lördag 29 juni 2013

Melodikrysset vecka 26 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Denna sista lördag i juni sitter jag i husvagnen utanför Malmö, när jag försöker lösa veckans melodikryss. Av någon anledning blir det betydligt längre sovmorgnar i husvagnen än där hemma. I dag vaknade jag inte förrän klockan 08.00. Sedan dess har jag lyssnat på "Ring så spelar vi", ätit frukost och duschat.

I går kväll var vi hemma hos min syster och grillade. Kvällen avslutades med att vi spelade "Singstar" på deras playstation. Det var en lärorik upplevelse, där jag insåg att det är lättare att sjunga en sång som man tycker om än en sång som man inte gillar.

Vädret i Malmö är omväxlande. Det har kommit ett par rejäla regnskurar nu på morgonen men det ser ut som om det är på väg att spricka upp, vilket vi uppskattat om det gör, då vi ska till Tivoli direkt efter sändningen. Termometern i husvagnen visar på 15,5 grader.

I dag ser mitt förslag ut så här:

L 4 och L 9: "Dancing Queen" var en av de sånger vi sjöng i går kväll hemma hos min syster. Här hörde vi inte den med ABBA, utan på spanska. Det är Benny Andersson och Björn Ulveaus som komponerat den och huvudpersonen ses dansa.

V 8: I den; "Den glade bagaren i San Remo", tillverkas det bröd. Det är inte han som bagar på campingen, ändå kan man köpa färska frallor i butiken, vilket vi gör varje morgon.

V 14 och V 11: Lill Lindfors sjöng; "Idas sommarvisa", ur filmen; "Nya hyss av Emil i Lönneberga". Det var den första boken jag fick och nu har mina barn den. Att det är Astrid Lindgren som skrivet den är väl inte nödvändigt att skriva?

L 1: Symfonin är komponerad av Ludwig van Beethoven. Är det denna som kallas; "Ödessymfonin"?

V 13: Visst var det; "Med en gnutta flax", ur: "My fair lady"?

V 1: Vi fick höra Bruno Mars sjunga; "Just the way you are". Tackar min äldsta dotter för hjälpen. Tur att hon är med på husvagnssemestern.

L 2: Eldeman spelade en instrumental version av; "Underbart är kort". En av Povel Ramels finaste sånger.

V 12: Jag tror att musiken är hämtad från; "Kärleken till de tre apelsinerna". Jag skriver in apelsin på vågrätt 12.

L 10: Det låter som Lena Ph. Kan sången heta; "Du följer väl med"?

V 7: Jag nynnar med i melodin, men kommer inte på texten. Kan det vara; "Sång om syrsor"? Jag kan inte längre höra syrsorna?

V 6: Signaturen hör till radioprogrammet; "Eldorado".

L 3: I; "Sjösala vals", av Evert Taube, sjunger man om Orrberget. Jag svarar orre.

L 5: Dagens melodikryss avslutas med; "Gabriellas sång", ur filmen; " som i himmelen" av Kay Pollack. En otroligt bra film med en högst obehaglig kyrkoherde i en av birollerna.

Därmed var veckans melodikryss avklarat. Det var ett roligt och omväxlande kryss i dag. Jag tackar för alla kommentarer och all hjälp till mig och andra läsare. Kul att Solveig är tillbaka, du har varit saknad av mig och många andra, kan jag läsa i kommentarerna.

Nu ska vi åka till Köpenhamn tillsammans med min syster och svåger.

Tack för i dag. Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg!

måndag 24 juni 2013

Diakoni

Diakoni är vår kristna tro omsatt i handlingar. Vi brukar tala om "barmhärtighetens tecken". Barmhärtighet är det mest gudomliga hos Gud och det mest storslagna hos människan. Inom kyrkan har man genom historien omsatt barmhärtighet i tydliga handlingar. Vi kan kalla detta för praktisk diakoni. De handlingar som är barmhärtiga är;
  1. att ge vatten åt den törstige, 
  2. mat åt den hungrige, 
  3. kläder åt den som inga kläder har, 
  4. husrum åt den husville, 
  5. besöka de fångna, 
  6. besöka de sjuka och 
  7. ta hand om de döda.
Tyvärr räcker det inte med att utföra praktisk diakoni, av den enkla anledningen att våra resurser inte alltid räcker till. Då måste man även arbeta med diakoni på andra plan. Jag kallar dessa plan för profetisk diakoni och politisk diakoni.

Profetisk diakoni riktar sig in mot kyrkan. Det handlar om att påminna andra kristna om vårt uppdrag, att uppmana dem till förändring eller genom tydliga handlingar förmå andra att se behov hos våra medmänniskor. Det handlar också om att tydliggöra att tro och konkreta handlingar alltid måste hänga samman och att våga göra prioriteringar i en tynande ekonomi. Profetisk diakoni handlar väldigt mycket om att våga. Våga visa vägen, våga spränga gränser och våga prova nytt.

Politisk diakoni riktar sig mot omvärlden och den politiska strukturen i vårt samhälle. Genom att debattera, synliggöra behov och uppvakta de styrande i samhället ska vi ge röst åt dem som ingen röst har. Vi ska tydligt ta ställning för de svagaste och mest utsatta i vårt samhälle. Vi ska samverka med samhället för att möta alla de behov som våra medmänniskor har. Att vi gör det utifrån olika ståndpunkter är inte det viktigaste. Politisk diakoni är inte detsamma som partipolitisk.

Diakoni har inga baktankar men det tydliga målet att upprätta människor, att ge dem människovärde och tillämpa den kristna tanken; "av var och en efter förmåga - åt var och en efter behov". Hur detta tillämpas skiljer sig från tid till annan och från en kontext till en annan kontext.

I Järfälla församling har vi startat ett diakonalt center; "Livbojen" som bygger på vår mest kända bön; "Vår Fader". I den bönen ber vi; "Ge oss i dag det bröd vi behöver". På "Livbojen" vill vi ge människor såväl andligt bröd som bokstavligt bröd. I andakter, mat och gemenskap vill vi möta människors behov. På ett enkelt och vardagligt sätt vill vi omsätta några av barmhärtighetens tecken för de som bor och vistas i Järfälla församling.

Tro och diakoni hänger samman och kan inte skiljas åt. Tro utan diakoni är tom och diakoni utan tro är enbart goda gärningar. Ingen blir kristen genom goda gärningar men den som är kristen gör goda gärningar. Diakoni är allt det som du inte kan låta bli att göra för din medmänniska. Inte för att du måste eller för att du ska framstå som god, utan för att ditt samvete påbjuder dig att göra det.

söndag 23 juni 2013

Rättssäkerhet

Det senaste inspelet i debatten om kyrkliga begravningsbyråer kommer från en av kyrkokansliets jurister som är utredningssekreterare och i flera sammanhang kallats "kyrkoordningsorakel". Juristen har svarat på min replik i Kyrkans Tidning. Jag hade hoppats på att få ett tydligt svar utifrån Kyrkoordningens bestämmelser, men i stället fick jag ett svar som andas moralism i stället för juridik.

Implicit påstås det att vi bryter mot Kyrkoordningen därför att vårt beslut om att bedriva en begravningsbyrå eventuellt skulle kunna komma att upphävas i Överklagandenämnden. Det förutsätter att en beslutsprövning först ägt rum i Domkapitlet, och att någon därefter begärt beslutsprövning i Överklagandenämnden.

För att någon med rätta ska kunna påstå att någon annan brutit mot Kyrkoordningen så måste de kunna visa vad i Kyrkoordningen man brutit mot. Det kan man inte vad gäller kyrkliga begravningsbyråer av den enkla anledningen att det enligt Kyrkoordningen är tillåtet att bedriva näringsverksamhet som har en naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften.

Kommentatorn skriver; "Vill man vara solidarisk med det kyrkliga regelsystemet menar jag att man måste pröva om man finner det sannolikt att ett beslut skulle komma att upphävas utifrån den praxis som kan utläsas av Överklagandenämndens beslut. Ett beslut som man räknar med blir upphävt bör man inte fatta".

Vi har utgått från samma grundantagande som kommentatorn gör. Vi har undanröjt alla domskäl som Överklagandenämnden framfört i sitt beslut från 2007, vilket innebär att vi var övertygade om att vårt beslut inte skulle upphävas i en högre instans, fall någon hade begärt beslutsprövning. Dessutom reglerar Kyrkoordningen, fr o m den 1 januari 2012, att det är det är tillåtet att bedriva näringsverksamhet utan att ange några restriktioner annat än att den ska ha naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften.

Det blir allt mer tydligt att de som hävdar att det inte skulle vara tillåtet för en församling att bedriva en begravningsbyrå, utgår från den lämplighetsbedömning som Överklagandenämnden gjorde 2007, där de inte tog hänsyn till de faktiska omständigheterna och inte utgick från Kyrkoordningens bestämmelser.

Jag trodde i min enfald att varje beslutsprövning var unik och utgick från de juridiska omständigheterna som föreligger i det specifika fallet. Min slutsats kan inte bli någon annan än att rättssäkerheten i Svenska kyrkan är lägre och mer godtycklig än jag hade föreställt mig.

lördag 22 juni 2013

Melodikrysset vecka 25 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Denna midsommardag sitter jag i husvagnen utanför Karlskrona då jag ger mig i kast med veckans melodikryss. I går firade vi midsommarafton med min frus släkt, hemma hos svärföräldrarna. Morgonen har jag ägnat åt att lyssna på radio och att äta en god frukost. Med andra ord har vi haft en riktigt bra början på vår semester.

I Karlskrona är det molnigt och det blåser rejält. Temperaturen är dock redan uppe i 17 grader.

Nu hoppas jag att det mobila bredbandet fungerar under hela sändningen. Jag hoppas också att det var "Lasse i Lyckeby" som vann.

I dag ser mina förslag till svar ut så här:

L 4 och V 6: Jag tyckte att jag kände igen Hasse Alfredssons röst. Den andra rösten måste ha varit Tina Ahlins. Jag svarar Hans och Tina. Här sjöng de; "Om döttrar".

L 3: Den som sjunger; "Line of fire", är; "E-type". Han deltog i melodifestivalen 2008 med denna sång tillsammans med; "The Poodles".

V 10: Sången; "Tomorrow" är hämtad från musikalen; "Annie".

L 1: Jag tror att marschen heter; "Gladiatorernas intåg". Den brukar spelas på cirkusar. Jag skriver in gladiator på L 1.

V 7: "You don´t have to say you love me", sjöngs av Dusty Springfield.

L 11: Efter en bra stund så kände jag igen melodin. Det var ju; "Uti vår hage".

V 12 och L 5: Ännu en sång jag inte kände igen förrän efter ett bra tag. Det var ABBA´s; "Mamma Mia".

V 14 och V 1: Ralf Gyllenhammar sjöng; "Bed on fire", i årets melodifestival. Min yngsta dotter tyckte att den brinnande flygeln var en av årets höjdpunkter.

V 15: Jag tror att musiken är hämtad från musikalen; "Cabaret". Titeln på det stycke vi hörde är: " Mein herr".

L 13: Den som sjöng; "Jag önskar jag var 18 år igen", var Alf Robertson.

L 8: Vi fick höra titelmelodin till radioprogrammet; "Sommarpratarna". Rätt svar borde bli sommar.

V 9: Vi hörde Carola sjunga; "Det bästa jag vet", ur musikalen; "Sound of music".

L 2: Denna vecka går vi i mål med en av mina favoritartister, Kim Larsen, tidigare sångare i gruppen; "Gasoline". Här sjöng han; "Bare for at göre en forskel".

Dagens melodikryss var väldigt roligt och omväxlande. Nu önskar jag er alla en fortsatt trevlig midsommarhelg.

Tack för i dag!

söndag 16 juni 2013

Sommarblogg

Kommande vecka kommer jag att åka på en kort tjänsteresa för att tillsammans med ledningsgruppen utvärdera det gångna året och ta fram en handlingsplan för det kommande. Övriga kvällar kommer jag, likt de flesta andra, vara engagerad i diverse olika sommaravslutningar.

I slutet av veckan kommer jag att gå på sommarledighet i fem veckor. Familjen ska åka på husvagnssemester tillsammans. Vi kommer till att börja med åka till Blekinge och Skåne för att hälsa på släkt och vänner, för att senare åka norrut med husvagnen.

Under min ledighet kommer jag att blogga "sparsamt". Självklart kommer jag varje lördag att försöka lösa melodikrysset i direktsändning.

Jag önskar alla läsare en trevlig och avkopplande sommar, som motsvarar de förväntningar ni har. Själv kommer jag att försöka följa Predikarens ord;

"Jag insåg att ingenting är bättre för dem, 
än att de är glada och gör sig goda dagar, så länge de lever. 
Men om någon kan äta och dricka och njuta vad gott är 
under all sin möda, så är också detta en Guds gåva."

lördag 15 juni 2013

Kyrklig begravningsbyrå - del IV

Här i sista delen ska jag försöka förklara hur jag med flera andra tolkar Kyrkoordningen (KO). Jag vill redan nu tala om att vår tolkning inte är den samma som Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkans rättschef och biskoparna i Uppsala har. Det blir väldigt långt, men jag hoppas att du ger dig tid att läsa. Om jag skulle ha missuppfattat något så tar jag tacksamt emot hjälp för att förstå bättre. 

Vad är Kyrkoordningen?
Att på ett begripligt och lättförståeligt sätt beskriva KO är inte enkelt. KO är kyrkans interna "lagbok" och den gäller för hela Svenska kyrkan. Den bygger på bibeln, våra bekännelseskrifter, "Lagen om Svenska kyrkan" och Kyrkomötets beslut. För att en förändring av KO ska ske, måste Kyrkomötet fatta beslut därom. Om KO står i strid med någon annan lagstiftning som gäller i Sverige så är KO underordnad.

KO´s struktur och tillämpning bygger på såväl "Kommunallagen" som de allmänna rättsprinciper som finns i Sverige. Det innebär att vissa delar av KO hanteras enligt "Kommunallagens" principer och andra delar hanteras enligt vårt övriga rättsväsendes principer. Vid beslut tillämpas till exempel samma praxis som används i kommuner, men vid anmälningar tillämpas den praxis som används i domstolsväsendet. 

Ett beslut som fattats i en viss instans kan överklagas i en högre instans i de flesta fall. Vilka beslut som kan överklagas framgår av KO. Där framgår också vilka som äger rätt att begära beslutsprövning. Ett beslut i Kyrkoråd eller Kyrkofullmäktige kan överklagas genom att man begär beslutsprövning i Domkapitlet. Ett beslut i Domkapitlet kan prövas i Överklagandenämnden (ÖN). Beslut i ÖN kan inte överprövas. För att en högre instans ska göra en beslutsprövning så krävs det att en behörig person begärt det och att begäran inkommit inom angiven tid. Kommer det inte in någon begäran om beslutsprövning så äger beslutet juridisk giltighet. Ett beslut som trätt i kraft kan endast ändras av den instans som fattat beslutet såvida det inte faller under allmänt åtal.

Övriga anmälningar kan göras till de instanser som har ett tillsynsansvar. Det har kyrkoherden, kontraktsprosten, biskopen och Domkapitlet. Av dessa är det endast Domkapitlet som kan utdela sanktioner enligt KO. Kyrkoherden kan vidtaga arbetsrättsliga åtgärder, men det ligger utanför KO. Alla instanser kan föra samtal, uppmana och uppmuntra till förändring. Domkapitlet kan endast utdela sanktioner till vigda personer (präster och diakoner). Det finns inga sanktionsmöjlighet mot församlingar. 

Vad säger Kyrkoordningen om en kyrklig begravningsbyrå?
Om vi då går in på frågan om kyrklig begravningsbyrå så reglerar inte KO huruvida det är rätt eller fel att bedriva en kyrklig begravningsbyrå, eller någon annan näringsverksamhet. Den reglerar inte om det är tillåtet eller förbjudet heller. Däremot står det; "Församlingen får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift". Församlingens grundläggande uppgift; "är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission".

Vad som bedöms ha "en naturlig anknytning" är inte reglerat i KO. Eftersom paragrafen handlar om församlingens grundläggande uppgift torde det innebära att Kyrkofullmäktige och kyrkoherden är de som bedömer vad som har en naturlig anknytning till dessa uppgifter. Som jag skrivet i del I så finns det såväl teologiska som historiska skäl för att begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till kyrkans diakonala uppdrag. Även Eckerdahls utredning från 2009 styrker detta.

Begravningsbyrå är den enda näringsverksamhet som är ifrågasatt. Det finns församlingar som bedriver förskolor, skolor, restaurangverksamhet, konferensverksamhet, skogsbolag, bensinmack mm. Inga av dessa verksamheter har vid något tillfälle ifrågasatts av någon högre instans i Svenska kyrkan.

Det finns ingen som begärt beslutsprövning av det beslut som Kyrkofullmäktige i Järfälla församling har tagit om näringsverksamhet. Ärendet är inte prövat i Domkapitlet och därmed inte heller i ÖN. Som jag tolkar KO äger Kyrkofullmäktiges beslut juridisk giltighet och kan endast upphävas eller ändras av Kyrkofullmäktige i Järfälla församling. Den begäran om tillsyn av Järfälla församling som inlämnats, kan inte omvandlas till en beslutsprövning.

Kyrkostyrelsen, dess rättschef och biskoparna i Uppsala stift, tolkar detta på ett annat sätt om jag förstått dem rätt. De hävdar att ÖN´s beslut från 2007 äger allmän rättsverkan, det vill säga att det äger samma normativa betydelse som KO. ÖN´s beslut från 2007 bygger på en motion i Kyrkomötet från 2004 om en "rikstäckande begravningsbyrå", vilket inte är aktuellt i vårt fall. 

ÖN framför i sitt beslut från 2007 betydelsefulla domskäl som varit viktiga i vår process och för våra beslut (otydlig roll för kyrkoherden, skattefrågor, konkurrenslagstiftningen, huvudmannaskapet för begravningsverksamheten, särredovisning av ekonomin och "varumärket" Svenska Kyrkan). Det innebär att vi ser ÖN´s beslut som alla högre instansers beslut ska ses, det vill säga som prejudicerande/vägledande. Vi har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med (undanröja) de domskäl som ÖN angivet och som framförts i förarbetet till Kyrkomötets beslut 2010. Det innebär att den begravningsbyrå vi i Järfälla församling äger, inte är det samma som ÖN uttalat sig om 2007. Dessutom är ÖN´s beslut 2007 inte en beslutsprövning utan en lämplighetsprövning, vilket inte är ÖN´s uppgift.

Ett halvår efter det att Järfälla församling beslutat att starta sin begravningsbyrå fattade ÖN ett nytt beslut. Detta beslut bygger delvis på en skrivelse i Kyrkostyrelsen som endast var avsedd för deras interna arbete och dels från deras eget beslut från 2007.

Inte någonstans har jag funnit i KO eller på ÖN´s hemsida att deras beslut äger allmän rättsverkan och är bindande för hela Svenska kyrkan. Är det Kyrkomötets uppfattning att ÖN´s beslut äger allmän rättsverkan? Varför är det då inte inskrivet i KO? Tolkar ÖN sitt uppdrag så att deras beslut äger allmän rättsverkan? Hur kommer det sig i så fall att de skriver ett vagt; "kan inte anses", i stället för ett tydligt "inte tillåtet" eller "förbjudet"? Att tolka ÖN´s uppdrag så att deras beslut äger allmän rättsverkan, innebär att man anser att de står över Kyrkomötet, vilket åsidosätter Svenska kyrkans demokratiska principer.

En av kyrkokansliets jurister skrev ju som bekant;"Någon särskild reglering i kyrkoordningen om församlingarnas möjlighet att bedriva begravningsbyråverksamhet som ju hade föreslagits av utredningen blev det därför inte." Anledning till att juristen skrev detta var att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse 2010:7 "Arbetsformer i förändring" föreslagit en utredning om kyrklig begravningsbyråverksamhet. Utredningen är inte genomförd och i avsaknad av den, lutar man sig mot ÖN´s beslut från 2007. 

Om jag förstått processen rätt så har Kyrkomötet fattat ett beslut som bygger på att en utredning ska göras men utredningen genomförs aldrig. I stället hänvisar Kyrkostyrelsen och rättschefen till skälen för att utredningen behövde göras och hävdar att skälen är bindande för hela Svenska kyrkan. Genom att hänvisa till en skrivelse de själv har tagit fram, innebär det i praktiken att Kyrkostyrelsen ser sig som uttolkare av KO och som att de äger rätt att fatta beslut som är bindande för hela Svenska kyrkan. Förvisso hänvisar de till ÖN men det finns, så vitt vi förstår, inget stöd i KO eller i Kyrkomötet för detta agerande. I andra sammanhang skulle man kalla detta för "tjänstemannastyre", men det går inte att hävda i detta fall, då Kyrkostyrelsen i huvudsak består av förtroendevalda.

Dessutom gör tolkningen Svenska kyrkans rättsprinciper osäkra. Demokrati och rättssäkerhet borde vara några av Svenska kyrkans viktigaste principer. Har man tänkt på hur "tokigt" det kan bli om ÖN´s beslut får allmän rättsverkan? Jag tänker inte ge några exempel, det kan var och en göra genom att läsa ÖN´s beslut och "i tanken" tillämpa dem för hela Svenska kyrkan. Lika märkligt blir det om Kyrkostyrelsens skrivelser till Kyrkomötet, skulle äga rättskraft i hela Svenska kyrkan genom att ha samma normativa betydelse som KO´s paragrafer.

Tolkningen av KO från Kyrkostyrelsen, rättschefen och de båda biskoparna i Uppsala, innebär att de fråntar varje Kyrkofullmäktige det ansvar och den skyldighet de har att fatta egna och självständiga beslut, byggda på KO. Beslut som förtroendevalda, församlingsbor och kyrkoherde dessutom kan begära beslutsprövning av. Jag ser en uppenbar risk för att de demokratiska principer som KO bygger på kullkastas genom att allt mer makt koncentreras till Uppsala. 

Vad ska vi med ett Kyrkofullmäktige till om de inte får fatta viktiga beslut? Är det inte en del av Svenska kyrkans identitet att framträda som församlingar? Är det inte just på grund av denna "autonomi" som det finns möjlighet att begära beslutsprövning? Är det inte av samma anledning man beslutat att det inte ska finnas sanktionsmöjligheter mot församlingar?

Den tolkning av ÖN´s uppgift och mandat som Kyrkostyrelsen, rättschefen och biskoparna i Uppsala hävdar i detta fall har, mig veterligen, endast hävdats vid ett enda tillfälle tidigare. Då gällde det relationen mellan kyrkoherden och kanslichefen men det vann inget gehör i Svenska kyrkan förrän det infördes i KO att kyrkoherden ska leda all verksamhet. 

Det som hänt är att Kyrkomötets tydliga och juridiska; "får om" i ÖN omvandlas till ett lämplighetskriterium; "kan inte anses att", via rättschefen blir det ett moraliskt; "illojalt" och från Kyrkostyrelsen och Uppsalabiskoparna har det blivit ett påbud; "inte tillåtet". När det nu nått ut till förtroendevalda har det tolkats som ett definitivt; "förbjudet". Då är det ju inte konstigt att några förtroendevalda hoppar av uppdrag där de själv har varit delaktiga i och ansvariga för besluten. Är detta demokrati? Är det rättssäkert?

Det går inte enligt KO att ändra på ett beslut som Kyrkofullmäktige fattat och där inte någon behörig person har begärt beslutsprövning inom angiven tid, hur gärna man än vill och hur rätt man än anser att man har. Att anmäla församlingar och kyrkoherdar, och "hota" med avsked eller "avkragning" av kyrkoherden är inte seriöst eller rätt metod. I stället borde man i öppna och respektfulla samtal, med hjälp av KO visa att man har stöd för sin åsikt. Som i övriga samhället är det inte vår sak att bevisa att vi har rätt, det är andras sak att bevisa att vi har fel. Inte genom skrämsel, maktspråk eller förlöjligande utan genom stöd i KO såsom den är skriven.

I samma ögonblick som någon klart och tydligt, med stöd av KO, visar att vi har fel så kommer jag att erkänna mig övertygad. Jag kommer då också be om ursäkt för min dumhet och oförmåga. Fram tills dess kommer jag att följa de beslut som Kyrkofullmäktige i Järfälla församling, i demokratisk ordning, har tagit och kommer att ta angående näringsverksamhet och kyrklig begravningsbyrå.

Melodikrysset vecka 24 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner.

Efter en omväxlande arbetsvecka har det så blivit lördag och dags för melodikrysset. Morgonen har jag ägnat åt att läsa igenom en hel del handlingar, skriva lite texter och tittat igenom de intressanta tv-program som jag missat under veckan.

Det verkar som om sommaren kommit tillbaka till Stockholm efter ett par dagars regn. Solen lyser och på himlen finns det endast små vita moln. Termometern visar på 16 grader. Förhoppningsvis ska familjen göra en liten skärgårdsutflykt under eftermiddagen, det hänger inte på vädret utan på vad yngsta dottern vill.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

L 13: Dagens melodikryss börjar med Evert Taubes; " skimrande var aldrig havet". En mycket vacker melodi som ofta spelas på begravningsgudstjänster.

V 7 och V 12: Den som sjöng; "Only the dead fish follow the stream" ur årets melodifestival var Louise Hoffsten. En vacker sång och en fantastisk artist, som sjungit i en av våra kyrkor, Maria kyrka.

L 12: Ytterligare ett svar med anknytning till kyrkan. Vi fick höra en instrumental version av; "Han har öppnat pärleporten". I vår psalmbok har den nummer 235 med titeln; "Som en härlig gudomskälla".

L 11: Den svenska grupp som sjöng; "Ismael" var Kent.

V 8 och V 11: Visst var det; "Jag hade en gång en båt"? Om jag minns texten rätt, var båten utrustad med segel, ruff och köl.

L 5: Sångerskan som sjöng; "Cornflake girl", heter Tori Amos.

V 1: Musiken är hämtad från tv-serien; "Twin-Peaks". En serie som jag endast sett enstaka avsnitt av.

L 3: Skådespelerskan och operettsångerskan som sjöng en sång av Brecht, måste ha varit Naima Wifstrand. Jag har ingen aning om titeln på sången. "Sjörövar Jenny´s visa", heter sången och den är hämtad från; "Tolvskillingoperan".

L 2: Att rätt svar ska bli: "who" är jag ganska säker på. Är titeln; "Who loves you now"? Av kommentarerna får jag veta att den korrekta titeln är; "Who´s sorry now". Tack för hjälpen!

L 4: Filmen; "Mama Mia" har jag sett flera gånger tillsammans med yngsta dottern. I huvudrollerna ser vi Maryl Streep och Pierce Brosnan. Här sjöng de "SOS".

V 9: Äntligen lite reggaetoner. Reggae är min absoluta favoritgenre inom musiken. "There she goes" hette sången. Det var Bob Marley som sjöng. Reggae har sitt ursprung på Jamaica. Min favoritgrupp är UB 40.

L 6: Vi fick höra; "Lilla snigel akta dig".

L 10: Det var Anton Ewald som sjöng; "Begging" i årets melodifestival.

Då var dagens melodikryss avklarat. Jag tackar för hjälpen med titeln till Conny Francis sång; "Who´s sorry now". Jag har en kusin i Kanada som heter Connie Francis.

Jag tackar för i dag och önskar er alla en fortsatt trevlig helg. Nästa helg sitter jag förhoppningsvis i husvagnen nere i Karlskrona då det är dags för melodikrysset.

onsdag 12 juni 2013

Välkommen till Järfälla församling Marie!

I går började pastorsadjunkt Marie i Järfälla församling. Hon prästvigdes i söndags av Stockholms biskop, Eva Brunne, i en präst- och diakonvigningsmässa i Storkyrkan. Jag träffade Marie för första gången i våras för att efterfråga hennes önskemål om uppgifter och vad hon ville använda sitt första prästår till. Marie var också med vid personalens terminsavslutning där jag presenterade henne för alla anställda och hon hade möjlighet att så smått lära känna sina blivande arbetskamrater.

Under 12 månader är Marie missiverad till Järfälla församling, det vill säga att biskopen sänt henne till oss. Hon är här på biskopens uppdrag och det är Stockholms stift som är hennes arbetsgivare. I Järfälla församling ska vi ge Marie möjlighet att träna på hantverket och växa in i sin roll som präst. Marie är i huvudsak placerad i Viksjö kyrka under handledning av biträdande kyrkoherde Astrid.

Vi i Järfälla församling tar emot Marie med öppna armar. Jag är säker på att förtroendevalda, anställda, frivilliga och församlingsbor kommer att bära Marie i sina förböner.

Att gå in i prästyrket är att möta förväntningar av olika slag. Många av förväntningarna är dessutom motsägelsefulla. Ofta gör man människor besvikna för man inte motsvarar deras bild av en präst. Å ena sidan ska prästen vara som folk är mest, men å andra sidan ska prästen vara något annat. När prästen är som de flesta andra blir några besvikna och när prästen försöker vara något annat då blir andra besvikna.

Det finns inte bara ett sätt att vara präst på. Det finns lika många sätt som det finns prästvigda personer. Den präst som inte är sig själv kommer i slutändan att må dåligt vilket gör att man inte klarar av att vara präst för någon. Därför brukar jag tänka att man ska vara NN prästen och inte prästen NN.


Än en gång; Välkommen till Järfälla församling Marie!

tisdag 11 juni 2013

Kyrklig begravningsbyrå - del III

Så har vi kommit till den del då jag ska försöka besvara; "Hur det gick till".

Hur gick det till då Järfälla församling startade en begravningsbyrå?
Då jag inte känner till hur processer och beslut kring kyrklig begravningsbyrå gått till i andra församlingar, annat än på ytan, kan jag endast beskriva hur det gått till i Järfälla församling.

Det hela började 2005 då jag var inbjuden att tala för kyrkogårdschefer, kanslichefer och kyrkogårdsarbetare i Höör. De ville att jag skulle berätta om mina erfarenheter från mitt arbete i Thailand efter "Tsunamin". Vid lunchen stötte jag ihop med kyrkoherden från Västanfors-Västervåla församling, Henrik Rydberg. Vi samtalade en stund om de erfarenheter jag fått från mitt arbete och om hur han tänkte kring en kyrklig begravningsbyrå. Vi bytte visitkort och jag blev inbjuden till Fagersta.

Under åren 2006 - 2009 gjorde jag, anställda, förtroendevalda och vår "Framtidsgrupp" ett flertal studiebesök i Västanfors-Västervåla församling. Vi fick information om all den verksamhet som församlingen bedrev. Resultatet av detta blev att vår "Framtidsgrupp" i sitt underlag inför en sammanläggning av 4 "enförsamlingspastorat" till 1 "enförsamlingspastorat", framförde tankar och idéer om en framtida "Näringsverksamhet". I "Framtidsutredningen" skrevs ett särskilt kapitel om detta. Vi tog upp olika idéer och förslag på vilken verksamhet som en församling skulle kunna bedriva, bland annat förskola, skola, transportfirma, begravningsbyrå och cateringfirma.

Under 2007 kom ett beslut från Överklagandenämnden om att det inte kunde anses vara en uppgift för en församling i Svenska kyrkan att bedriva en begravningsbyrå. Deras beslut byggde på en avslagen motion till Kyrkomötet 2004 om att bedriva en rikstäckande begravningsbyrå. ÖN´s beslut gjorde att vi avvaktade och koncentrerade oss på att få församlingsverksamheten att fungera vid sammanläggningen.

2010 beslutade Kyrkomötet att det fr o m 1 januari 2012 skulle vara tillåtet för en församling att bedriva näringsverksamhet som hade naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften (gudstjänster, undervisning, diakoni och mission). Vi tog del av beslutet och förarbetet till beslutet. Bland annat tog vi del av Eckerdahls (numera biskop i Göteborgs stift) utredning från 2009. Med anledning av Kyrkomötets beslut väntade vi med att starta vår näringsverksamhet till den 1 januari 2012. Vi var många som var fast övertygade om att det då skulle bli klarlagt att det är tillåtet att bedriva begravningsbyrå och att det var Kyrkofullmäktige som skulle bedöma vad som låg i linje med den grundläggande uppgiften. Detta måste självklart skilja sig från församling till församling. Bland de övertygade fanns såväl en biskop som kyrkojurister. Bland annat framgick det av en skrivelse från en av kyrkokansliets jurister: "Någon särskild reglering i kyrkoordningen om församlingarnas möjlighet att bedriva begravningsbyråverksamhet som ju hade föreslagits av utredningen blev det därför inte."

Under 2010 hade Kyrkorådet ett seminarium under en helg, då vi tog fram riktlinjer för framtagande av Församlingsinstruktionen. Vi fastställde en processbeskrivning och gjorde en tidplan. Vi ansåg att arbetet skulle förankras i alla nomineringsgrupper och att alla anställda skulle vara delaktiga. Arbetet genomfördes av olika grupper som bestod av såväl anställda som förtroendevalda. Varje grupp hade en sammankallande som fått anvisningar av mig. En av grupperna var gruppen för "Näringsverksamhet". Efterhand som grupperna blev klara med sitt arbete redovisade de för Kyrkorådet.

Ganska tidigt stod det klart att det inte fanns ett brett stöd för att bedriva förskola eller skola, varvid jag påbörjade ett arbete med att ändra tjänstemannaorganisation som var byggd för att uppfylla de kommunala kraven för att få bedriva denna typ av verksamhet.

Under 2011 optimerade vi tjänstemannaorganisation och påbörjade arbetet med att förbereda "Näringsverksamhet". Bland annat skickades personal på utbildning och Kyrkorådet arbetade med att hitta en lämplig struktur som mötte de domskäl som angivits av ÖN 2007 och som angavs i skrivelser från Kyrkokansliets jurister. Det handlade bland annat om skatter, konkurrenslagstiftningen och huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. Vi kontaktade självklart jurister för att vi skulle följa Svensk lagstiftning. De såg inga problem om vi förlade verksamheten i aktiebolag och höll isär redovisningen mellan kyrkoavgiften, begravningsavgiften och näringsverksamheten. Detta stämdes även av med våra revisorer.

I januari 2012 beslutade Kyrkorådet att föreslå Kyrkofullmäktige att starta ett "holdingbolag" med tre "dotterbolag"samt anta ägardirektiv för verksamheten. En nomineringsgrupp reserverade sig i Kyrkorådet mot att vi skulle ha fyra bolag, de ansåg att det borde räcka med ett. Kyrkofullmäktige beslutade enligt Kyrkorådets förslag. Vi ansökte hos kyrkokansliet att få använda Svenska kyrkans namn och logotype men fick beskedet att de inte kunde ge tillstånd till det eftersom de avvaktade ett beslut, från vad jag förmodar, Kyrkostyrelsen.

Arbetet med att sätta bolagen "på fötter" startades direkt. Kyrkofullmäktige utsåg ägarombud och till de olika bolagens styrelser utsågs ledamöter från alla nomineringsgrupper. Allt för att bibehålla det breda stödet och den djupa förankringen. Vi MBL-förhandlade med fackföreningarna om förändringar i befattningsbeskrivningarna för de anställda som skulle bli berörda av näringsverksamheten genom att bolagen köpte tjänster av dem. Vi skrev avtal mellan församlingen och bolagen, fastställde VD-instruktioner och arbetsordningar för de olika styrelserna och allt registrerades hos Bolagsverket.

Under våren 2012 bjöd vi in till öppnandet av vår begravningsbyrå. Vi annonserade i lokalpressen och arbetet påbörjades. Jag har inte fått ett enda klagomål från församlingsbor vare sig brevledes, via e-post eller över telefon. Tvärtom har jag mötts av mycket positiva ord vilket också märktes då vår begravningsbyrå snabbt började att anlitas av församlingsbor. De som har "klagat" är enstaka begravningsbyråer.

Under hösten 2012 begärde SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) att domkapitlet i Stockholms stift skulle utöva tillsyn över Järfälla församling på grund av att vi, enligt dem; "i strid med Kyrkoordningen bedriver en begravningsbyrå". Kyrkofullmäktiges presidium lämnade in ett svar på begäran. Domkapitlet svarade först att de avvaktade med beslut i frågan och senare skrev de att de förutsatte att Järfälla församling följer Överklagandenämndens beslut. Här står vi i dag.

Ska vi följa Överklagandenämndens beslut från 2007? Det bygger på en avslagen motion till Kyrkomötet 2004 i en helt annan fråga? Kan ett beslut i ÖN från 2007 stå över ett Kyrkomötesbeslut från 2010? Följer vi inte Överklagandenämndens beslut när vi undanröjt de domskäl som man angivet? Menar man att vi ska följa ÖN´s beslut från 2012 som bygger på en intern skrivelse i Kyrkostyrelsen och det egna beslutet från 2007 och som tillkom efter det att vi startat vår begravningsbyrå? Till detta återkommer jag i nästa avsnitt.

söndag 9 juni 2013

Kyrklig begravningsbyrå - del II

Här i del II, ska jag försöka besvara på frågan "Vad"?

Vad innebär det att en av Svenska kyrkans församlingar äger eller bedriver en begravningsbyrå?
Begravningsbyråbranschen är inte reglerad med certifikat eller legitimationer. Det innebär att vem som helst kan starta en begravningsbyrå. Förvisso är marknaden i stort sett fördelad mellan privata begravningsbyråer och Fonus.

Det finns olika modeller och varianter för en församling att äga eller bedriva en begravningsbyrå. Några församlingar bedriver en filial, andra har en egen begravningsbyrå i ett franschaiseförhållande.

Järfälla församling äger sin egen begravningsbyrå men vi står i ett franschaiseförhållande till "Kyrkans begravningsbyrå i Sverige AB", som ägs av Västanfors-Västervåla församling. Grunden för att vi ska bedriva en begravningsbyrå är att vårt Kyrkofullmäktige beslutat av vi ska bedriva näringsverksamhet i bolagsform. De har investerat en del av föregående års överskott i våra aktiebolag och givet ett ägardirektiv som anger hur vi ska bedriva verksamheten i våra tre bolag. Att starta ett aktiebolag innebär alltid en ekonomisk investering som förhoppningsvis ska återbetala sig. Vårt Kyrkofullmäktige har beslutat att investeringar ska innebära en låg ekonomisk risk.

Kyrkofullmäktige har beslutat att vår näringsverksamhet ska bedrivas i ett "holdingbolag" med tre "dotterbolag", varav begravningsbyrån är ett. Att vi bedriver begravningsbyrån i ett aktiebolag beror på att vi inte ska sammanblanda kyrkoavgiften med inkomster och utgifter för näringsverksamhet. Att bedriva begravningsbyrå med pengar från kyrkoavgiften skulle innebära att vi konkurrerar med andra begravningsbyråer på olika villkor. Det skulle också kunna innebära att vi "dumpar" priserna på marknaden. För oss är det också självklart att vi gör rätt i förhållande till Skatteverket.

I Järfälla församling har vi ett aktiebolag som har som sin enda uppgift att bedriva en begravningsbyrå. I styrelsen sitter förtroendevalda från de flesta nomineringsgrupperna även om en grupp har avsagt sig sina uppdrag, med anledning av kyrkojuridiken (detta återkommer jag till i del IV). Som kyrkoherde sitter jag med i styrelsen för att kunna utöva den tillsyn jag är skyldig att göra enligt Kyrkoordningen. VD för bolaget är förvaltningschefen. Vår begravningsbyrå har inga anställda utan den hyr in personal från bland annat församlingen, då vi har ett uppdrag. Begravningsbyrån hyr också lokaler från församlingen. Självklart betalar de även för kontorsmaterial, revision, telefoner etc.

Kyrkans begravningsbyrå bedriver samma verksamhet som alla andra begravningsbyråer. Då någon anhörig söker oss för att få hjälp och stöd i samband med att någon avlidet, erbjuder vi hjälp med, svepning, kistläggning, bisättning, transporter, köp av kista, köp av blommor, annonsering, bokning av begravningsgudstjänst och minnesstund. Allt som en begravningsbyrå gör, kan och får de anhöriga göra själv vilket också är vårt förhållningssätt till de anhöriga. Vi försöker uppmuntra anhöriga att göra så mycket de själv vill och orkar. Allt det som de anhöriga önskar hjälp med kring begravningen, bistår Kyrkans begravningsbyrå med. Vi erbjuder även juridisk hjälp som till exempel testamentsskrivning, bouppteckning och arvskifte mm.

Eftersom begravningsbyrån inte bedrivs som en del av församlingsverksamheten, tar vi betalt för uppdraget. Våra priser ligger i nivå med de "billigaste" begravningsbyråerna. Det vi främst vill konkurrera med är service och kvalitet.

All eventuell vinst i församlingens bolag går tillbaka till församlingen. Det är alltså ingen enskild person som tjänar ekonomiskt på att församlingen bedriver en begravningsbyrå. Förutom eventuell vinst (som inte är ett självändamål) så köper begravningsbyrån tjänster av församlingen. Detta innebär att församlingen får något lägre personalkostnader som vi då kan omdisponera till verksamhet för våra församlingsbor.

Sammanfattar man ovanstående så innebär det att församlingsborna i Järfälla församling äger ett aktiebolag som bedriver en begravningsbyråer. Den som anlitar begravningsbyrån får betala för de tjänster de önskar hjälp med. Det är inget uttalat mål att begravningsbyrån ska gå med vinst, därför kan vi hålla nere kostnaderna. Målsättningen är att den ska vara självfinansierad. All eventuell vinst kommer att gå tillbaka till församlingsborna i form av intäkter som vi kan bedriva församlingsverksamhet för.

lördag 8 juni 2013

Melodikrysset vecka 23 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Denna vackra junilördag sitter jag i husvagnen då jag ska försöka lösa veckans melodikryss. Vi har tagit in på en campingplats strax utanför Strängnäs. Bredvid mig står den lilla radion och en kopp kaffe.

Samtidigt som prinsessan vigs i Stockholm, kommer jag att viga ett brudpar i Turinge kyrka.

Vi har strålande sol på en klarblå himmel. Husvagnens termometer visar på 24 grader.

Jag hoppas att mitt mobila bredband kommer att fungera under hela sändningen.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

L 1: I dag börjar Eldeman med; "Grön kväll i Margretelund", av och med Olle Adolphson.

V 1: Gruppen som sjöng; "Ta mig tillbaka nu", var Arvingarna.

L 2 och V 11: Att musiken handlar om vatten, är jag ganska säker på. Jag har för mig att den spelats vid någon officiell tillställning. Jag tror att det är Händel som komponerat detta stycke, men kan inte titeln på det. Efter en snabb titt på Wikipedia så ser jag att stycket helt enkelt heter; "Water music".

L 4 och V 14: CajsaStina Åkerström sjöng; "Balladen om Eken". Kompositör är Ruben Nilson.

L 12: Musiken som framfördes så vackert på saxofon, var; "Vår sista dans". Jag tycker dock bättre om när Helen Sjöholm sjunger den tillsammans med BAO.

L 9: Den som sjöng sin egen sång; "Sad songs say so much", var sir Elton John. Då jag var i London för många år sedan spelade jag denna sång på pubens jukebox. En otroligt vacker sång med rörande text.

V 8, L 10 och V 9: Musiken som spelades måste ha varit; "En är för liten och en är för stor". Den som sjöng den i original, var Ernst Rolf.

L 3: Anders Glenmark, Tomas Orup Eriksson och Nicklas Strömstedt, kallades; "GES". Här hörde vi dem i sången; "Stanna världen en stund".

V 6: Att rätt svar ska bli tre, framgår ju tydligt, men från vilken tv-serie kommer musiken? Kan det vara från; "Tre kärlekar"? Av kommentarerna ser jag att minns gissning var rätt.

V 7: Den som sjöng; "Stop", i melodifestivalen 2010, var Sibel.

L 5: Vi fick höra en instrumental version av "The Beatles", sång; "All you need is love". Den första sång jag lärde mig på engelska var deras sång; "She loves you", men jag fick det till; "Slaffsjo".

V 13: Dagens melodikryss avslutas med; "Toto"och; "Don´t chain my heart".

Dagens melodikryss var inte ett av de svårare. Det enda jag gick bet på, är vad Händels musikstycke heter. Nu ska jag förbereda mig för eftermiddagens vigselgudstjänst.

Jag önskar er alla en fortsatt trevlig helg. Tack för i dag!

fredag 7 juni 2013

Kyrklig begravningsbyrå - del I

Järfälla församling är en av åtta församlingar i Svenska kyrkan som äger en begravningsbyrå. Det finns många som tänker och tycker kring saken så därför vill jag förklara hur det kommer sig att jag står bakom detta. För mig är det i första hand en teologisk fråga.

Här i del I, försöker jag besvara frågan; "Varför?". I del II kommer jag att försöka svara på frågan; "Vad", i del III på frågan; "Hur", och i del IV; på frågan "Vad säger Kyrkoordningen".

Varför, ska en församling i Svenska kyrkan äga eller bedriva en begravningsbyrå?
Den första kristna begravningen är då Jesus begravs efter döden på korset. I evangelierna kan vi läsa hur lärjungarna ordnar en gravplats, sveper honom och lägger honom i graven, ur vilken han uppstår på den tredje dagen. Att ta hand om de döda har sedan dess varit en kristen plikt och ett diakonalt uppdrag för kristna och för den kristna församlingen. Under flera hundra år var handlingen i huvudsak utförd för den dödes skull. Det var av stor vikt att den döde blev omhändertagen på ett sådant sätt att han/hon skulle få del av den uppståndelse som vår Herre visat vägen för. I Rom lade församlingen ner ett ofantligt arbete på att begrava sina kristna bröder och systrar på ett sätt som skulle säkerställa deras uppståndelse, därom vittnar katakomberna.

I den kristna historien har berättelserna om hur viktigt uppdraget att ta hand om de döda följt oss. I krig och ofred har det varit en självklarhet att man haft vapenstillestånd för att ta hand om sina avlidna kamrater. I modern tid vittnar "Estoniakatastrofen" och "Tsunamin" om hur viktigt det är för människor att deras avlidna släktingar omhändertas på ett värdigt och pietetsfullt sätt, även om den teologiska överbyggnaden inte inneburit något hinder för en kristen uppståndelse.

I början av 1900-talet drabbades Stockholm av en epedemi, vilken gjorde att antalet avlidna var så stort att vare sig församlingen eller anhöriga mäktade med att ta hand om de avlidna. I samband med detta uppstod begravningsbyråer som övertog det uppdrag som församlingen och anhöriga burit sedan kyrkans begynnelse. Den kristna församlingen fick överta det vi i dag kallar krisstöd, vilket då innebar att ge socialt och emotionellt stöd till de anhöriga. Alla praktiska detaljer som hittills varit församlingens och anhörigas uppgifter överlämnades till begravningsbyråer att utföra mot ersättning.

I dag vet vi att krisstöd inte i första hand handlar om socialt eller emotionellt stöd utan om praktiskt stöd. Det innebär att vi är tillbaka till kyrkans ursprungliga kunskap och uppdrag. Det sociala och emotionella stödet ska ges av personer som redan finns nära de anhöriga. Kyrkan kan aldrig ersätta redan befintliga sociala nätverk utan möjligen komplettera dem. Att erbjuda praktiskt stöd till de avlidnas anhöriga har alltså både en historisk bärighet och har stöd av all modern forskning kring krisstöd.

Kyrkans begravningsbyrå erbjuder anhöriga praktiskt stöd och hjälp i samband med dödsfall. Den kan också hjälpa människor vidare till det sociala och emotionella stödet som kristna i alla tider fått i kyrkans gemenskap. Att inte erbjuda praktisk hjälp i form av begravningsbyråverksamhet är inte bara historielöst det är emot all form av vetenskapligt krisstödskunskap.

Min personliga erfarenhet av att ta hand om avlidna kom då jag tjänstgjorde i Thailand efter "Tsunamin".  Min uppgift var att ta hand om identifierade avlidna, balsamera dem, se till att de blev kistlagda, ordna alla papper och transportera dem till den plats där hemsändningsceromin ägde rum. Jag fick en del kritik från några kollegor som tyckte att det inte var prästens uppgift att göra det praktiska men det fanns ju ingen annan som var villig. Samtidigt märkte jag hur mycket det uppskattades av anhöriga och hur förtroendet för Svenska kyrkan ökade då vi var villiga att hjälpa människor i det svåraste av det svåra. Jag hade kontakt med familjer, släktingar och vänner. Mitt arbete resulterade i att jag fick kontakt med många människor som jag inte fått kontakt med annars. Förtroendet för Svenska kyrkan ökade då vi visade att vi var beredda att dela alla vedermödor med människor.

De flesta församlingar har en vision om att följa en människa "från vaggan till graven". Faktum är att vi lämnar dem ett par dagar då livet är som allra svårast. Vi överlämnar det praktiska till andra. Om vi inte hjälper människor med allt det praktiska, varför skulle de då efterfråga vår hjälp i andra frågor? Vill du fika med en vän som inte kan hjälpa dig att bära en kasse?

Borde det inte vara varje församlings plikt att hjälpa sina tillhöriga med alla praktiska göromål i samband med en begravning? Borde inte varje församling arbeta för att de tillhöriga får en kristen begravning? Borde inte varje församling arbeta för att den kristna begravningsseden bevaras?

Vi vet att många begravningsbyråer de senaste åren förespråkar borgerliga begravningar med hänvisning till att de kan utformas mer personligt. Samtidigt vet vi att de flesta borgerliga begravningarna i stort sett är utformade på samma sätt som en kyrklig begravning. Det är ungefär samma musik och sånger. Den stora skillnaden är att man inte ber och inte pratar lika mycket om Gud. Är detta vad Svenska kyrkan vill? Dessutom vet vi att många borgerliga begravningar leds av personer som är anställda av begravningsbyrån.

För mig är det lika självklart att vi har kristna begravningsbyråer som att vi har judiska, muslimska eller borgerliga. Jag kan inte se av vilken anledning vi skulle avstå från att ge våra församlingsbor ett mervärde av att tillhöra Svenska kyrkan. Att erbjuda människor det de behöver hjälp med är att skapa mening och relevans.

onsdag 5 juni 2013

Repliken som inte kom med i Kyrkans Tidning

Följande replik sände jag till Kyrkans Tidning i slutet av förra veckan. Det är mitt svar på biskoparna i Uppsalas replik, på en insändare från kyrkoherden i Västanfors-Västervålas församling. Av någon anledning kom den inte med i veckans nummer, så därför publicerar jag den här. (http://www.kyrkanstidning.se/debatt/kyrkoordningen-ska-foljas-0)

Kyrkoordningen skall självklart följas!
Bygger inte Kyrkoordningen på bibeln och våra bekännelseskrifter utöver Lagen om Svenska kyrkan? Hur kan det i så fall vara oseriöst att bygga sitt resonemang på Jesus?

Det biskoparna skriver är i huvudsak rätt men de utelämnar en viktig del om hur Kyrkoordningen tillämpas. Av någon anledning nämner de inte grunden för kyrkans rättsprocess, nämligen att en behörig person har begärt beslutsprövning. Ett beslut där det inte är begärd någon beslutsprövning inom angiven tid äger juridisk giltighet och står därmed inte i strid med Kyrkoordningen.

De båda biskoparna från Uppsala tillskriver Överklagandenämnden mandat de inte har enligt Kyrkoordningen. ÖN´s beslut är precis som ”Högsta Domstolens” endast tvingande i det fall som de beslutat om. Deras beslut är prejudicerande, det vill säga vägledande, för andra beslutsorgan i Svenska kyrkan men de äger ingen allmän rättsverkan. Att tillskriva dem den makten är att sätta dem över Kyrkomötet som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Dessutom innebär biskoparnas tolkning att de åsidosätter Svenska kyrkans demokratiska grundprinciper.

Krister Kappel/kyrkoherde i Järfälla församling

PS! I dag den 10 juni fick jag ett mejl av Kyrkans Tidning. Min replik hade kommit med på nätupplagan, meddelade man. Att de satt en spännande ingress om att jag anser att de båda biskoparna åsidosätter Svensk kyrkans demokratiska grundprinciper är kanske lite väl långsökt, när man läser min replik. Det jag skriver är att de genom sin tolkning gör det i detta ärende, något annat har jag inte uttalat mig om. DS!

lördag 1 juni 2013

Melodikrysset vecka 22 - 2013

God förmiddag alla melodikryssvänner!

Efter en intensiv och omväxlande vecka, med golftävling för Stockholms stift, begravningsgudstjänst, anställningsintervjuer, medarbetarsamtal och terminsavslutning med föredrag av Stockholms biskop, har det äntligen blivit lördag och dags för melodikrysset.

Förra lördagen hade jag en fantastisk dag, även utan melodikrysset, då min äldsta dotter konfirmerades. I dag har jag haft en väldigt lugn morgon och är nu laddad inför dagens sändning. Datorn är förberedd, kaffekoppen står bredvid och radion står på.

Vädret i Rågsved är molnigt och temperaturen är 17 grader. Med tanke på löparna som ska delta i Stockholms Marathon, så hoppas jag att det inte blir så mycket varmare. Jag har själv sprungit marathon tre gånger, så jag vet hur mycket temperaturen påverkar prestationen.

I dag ser mitt förslag till lösning ut så här:

V 2 och V 11: I dag börjar Eldeman med en scen ur Astrid Lindgrens filmatiserade bok; "Rasmus på luffen". Här hörde vi; "Jag drömde i natt, att jag hade en katt".

V 5 och L 1: Musiken är hämtad från en av min barndoms favoritserier; "High Chaparral". Vi brukade se den hos grannen eftersom de hade färg-tv.

V 14: Den som sjöng; "All this way", var Amanda Fondell.

L 6 och L 8: Den vackra musiken är hämtad från operan; "Hoffmans äventyr", av Offenbach.

L 3: "Med en gnutta flax", är hämtad från; "My fair lady". Den som sjöng måste ha varit Stefan Ljungqvist. Han spelade polis i tv-serien; "Polisen från Strömstad".

V 13: Vi fick höra en instrumental version av; "Let´s twist again". Jag gillar originalet med Chubby Checker mer. Den spelades flitigt på marketenteriets jukebox, då jag gjorde lumpen på I 16 i Halmstad.

L 4: "Lady in red", är en av de vackraste melodier jag vet. Här fick vi lyssna till en instrumental version av Chris DeBurgh´s klassiker. Rätt svar blir alltså rött.

V 7: Sången är hämtad ur Disneyfilmen; "Pinocchio". Pinocchio är en docka gjord av trä. En fin film med mycket känsla. Ibland önskar jag att vi människor hade samma egenskap som Pinocchio, att vår näsa växer då vi ljuger.

V 9: Jag tror att det är Dana Dragomir som spelar. Musiken är; "Chiquitita" av ABBA och hon spelade på en panflöjt.

L 12: Martin Stenmarck tävlade med; "Las Vegas", 2005 i Kiev. För några helger sedan såg vi hans fru, då hon sjöng på Kolmården.

V 10: Vi hörde en instrumental version av Ernst Rolfs "Se, farfar dansar gammalvals".

V 15: Dagens melodikryss avslutas med en parodi av Style´s hit; "Dover - Calais".

Dagens melodikryss var väldigt roligt. Det har bjudit på en del klurigheter vad gäller stavningen och krävt en hel del googlande för att dubbelkolla mina förslag. Nu ska jag förbereda morgondagens dopdag i Järfälla kyrka, där vi har "Drop-in dop".

Tack för i dag. Jag önskar er alla en riktigt trevlig helg!