lördag 28 november 2009

Melodikrysset vecka 48 - 2009

I dag har jag försökt lösa melodikrysset i min stuga via mobilt bredband. Det är inte så bra täckning så det har tagit betydligt längre tid att googla på de svar jag inte kunde av mig själv.

Hur som haver, så vann jag självklart inte förra veckan heller. Även om det var ett ganska lätt kryss i lördags, så hade jag drygt 250 besökar på min blogg. Jag hoppas innerligt att någon av de vann en klocka eller lexikonet.

Mitt förslag på lösning i dag ser ut som nedan;

L 1 och V 1: Cornelis Vreeswjk har skrivet; "Deidres samba". Den geografiska platsen måste vara Copacabana.

V 10: Namnet på personen i visan som Lennart Palm spelade är; Evert. Jag tror att sången heter något i stil med; "Vi går på stigen, som går till Evert".

L 2: Rapparen måste vara Petter. Han "sjöng" en sång jag aldrig hört förut; "Det går bra nu".

V 6 och V 15: Det är en ryttare som rider på; "Gamle Svarten".

L 3: Eric Clapton sjöng; "Nobody knows you when you´re down and out".

L 12: Vi hörde Evert Taubes; "Oxdragarsång". I början av texten sjunger vi; "bakom oxar tio, från stadens sus och dus".

L 13: I; "Bohus bataljon", sjunger vi om; "Ada och Beda och Kristin..."

L 4, V 14 och L 11: Gruppen heter Ace of Base. Vi fick höra deras sång; "Wheel of fortune, 2009".

V 11: Personens smeknamn är Bob. Jag kommer inte ihåg vad sången heter men är det inte något i stil med "Jolly-Bob från Aberdeen"?

V 13 och L 5: Sopranen som sjöng heter Anna Netrebko. Jag kände inte igen stycket men det var väldigt vackert. "Meine lippen Sie küssen so heiss", heter tydligen stycket.

V 8: Povel Ramels fina sång börjar med; "Ta av dig skorna..."

L 7: "En dag" var Tommy Nilssons bidrag i melodifestivalen 1989, om jag minns rätt.

V 9: Jag är ganska säker på att melodin var; "När vi rör varann". Susanne Alfvengren gjorde en vacker version av denna sång.

Det var dagens melodikryss, som i mitt tycke, var ovanligt enkelt. Nu ska jag åka till Vallentuna och döpa en liten flicka.

torsdag 26 november 2009

Ledig

Fredag, söndag och måndag är jag ledig och kommer att tillbringa min tid i stugan. Det innebär att jag dessa dagar inte kommer att skriva här på bloggen.

Dock kommer jag som vanligt att försöka lösa melodikrysset på lördag. Självklart kommer jag också att presentera mitt förslag på lösning, innan jag åker till Vallentuna för att leda en dopgudstjänst.

onsdag 25 november 2009

Från nu och framåt

I dag har det varit val till domkapitlet. Alla präster och diakoner i Stockholms stift har fått rösta på en ordinarie ledamot, en ersättare och en ersättare för biskop/domprost.

Dagens stora behållning var biskopens första tal till stiftets samlade präster och diakoner. Kanske är det lätt att tycka att något är bra, när man håller med till 100 % och när man helt delar de teologiska tankarna.

Jag kan inte göra biskopens tal rättvisa i ett kort blogginlägg, men jag vill lyfta upp det som gjorde starkast intryck på och avtryck i mig.

Biskopen frambar ett varmt och innerligt tack för förtroende hon fått i sitt uppdrag. Det vittnar om ödmjukhet och självdistans. Hon lovade att göra sitt bästa men sa också att hon inte var färdig bara för att hon nu är vigd till biskop. Det låter hoppfullt för oss alla.

Biskopen sa att hon är glad och stolt över Svenska kyrkan och Stockholms stift - det är jag med. Hon är stolt över att tillhöra en nyfiken och orädd kyrka, som med Jesus i centrum vågar att verka i sin samtid och i världen utanför kyrkan.

Biskopen sa att hon är glad och stolt över att få tillhöra en demokratisk folkkyrka där dopet är grunden. Hon tryckte på att alla döpta är valbara i kyrkans olika styrelser och att vi inte är en kyrka som kan eller försöker mäta tro. Alla får vara med och ingen är för mer och ingen är för mindre. Hon refererade till Paulus ord i Galaterbrevet:

"Är ni döpta in i Kristus, har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus".

Biskopen lyfte också upp frågeställningar som vi måste börja med nu och inte skjuta på framtiden. Ett vänstift på södra halvklotet, fortbildning i teologi och sociologi, centrum - periferi, församlingsbegreppet, samverkan med andra religioner, med mera, med mera.

Biskopen sa att hon önskade att vi alla och tillsammans ska göra Jesus känd och vara i människors tjänst i en "relevant, Luthersk folkkyrka".

Avslutningsvis uppmanade biskopen oss alla:
"Gör ingen skillnad på människor".

Jag är glad och stolt över vår biskop.

måndag 23 november 2009

Tiden räcker till

Ända sedan jag var liten har jag varit fascinerad av klockor. På något sätt är det enda gången människan har lyckats att göra det osynliga - synligt. Sekunder, minuter och timmar finns egentligen inte annat, än i våra klockor.

Vad är då tid? Är det mer än förhållandet mellan orsak och verkan? Är det mer än en ordningsföljd? Är det mer än relationen mellan olika saker? Är det mer än vår fjärde dimension?

De flesta av oss upplever att tiden inte riktigt räcker till. Vi hinner inte med allt som vi vill eller känner oss tvungna att göra. Några av oss önskar att dygnet innehöll fler timmar och veckan fler dagar. Skulle vi må bättre om det såg annorlunda ut?

Jag tror inte det. Med jämna mellanrum läser jag de första kapitlen av Bodil Jönssons bok "Tio tankar om tid". Jag inser då att prioriteringar sällan handlar om tid, utan det handlar om engagemang. Jag inser också att jag lika gärna kan tänka att jag har gott om tid till allt det jag vill, önskar och "måste" göra.

Att fördela tiden jämt mellan olika uppdrag hjälper mig inte att känna mindre stress och färre krav. För mig handlar tiden mycket mer om närvaro. Det handlar om att göra det jag gör fullt ut och till 100 %. Så länge jag gör mitt bästa med den tid som står till mitt förfogande så känner jag mig nöjd.

Hur är det för dig?

lördag 21 november 2009

Melodikrysset vecka 47 - 2009

Som vanligt vann jag inte heller förra veckan. Krysset vecka 46 får väl anses som medelsvårt med tanke på att jag hade drygt 200 besökare på min blogg förra lördagen.

Dagens kryss var ganska enkelt. Men det ska väl vara så när de två senaste veckornas kryss varit så pass svåra.

Mitt förslag på lösning av dagens melodikryss ser ut så här.

V 1: Siv Malmkvist sjöng duett, tillsammans med Siv Wennberg i; "Musik är ingenting för dig".

L 1 och V 13: Paul McCartney har skrivet; "Yesterday".

V 5: Caroline af Ugglas sjöng; "Snälla, snälla". Det var årets bästa bidrag i melodifestivalen, enligt min åsikt.

L 2: Lars-Erik Larsson har komponerat; "Pastoralsvit". Vi fick i dag höra; "Romans ur pastoralsvit", en mycket vacker melodi som är vanlig på begravningar. Jag har själv skrivet upp den i mitt vita arkiv som utgångsmusik vid begravningsgudstjänsten för mig.

V 7: Texten handlar om en restaurang. Jag tror att sången heter "Brittas restaurang". Om jag inte minns fel så är det en sång av Gösta Linderholm.

L 8: Nancy och Frank Sinatra sjöng i en duett som jag tror heter; "Something stupid".

V 11: Jag tror att den religiösa sången heter; "Lägg din hand i min hand", på svenska. På engelska heter den; "Put your hands in the hand...". Rätt svar ska alltså vara hand.

L 6: Norah Jones sjöng; "Chasing pirates", från sin senaste CD.

L 12: Vi fick höra en av svensktoppens mest populära låtar; "De sista ljuva åren". Rätt svar ska alltså vara år.

L 3: I sången; "Då går jag ner i min källare", går man ner i en källare för att starta en ångmaskin.

V 9: Det måste ha varit Nanne Grönvall som sjöng; "Otacksamhet". Nannes röst och musikstil går inte att ta miste på.

L 10: Från börjar var jag inne på Stevie Wonder eller Lionel Richie och jag trodde att texten var; "Your not alone", men den sången gjordes av Michael Jacksson. Jag har fått hjälp av Maria med att sången heter; "I´m not in love", originalet gjordes av 10 CC. Det påverkade inte mitt svar, men rätt ska vara rätt. Tack Maria.

L 4: Flicknamnet borde vara Sue. För visst var det; "Peggy Sue", som spelades?

De två sista svaren är jag inte säker på, så jag måste dubbelkolla dem i eftermiddag.

fredag 20 november 2009

Tid för tystnad

Så här på fredag eftermiddag brukar de flesta förbereda fredagsmyset. På Facebook läser jag att många av mina bekanta jublar över att det äntligen är fredag.

Själv känner jag att jag behöver en stund av tystnad efter en hektisk arbetsvecka. Samtidigt vill jag frambära en kort tackbön till Gud, innan jag går in i helgens stillhet och stunder av tystnad.

"Tack för att jag får vara ett redskap i din tjänst. Tack för att jag har ett jobb som ständigt påminner mig om mina brister och som hela tiden lär mig vad som är viktigt i detta livet".

Ljusets andning

I går kväll var jag i Viksjö kyrka på en installation Det var inte vilken installation som helst, utan en ljusinstallation En ljusdesigner har byggt upp närljuset kring Viksjö kyrka. Som en del av det, har hon i kyrkan installerat ett "levande" ljus som pulserar likt en andning.

Från 22-tiden till midnatt, tänds och släcks ljus inne i kyrkan, men allt syns från utsidan. Först tänds kyrkan sakta upp, i en inandning som varar i 48 sekunder. Sedan släckas kyrkan sakta ner i en utandning som också varar 48 sekunder. Därefter tänds altaret sakta upp, under en 48 sekunders lång inandning, för att sedan sakta släckas ner, under en lika lång utandning. När cykeln på fyra gånger 48 sekunder är slut, börjar allt om från början.

Hela installation började med "mingel" och en andakt. Under andakten sjöng "Viksjö motettkör" väldigt vackert och kyrkoherde Astrid, höll en fin och djup betraktelse. Efter andakten berättade ljusdesignern kring hur hon tänkt och därefter fick vi alla gå ut ur kyrkan för att titta på ljusinstallationen

Det var en stämningsfull kväll med många församlingsbor, förtroendevalda och frivilliga.

onsdag 18 november 2009

Hopp

Ibland möter jag människor som frågar mig hur man ska trösta den som har drabbats av livets orättvisor och vedermödor.

Min inställning är att jag inte kan trösta någon annan.

Däremot kan jag ge den drabbade hopp. Det gör jag genom att våga vara närvarande och genom att lyssna. Närvaron ger trygghet och förtroende. Är det dessutom så att den drabbade känner att de kan prata om allt, då ökar känslan av trygghet och förtroende.

Förutom närvaro så byggs hoppet av information, fakta och struktur Den som drabbats av livets ytterligheter behöver veta att de är inte är sjuka eller onormala. Att reagera på en stark händelse är naturligt och psykets eget sätt att skydda sig.

För att orka gå igenom en jobbig händelse, då behöver man först och främst äta och sova. Det är också ett sätt att få struktur på sin vardag. I sömnen bearbetar man det man varit med om och därför brukar jag säga att "mardrömmarna är ens bästa vän".

Det kan också vara viktigt att röra på sig. Dels minskar stresshormonerna och dels brukar man ha lättare att sova. En del människor har ett behov av att prata och då ska de ges tillfälle till det. Andra tycker att det hjälper att "skriva av sig", om det man upplevt.

För de allra flesta människor så räcker det med det emotionella, praktiska och sociala stödet, som man får av sitt sociala nätverk. De som man ska ha ett extra öga på, är de som inte har så många sociala kontakter.

För mig har insikten om att jag inte kan trösta någon, blivit som en befrielse. Jag kan nu mer frimodigt möta drabbade människor och våga vara närvarande i det svåra.

Jag vill ge hopp och trygghet, genom närvaro, genom att delge information och fakta samt genom att bistå praktiskt så att den drabbade får struktur på sin tillvaro.

Innan jag möter den som är drabbad brukar jag be en kort bön:
"Gud hjälp mig att förstå att du givit mig två öron, men bara en mun. Hjälp mig att använda mina händer och fötter i din tjänst. Amen"

måndag 16 november 2009

Första hjälpen

De flesta av oss har lärt sig hur man ska agera vid en olycka. I nästan alla lokaler finns det en skylt där det står:
Rädda - Larma - Släck.

Många kan också ge första hjälpen enligt olika minnesramsor. Förr lärde vi oss ramsan: ABC (andning, blödning, chock). I dag lär man sig en längre ramsa: LABCDE (livsfarligt läge, airways, breathing, cirkulation, disability, expose).

Men hur många har lärt sig första hjälpen vid en psykisk chock?

Den är precis lika enkel och lika nyttig att kunna, när man möter människor som drabbas av en händelse då livets mönster plötsligt gått i sönder.

Minnesramsan för första hjälpen vid psykisk chock, kallas fyra h:n.

Håll tyst.
Håll om.
Häll upp.
Håll ut.

söndag 15 november 2009

Tack för predikan

Jag var i dag på biskopens mottagningsgudstjänst i Storkyrkan. Domprosten ledde mottagandet av Eva Brunne som Stockholms stifts nya biskop. I en fullsatt kyrka firades det en högtidlig gudstjänst med många medverkande.

För mig var gudstjänstens största behållning biskopens predikan under temat; "Vaksamhet och väntan", eller som hon själv ville kalla temat; "Vaksamhet och närvaro".

Predikan var en enkel och klar förkunnelse, om att alla kristna har samma värde och att alla människor är lika värdefulla. Biskopen vände sig kraftfullt mot de som vill göra sig till bättre kristna, bättre människor eller bättre svenskar än andra.

Det känns skönt att biskopen är så tydlig. Det viktigaste är inte att man har allt klart och att man har alla attribut, det viktigaste är att man vågar vara närvarande i sitt eget liv.

Biskopen menar det hon valt som sitt ordspråk:
"Gör ingen skillnad på människor".

Jag säger som man förr sa efter gudstjänsten:

"Tack goa pastorn!"

lördag 14 november 2009

Melodikrysset vecka 46 - 2009

Förra veckan var det ett ganska svårt kryss, det märkte jag inte minst på antalet besökare på min blogg. Det var närmare 300 människor som var inne på min blogg förra lördagen, för att titta på mitt förslag på lösning.

Kanske hängde de också samman med att Enn Kokk hastigt blev sjuk. Som tur är, så har han nu tillfrisknat

Eftersom jag inte heller vann denna gång, hoppas jag att några av vinnarna tillhör mina bloggbesökare.

Mitt förslag på lösning i dag ser ut som följer:

L 1: Agnetha Fältskog sjöng en sång som jag aldrig tidigare hört; "Så glad som dina ögon".

V 7: Vi hörde musiken till; "Med en enkel tulipan". Jules Sylvain har gjort melodin och Sven Paddock har skrivet texten.

L 2: Musikinstrumentet som efterfrågades av Eldeman måste vara ett spikpiano.

V 10: Patrik Isaksson sjöng duett med Sarah Dawn Finer i; "Du som tog mitt hjärta".

L 3: Det som sätts i rörelse i visan; "Visa vid vindens ängar", är en tyllgardin. Visan är skriven av Mats Paulsson och den har varit med i melodikrysset vid flera tillfällen i år.

V 13: Den som komponerat musiken till; "I mig finns en sång", som Lill Lindfors sjöng så vackert, är Chopin.

V 11: Vi fick höra en av min yngsta dotters absoluta favoriter; "Tänk om jag hade en liten, liten apa".

V 5: Musikgruppen som spelade; "Baila me", heter Gipsy kings.

V 12: Musiken kommer från tv-serien; "Nord och syd".

L 9: Edvard Persson sjöng en gammal sång som jag inte känner igen; "Alla är vi sjömän". Dock går det inte att ta miste på Edvard Perssons röst.

V 8: Ännu en barnvisa; "Mors lilla Olle".

L 6: Lisa Nilsson sjöng; "Fundamental loneliness". Enligt andra bloggare heter sången; "Wave"

L 4: Paul McCartney sjöng; "Live and let die", tillsammans med; "The Wings".

torsdag 12 november 2009

Vad gör vi där?

I går utsattes den svenska styrkan i Afghanistan för en ny attack. Gruppens inhemska tolk avled och fem svenskar är skadade. Hur allvarligt har inte riktigt framgått, men de ska evakueras till Sverige, i eftermiddag.

Direkt börjar det ifrågasättas vad vi gör där. Vad har vi i Afghanistan att göra?

I somras skrev jag ett blogginlägg om Afghanistan, där jag förutspådde att säkerhetssituationen skulle förvärras. Om det varit ofarligt att hjälpa Afghanistan i deras uppbyggnad då hade vi inte behövt skicka vältränade soldater med splitterskyddade fordon, vapen och skyddsvästar.

Att avbryta den svenska insatsen nu, skulle innebära att alla de svenskar som redan tjänstgjort i Afghanistan, gjort det förgäves och i onödan.

Självklart måste man hela tiden väga risker i förhållande till vinster. Lika självklart är det, att människoliv och livslånga funktionsnedsättningar inte går att mäta på något sätt. Men, de svenskar som valt att tjänstgöra i Afghanistan, är väl medvetna om de risker de utsätter sig för.

Jag utbildar alla officerare som ska tjänstgöra i Afghanistan och vid varje tillfälle pratar vi om och diskuterar de risker som uppdraget medför. Jag uppmanar alla att skriva testamente och vita arkiv för att de ska förstå allvaret.

Just nu behöver ingen ett ifrågasättande om varför Sverige är i Afghanistan.

- De skadade behöver den bästa sjukvård som vi överhuvudtaget har tillgång till.
- De anhöriga behöver allt praktiskt, emotionellt och socialt stöd som Försvarsmakten och samhället kan uppbringa.
- Den afghanska tolkens familj behöver också allt stöd som tänkas kan, inte minst ekonomiskt och säkerhetsmässigt.

Alla behöver dina och mina positiva tankar, stöd, uppmuntran, omsorg och inte minst våra förböner.

onsdag 11 november 2009

Ett kortare uppehåll

Jag gör nu ett par dagars uppehåll i bloggskrivandet på grund av en tjänsteresa.

Ledningsgruppen i Järfälla församling ska åka på ett internat för att påbörja det viktiga arbetet med församlingens vision och värdegrund.

Vi ska också lägga schema för våren 2010 och planera kyrkoherdemottagningen den 6 januari 2010.

Jag återkommer på lördag med melodikrysset.

tisdag 10 november 2009

MSB´s stödstyrka

Jag har i dag varit på ett seminarium vid Globen. Seminariet arrangerades av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

MSB är en sammanslagning av tre myndigheter, bland annat Räddningsverket.

Efter "tsunamin" upprättade dåvarande Räddningsverket en stödstyrka med uppgift att hjälpa svenska utlandsmyndigheter i deras arbete med att stödja människor, bosatta i Sverige, om de drabbas av katastrofer utomlands.

Jag ingår i MSB´s stödstyrka och har 12 timmars beredskap att inställa mig för att kunna åka utomlands i detta viktiga uppdrag, som krisstödjare. För att kunna det har jag två väskor färdigpackade med personlig utrustning på mitt kontor.

I MSB´s stödstyrka ingår personal från Socialstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Utrikesdepartementet, Svenska kyrkan, Rädda Barnen, Röda korset och MSB (varav många kommer från Räddningstjänsten).

Dagens seminarium innehöll föreläsningar om Konsulära lagar och sekretess, Erfarenheter efter Tsunamin och Riter i krissammanhang. Förutom bra och lärorika föreläsningar så innehöll dagen viktiga möten. Jag träffade många av dem jag jobbade med i Thailand och som jag har utbildats och övat med.

måndag 9 november 2009

Välkommen Eva

I går vigdes Eva Brunne till biskop för Stockholms stift. Vi hälsar henne varmt välkommen i sin nya uppgift och önskar henne allt gott i uppdraget.

Att vara biskop är många gånger tungt och svårt så biskopen behöver verkligen alla våra förböner, precis som hon sa i en intervju: "Be för mig, så som jag ber för er".

Biskop Eva har ett valspråk som tilltalar mig: "Gör ingen skillnad på människor". Valspråket är hämtat från Jakobsbrevet.

Alla vi som inte hade möjlighet att vara med på biskopsvigningen i går i Uppsala, kan medverka i biskopens mottagningsgudstjänst nästa söndag, den 15 november, i Storkyrkan.

Vi har också möjlighet att fira högmässa tillsammans med biskop Eva, då hon tar emot mig som Järfälla församlings kyrkoherde, den 6 januari 2010, klockan 15.00 i Järfälla kyrka.

söndag 8 november 2009

Fars dag

I dag är det fars dag. Det har säkert inte kunnat undgå någon som läser tidningar eller ser på tv-reklam. Det har gjorts reklam för skjortor, slipsar, kalsonger och strumpor. Kommersen har varit i full gång de senaste veckorna. Affärerna tjänar massor med pengar på att många barn vill fira sin pappa på en särskild dag.

En del firar sina fäder även om de inte längre finns i det liv, vi lever här och nu. De fäderna behöver inga presenter, för dem räcker det med en tanke eller en bön.

Lika många önskar att de hade en far att fira i dag. En far som var värd den hederstitel som ordet innebär. De "fäderna" finns någonstans i detta livet, men av olika skäl är de inte närvarande. De "fäderna" kan man inte ge någon present även om man skulle vilja göra det.

Kanske finns det någon annan fadersgestalt att "fira" i dag, genom ett grattis, en tanke eller en bön. Själv ringde jag min "styvpappa" på morgonen och önskade honom grattis på fars dag.

Som pappa, har jag redan fått den största gåvan jag kunnat få - mina tre barn. I min familj har vi ingen tradition av köpta presenter, däremot äter och fikar vi tillsammans. Jag ska alldeles strax äta söndagsmiddag med mina barn. Det blir "farmorsstek" med potatis, brun sås och inlagd gurka.

Av min son fick jag ett spontant grattis och av mina döttrar fick jag flera fina teckningar. Jag har också fått fira högmässa och dopgudstjänst på fars dag. Kan det bli bättre?

PS! Jag måste tillägga att jag, efter maten, fick en bok, (Dan Browns "Den förlorade symbolen") och prinsesstårta. DS!

lördag 7 november 2009

Melodikrysset vecka 45 - 2009

Som vanligt vann jag inte förra veckan heller. I dag hade det suttit fint med en klocka eftersom mitt armbandsur slutade fungera i går eftermiddag. Jag hoppas innerligt att någon av de drygt 300 personerna som besökte min blogg för en vecka sedan vann i dag. Desto svårare krysset är, desto fler besökare har jag på min blogg.

Mitt förslag på lösning i dag, ser ut så här:

L 1: Vi fick höra Evert Taubes; "Så skimrande var aldrig havet". En vacker melodi som är vanlig vid begravningsgudstjänster.

V 8 och V 14: Brasse och Magnus (Magnus och Brasse är den vanliga ordningen när vi talar om dem) talade och sjöng om jeans i; "Tajta jeans".

L 3: När vi hör; "Congratulations", då får vi kanske en present. Om jag minns rätt så var det Cliff Richard som gjorde den känd.

V 5: Vi måste ha hört musiken från; "Pirates of the Caribbean". Rätt svar ska alltså vara pirater.

L 2 och V 6: "Solstollarna" bestod av Ola Ström och Per Dunsö.

L 6: "Raindrops keep falling on my head", gav oss regndroppar. Av regndroppar bildas det en och annan pöl.

V 9: Jag chansar på att den som James Morrison sjöng duett med i; "Broken strings", var Nelly Furtado.

L 7: Ray Charles sjöng; "Georgia on my mind".

V 11: Jag vet inte vad melodin heter, men jag tror att det är något med; "Lätta ankare" och för att göra det måste man ju först ha ankrat. Melodin heter; "Ankaret opp", och den var med i filmen; "Flottans glada gossar", från 1955. Det tog mig en lång stund att googla fram detta, men det påverkar inte mitt svar.

V 13: Vi hörde musiken till; "Ja se det snöar".

L 4: Orsa spelmän spelade någon brudmarsch.

V 1: Gruppen som sjöng så vackert heter Scorpions. Jag tror att sången de sjöng heter; "Still loving you".

L 12: Bengt Sändh tillverkar snus.

L 10: Lars Winnerbäck sjöng; "Jag får liksom ingen ordning på mitt liv".

fredag 6 november 2009

Vad är sanning?

Har precis läst ut en bok som heter "Pol Pots leende". Författaren, Peter Fröling Idling, problematiserar på ett fantastiskt sätt sanningsbegreppet. På ett tilltalande sätt försöker han ur olika synvinklar förklara bakgrunden till och livet i, "Det demokratiska Kampuchea".

Med utgångspunkt från ett besök av en svensk delegation 1978 och deras rapporter bygger han upp en spännande berättelse. Man får följa olika historier som utspelas innan, under och efter den svenska delegationens besök.

Jag minns hur jag förfasades över Pol Pots revolution i Kambodja. Efter att ha sett "Killing fields", som är en filmatiserad berättelse om en kambodjansk journalists liv under Pol Pots regim, blev jag oerhört intresserad av de "röda khmererna".

Fortfarande är det ingen som med säkerhet vet hur många människor som dog under Pol Pots styre. Hans regim varade bara från 1975, då Phnom Penh föll i "röda khmerernas" händer och tills 1979, då Vietnam invaderade Kambodja.

Man kan med rätta fråga sig vad som egentligen är sant. Dödades alla intellektuella? Dödades alla med glasögon? Var det rätt att tömma alla städer och göra alla kambodjaner till bönder? Hur påverkade Vietnam, Kina, Sovjetunionen och USA situationen? Hur hade historien skrivets om revolutionen lyckats?

Alla som är lika intresserade av sanningsbegreppet, som jag, rekommenderas varmt att läsa denna bok.

tisdag 3 november 2009

En kort uppehåll

På grund av mycket arbete och många möten, samt på grund av snuva, feber och hosta gör jag några dagars uppehåll.

Jag återkommer så snart arbetsbördan lättat och förkylningen är kurerad.

måndag 2 november 2009

Fromhet

Fromhet är det sätt, på vilket en människas tro ger sig uttryck. Det handlar om förhållningssätt och livsstil. Fromhet har sitt ursprung och mål i människans religiösa övertygelse.

Det fina med fromhet är att det inte finns rätt eller fel, utan bara äkta och falsk fromhet. Så länge det finns en röd tråd från min hjärna till mitt hjärta till mina händer så är det äkta fromhet.

Det jag säger måste hänga ihop med det jag gör. Det jag säger mig tro på, måste få konsekvenser i mitt sätt att vara och leva på. Det jag kan göra i det tysta och fördolda, det måste jag också kunna göra i det öppna. Det handlar om trovärdighet.

I Svenska kyrkan har vi olika fromhetsriktningar beroende av vår bibelsyn, bibeltolkning och våra traditioner. För vissa människor är det skrämmande och konstigt, men jag tycker att det är något av det fina med vår kyrka.

Jag respekterar olika fromhetsriktningar och ideal, så länge de är äkta och trovärdiga.

söndag 1 november 2009

Allhelgonahelgen och himmelriket

I helgen har många av oss stannat upp en stund, kanske på kyrkogården, för att minnas människor som stått oss nära i livet. För att visa tillbörlig vördnad för deras liv och död, har vi på olika sätt hedrat de vänner som gått före oss i mötet med Gud.

Vi får alla rikta våra ögon mot Jesu Kristi kors och säga, i tro och hopp att döden inte är slutet. Förutom deras minnen, är deras namn kvar hos oss, och de namnen har vi säkert nämnt, med vördnad och tillgivenhet.

Några av oss har bett och tänt ljus:
"Herre, tänk på dem vars namn vi nämner inför dig, och alla dem vars namn vi minns. Namn som de har fått av människor, med vilket de är kända också efter sin död. Namn som Du tecknat på dina händer".

Det är ingen av oss som med säkerhet kan tala om hur livet efter detta, ser ut och var det äger rum. Det viktiga är att vi får alla skapa våra egna bilder av det eviga livet. Ingen är mer rätt eller mer sann än någon annan.

En ung kvinna jag mötte tänkte sig att hennes pappa var i det himmelska Rhodos. Det var en fin bild tycker jag. För henne och pappan var Rhodos förknippat med semester, sol, bad, nöjen och avkoppling.

Andra nämner det eviga livet med att vara i himmelen, i Nangiala eller Narnia. Det viktiga är att bilden fungerar för den som målar den. Vi får vara naiva och barnsliga i våra bilder. Bibeln ger inget entydigt svar på frågan hur det eviga livet ser ut. Men löftet att vi i våra dop får det eviga livet som gåva, är entydigt.

Stoftet eller askan av våra avlidna vilar på kyrkogården eller i minneslunden. Men de avlidna lever vidare, bortom och innanför det vi kallar tid och rum, i en annorlunda verklighet. I det ljus där inget mörker finns.

Men Gud är också här mitt ibland oss. När våra liv brister och det blir alldeles mörkt runt omkring oss, då är Gud som allra närmast. Gud är här och han delar våra tankar och minnen.

Jag ber:
"Herre du som lovat att trösta bedrövade hjärtan. Jag ber dig för alla dem som sörjer och saknar, nära och kära. Hjälp dem att ta emot tröst från Dig och dela den med varandra. Bevara dem i din kärlek".