då inte skilja på den juridiska delen och välsignelsen?

Jag tror inte det. Att dela in människors liv, i en profan del och i en religiös del, är att förminska dem och det religiösa livet. Vi människor är komplexa varelser som inte kan dela upp våra liv i olika sektorer. Är jag kristen så är det något som omfattar hela mitt liv. Jag är kristen då jag betalar räkningar, lämnar eller hämtar på dagis, tvättar bilen, städar, spelar golf, är ledig eller arbetar. Att då plötsligt dela upp min kärlek i en världslig del och en religiös del, vore för mig främmande.

Jag bejakar att Svenska kyrkan ska behålla sin vigselrätt och jag bejakar äktenskap mellan både särkönade och samkönade par. Jag tycker att det är Svenska kyrkans uppgift och jag vill att vi ska erbjuda människor att sammanlänka sina liv och sin kärlek, i en enhet.

Vad ska man då göra med de präster som inte vill viga samkönade, eller som inte vill viga alls?

Jag har inget färdigt svar på den frågan, däremot har jag några frågor och funderingar. Måste alla präster förrätta vigslar? Är det en teologisk fråga, en ordningsfråga eller en arbetsrättslig fråga? Hur ska församlingen kunna fullgöra sitt uppdrag om det inte finns någon präst i församlingen som har vigselrätt? Är det en fråga för Kyrkorådet eller kyrkoherden? Vad kostar det att alltid anställa en präst utifrån? Är det rimligt att församlingsborna ska stå för den kostnaden? Om inte, vem ska göra det? Vad händer med den präst som får sin vigselrätt återkallad av Kammarkollegiet? Får han/hon "sparken"? Blir han/hon av med ämbetet? Hur kommer brudparen att uppleva att vigas av en präst som är tvingad till att göra det?

Jag behöver tänka igenom denna fråga flera varv till, innan jag kommer fram till en fast och tydlig ståndpunkt.

Vad tycker du?

Melodikrysset vecka 39 - 2011

Äntligen har jag möjlighet, att ge mig i kast med veckans melodikryss. Då krysset sändes i förmiddags var jag på Graninge stiftsgård, för att delta i utbildningen av församlingens blivande ungdomsledare. Under eftermiddagen har jag varit ute och spelat golf med min son i det vackra vädret.

Så här ser mitt förslag till lösning ut denna vecka:

L 2: Skådespelarna vi hörde kom från filmen; "Rasmus på luffen". De sjöng; "Jag drömde i natt, att jag hade en katt". Den första filmen, som sången var hämtad ur, hette "Luffaren och Rasmus". Att luffaren heter Oskar i Astrid Lindgrens saga undgick nog ingen.

V 6 och V 7: Vi fick höra en instrumental version av BAO´s; "Vår sista dans". Jag tycker mig höra Helens Sjöholms röst, även i denna version.

V 8: Personen i sången; "Pessimistkonsulten", verkar förföljas av otur. Det var; "Iggesundsgänget", som sjöng.

L 5 och L 1: Den som sjöng; "Lover", var Lisa Miskovsky.

V 4: "Sol, vind och vatten", är en av Ted Gärdestads fantastiska låtar. Jag förmodar att han skrev den tillsammans med sin bror, Kenneth.

L 4: Musikanterna i visan; "Vi äro musikanter", kommer från Skaraborg. Det gjorde också de två killarna som jag och min son spelade tillsammans med på Rikstens GK, i dag.

L 10: "Sofia dansar go-go", är från början en dansk sång. Den heter; "Fut i fejemöget", i original.

V 13 och V 12: Det var den engelska gruppen; "Boomtown rats", som framförde; "I don´t like mondays". Den är gjord av gruppens sångare, Bob Geldof. Han kan numera titulera sig, sir Bob. Om jag inte minns fel så skrev han den efter att en ung flicka skjutit en massa människor med förklaringen; "Jag tycker inte om måndagar".

V 9 och V 14: Visst var det en "poppig" version av Snoddas; "Flottarkärlek"? Den inleds med texten; "Jag var ung en gång..."

L 11: Med hjälp av ledbokstaven och google kom jag fram till att det var Karin Juel som sjöng; "Stackars lilla butterfly". Tack datorn och tack google.

V 1 och V 15: Sångaren som sjöng; "Hela livet var ett disco", heter Markus Krunegård. Jag måste erkänna att detta inte tillhör den musikstil som jag helst lyssnar till.

L 3: "When you got it, flaunt it", sjöngs av stjärnan, Uma Thurman. I Mel Brooks film; "Det våras för Hitler", spelade hon svenskan Ulla.

Dagens kryss var inte alltför svårt, även om jag behövt google, för att kunna svara på någon fråga.

Hemma igen

Så är jag åter från klostret Bose, i norra Italien. Det har varit en intensiv vecka med samtal, gudstjänster och klosterliv. Jag kommer säkerligen att återkomma till mina slutsatser och erfarenheter av veckan, men de flesta upplevelserna vill jag behålla i mitt hjärta.

Jag är inte den samme, som när jag åkte tidigt i måndags morse. Samtalen, gudstjänsterna, berättelserna, mötena med de andra i JKR och mötena med munkar och nunnor har påverkat mig.

Förhoppningsvis har allt jag varit med om, gjort mig till en bättre människa och därmed till en bättre kristen. I veckan har jag, bland annat kommit till insikten om att vara kristen är att vara den människa jag är tänkt att vara.

Jag återkommer senare under dagen med mitt förslag till lösning på veckans melodikryss. Lagom när Eldeman lägger ut i direktsändning håller jag en kurs för församlingens ungdomar.