Hur gick det till då Järfälla församling startade en begravningsbyrå?
Då jag inte känner till hur processer och beslut kring kyrklig begravningsbyrå gått till i andra församlingar, annat än på ytan, kan jag endast beskriva hur det gått till i Järfälla församling.
Det hela började 2005 då jag var inbjuden att tala för kyrkogårdschefer, kanslichefer och kyrkogårdsarbetare i Höör. De ville att jag skulle berätta om mina erfarenheter från mitt arbete i Thailand efter "Tsunamin". Vid lunchen stötte jag ihop med kyrkoherden från Västanfors-Västervåla församling, Henrik Rydberg. Vi samtalade en stund om de erfarenheter jag fått från mitt arbete och om hur han tänkte kring en kyrklig begravningsbyrå. Vi bytte visitkort och jag blev inbjuden till Fagersta.
Under åren 2006 - 2009 gjorde jag, anställda, förtroendevalda och vår "Framtidsgrupp" ett flertal studiebesök i Västanfors-Västervåla församling. Vi fick information om all den verksamhet som församlingen bedrev. Resultatet av detta blev att vår "Framtidsgrupp" i sitt underlag inför en sammanläggning av 4 "enförsamlingspastorat" till 1 "enförsamlingspastorat", framförde tankar och idéer om en framtida "Näringsverksamhet". I "Framtidsutredningen" skrevs ett särskilt kapitel om detta. Vi tog upp olika idéer och förslag på vilken verksamhet som en församling skulle kunna bedriva, bland annat förskola, skola, transportfirma, begravningsbyrå och cateringfirma.
Under 2007 kom ett beslut från Överklagandenämnden om att det inte kunde anses vara en uppgift för en församling i Svenska kyrkan att bedriva en begravningsbyrå. Deras beslut byggde på en avslagen motion till Kyrkomötet 2004 om att bedriva en rikstäckande begravningsbyrå. ÖN´s beslut gjorde att vi avvaktade och koncentrerade oss på att få församlingsverksamheten att fungera vid sammanläggningen.
2010 beslutade Kyrkomötet att det fr o m 1 januari 2012 skulle vara tillåtet för en församling att bedriva näringsverksamhet som hade naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften (gudstjänster, undervisning, diakoni och mission). Vi tog del av beslutet och förarbetet till beslutet. Bland annat tog vi del av Eckerdahls (numera biskop i Göteborgs stift) utredning från 2009. Med anledning av Kyrkomötets beslut väntade vi med att starta vår näringsverksamhet till den 1 januari 2012. Vi var många som var fast övertygade om att det då skulle bli klarlagt att det är tillåtet att bedriva begravningsbyrå och att det var Kyrkofullmäktige som skulle bedöma vad som låg i linje med den grundläggande uppgiften. Detta måste självklart skilja sig från församling till församling. Bland de övertygade fanns såväl en biskop som kyrkojurister. Bland annat framgick det av en skrivelse från en av kyrkokansliets jurister: "Någon särskild reglering i kyrkoordningen om församlingarnas möjlighet att bedriva begravningsbyråverksamhet som ju hade föreslagits av utredningen blev det därför inte."
Under 2010 hade Kyrkorådet ett seminarium under en helg, då vi tog fram riktlinjer för framtagande av Församlingsinstruktionen. Vi fastställde en processbeskrivning och gjorde en tidplan. Vi ansåg att arbetet skulle förankras i alla nomineringsgrupper och att alla anställda skulle vara delaktiga. Arbetet genomfördes av olika grupper som bestod av såväl anställda som förtroendevalda. Varje grupp hade en sammankallande som fått anvisningar av mig. En av grupperna var gruppen för "Näringsverksamhet". Efterhand som grupperna blev klara med sitt arbete redovisade de för Kyrkorådet.
Ganska tidigt stod det klart att det inte fanns ett brett stöd för att bedriva förskola eller skola, varvid jag påbörjade ett arbete med att ändra tjänstemannaorganisation som var byggd för att uppfylla de kommunala kraven för att få bedriva denna typ av verksamhet.
Under 2011 optimerade vi tjänstemannaorganisation och påbörjade arbetet med att förbereda "Näringsverksamhet". Bland annat skickades personal på utbildning och Kyrkorådet arbetade med att hitta en lämplig struktur som mötte de domskäl som angivits av ÖN 2007 och som angavs i skrivelser från Kyrkokansliets jurister. Det handlade bland annat om skatter, konkurrenslagstiftningen och huvudmannaskapet för begravningsverksamheten. Vi kontaktade självklart jurister för att vi skulle följa Svensk lagstiftning. De såg inga problem om vi förlade verksamheten i aktiebolag och höll isär redovisningen mellan kyrkoavgiften, begravningsavgiften och näringsverksamheten. Detta stämdes även av med våra revisorer.
I januari 2012 beslutade Kyrkorådet att föreslå Kyrkofullmäktige att starta ett "holdingbolag" med tre "dotterbolag"samt anta ägardirektiv för verksamheten. En nomineringsgrupp reserverade sig i Kyrkorådet mot att vi skulle ha fyra bolag, de ansåg att det borde räcka med ett. Kyrkofullmäktige beslutade enligt Kyrkorådets förslag. Vi ansökte hos kyrkokansliet att få använda Svenska kyrkans namn och logotype men fick beskedet att de inte kunde ge tillstånd till det eftersom de avvaktade ett beslut, från vad jag förmodar, Kyrkostyrelsen.
Arbetet med att sätta bolagen "på fötter" startades direkt. Kyrkofullmäktige utsåg ägarombud och till de olika bolagens styrelser utsågs ledamöter från alla nomineringsgrupper. Allt för att bibehålla det breda stödet och den djupa förankringen. Vi MBL-förhandlade med fackföreningarna om förändringar i befattningsbeskrivningarna för de anställda som skulle bli berörda av näringsverksamheten genom att bolagen köpte tjänster av dem. Vi skrev avtal mellan församlingen och bolagen, fastställde VD-instruktioner och arbetsordningar för de olika styrelserna och allt registrerades hos Bolagsverket.
Under våren 2012 bjöd vi in till öppnandet av vår begravningsbyrå. Vi annonserade i lokalpressen och arbetet påbörjades. Jag har inte fått ett enda klagomål från församlingsbor vare sig brevledes, via e-post eller över telefon. Tvärtom har jag mötts av mycket positiva ord vilket också märktes då vår begravningsbyrå snabbt började att anlitas av församlingsbor. De som har "klagat" är enstaka begravningsbyråer.
Under hösten 2012 begärde SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) att domkapitlet i Stockholms stift skulle utöva tillsyn över Järfälla församling på grund av att vi, enligt dem; "i strid med Kyrkoordningen bedriver en begravningsbyrå". Kyrkofullmäktiges presidium lämnade in ett svar på begäran. Domkapitlet svarade först att de avvaktade med beslut i frågan och senare skrev de att de förutsatte att Järfälla församling följer Överklagandenämndens beslut. Här står vi i dag.
Ska vi följa Överklagandenämndens beslut från 2007? Det bygger på en avslagen motion till Kyrkomötet 2004 i en helt annan fråga? Kan ett beslut i ÖN från 2007 stå över ett Kyrkomötesbeslut från 2010? Följer vi inte Överklagandenämndens beslut när vi undanröjt de domskäl som man angivet? Menar man att vi ska följa ÖN´s beslut från 2012 som bygger på en intern skrivelse i Kyrkostyrelsen och det egna beslutet från 2007 och som tillkom efter det att vi startat vår begravningsbyrå? Till detta återkommer jag i nästa avsnitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar