Ett kort uppehåll

Nu tar jag några dagars ledigt från bloggandet. Efter en intensiv arbetsperiod med samlingar, utbildning, löneöversynsförhandlingar, utskott, årsmöten, personalinformation, kollegium och olika former av gudstjänster, tar jag några dagars ledigt.

Ledigheten kommer jag att tillbringa i vår stuga i norra Uppland. Jag återkommer på lördag då jag, trots att det är vår bröllopsdag, kommer att försöka lösa melodikrysset.

Födelsedagskalas

I dag har vi firat min äldsta dotters 12-års dag. Det började tidigt i morse då vi väckte henne genom att sjunga; "Ja, må hon leva". Samtidigt fick hon några födelsedagspresenter.

I kväll har vi enligt familjetraditionen varit på restaurang och ätit middag. Som vanligt fick hon en present av restaurangägarna. Nu ska vi snart äta tårtan som jag köpte på vägen hem.

Vägen till livet

I söndags firade vi gudstjänster i våra kyrkor under temat; "Vägen till livet".

Man kan ju undra vilken väg som leder oss till liv.

Som kristen så tror jag att Jesus är vägen, sanningen och livet. Kanske låter det som en klyscha, men jag tror faktiskt att det är genom Jesus som jag når det riktiga livet.

Paulus skriver:

"Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag".

Det riktiga livet är ett inre och osynligt liv som bygger på försoning och förlåtelse. För mig handlar det inre livet om att försonas med det jag inte kan påverka eller förändra och det handlar om att försöka förlåta de som på olika sätt gjort mig illa. Den som är absolut svårast att förlåta, det är jag själv.

Genom Jesus får jag möjlighet att varje dag träna mig på att förlåta mig själv och andra. Jag får varje morgon be; "Gud hjälp mig att i dag, leva i mitt dop".

Det innebär att även om min kropp blir äldre och skruttigare, så har min själ möjlighet att förnyas varje dag. Varje dag så får min inre människa en ny möjlighet.

Melodikrysset vecka 16 - 2010

I dag löser jag melodikrysset i ett soligt Järfälla. Eftersom jag ska arbeta i eftermiddag, åkte jag tidigt till jobbet för att hinna med att lösa krysset "live". Att förra veckans melodikryss inte var helt enkelt märkte jag här på bloggen. Det var ett nytt besöksrekord i lördags.

Mitt förslag i dag ser ut så här:

L 2: Wien, mina drömmars stad, ligger i Österrike.

V 1: Att det var Björn Skifs kan inte ha undgått någon. Men vad heter låten han sjöng? Heter den; "I am, i am, i am"?

L 5: Vi hörde musiken till sången; "Vita syrener".

V 13: På svenska heter sången; "Vår bästa tid är nu", och den kommer från musikalen; "La Cage Aux Folles".

L 12 och L 10: Visst var det Miles Davis som spelade trumpet?

V 9: Thomas Ledin sjöng sin egen; "500 dagar om året".

V 14 och V 6: The Beatles har gjort den fina melodin; "Let it be".

L 3: Sibel var med i melodifestivalen 2008 med; "That is whereI´ll go".

L 7: Tv-serien heter; "Tre kärlekar".

L 1: Bellman kan man knappast missa. Vi fick höra Sven-Bertil Taube sjunga; "Fredmans epistel nr: 2".

V 8: Denna tv-serie heter; "Mord och inga visor". Visst heter huvudpersonen Jessica Fletcher?

V 11: Neil Diamond sjöng "Light a candle". Rätt svar ska vara Neil Young.

L 4: Vi fick höra en musikalisk version av; "Fly me to the moon".

Nu måste jag skynda mig. Klockan 11.00 börjar jag jobba.

Energimöte

I kyrkan talar vi ofta om vikten av möten och mötesplatser. Som kyrkoherde har jag många möten på en vecka. Det är med olika människor och i olika syften. En del möten tar energi och en del möten ger energi.

I dag har jag haft ett långt möte som gav oerhört mycket energi. En förutsättning för att ett möte ska ge energi är att det är ömsesidigt och att man möts på samma nivå och i ögonhöjd. Jag får energi i möten som är öppna och ärliga, där det inte finns några baktankar eller hemliga agendor. Det är inte mötets innehåll som ger eller tar energi, utan det är formen och utförandet.

Eftersom jag var så full av energi efter mitt långa möte så fick jag ytterligare ett energimöte som bonus.

Tack.

Diakoni

I eftermiddag har jag varit på ett spännande seminarium om kyrkans diakoni. Vi fick lyssna till olika föreläsare som berättade om hur de utövar diakoni i sina församlingarna. Jonas Bromander från kyrkokansliet berättade om olika statistiska uppgifter kring diakonin och en inspirerande journalist talade kring diakonin i massmedia.

Jag blev ännu mer övertygad om att internationell och lokal diakoni är vår viktigaste plattform för medlemskommunikation. Svenska kyrkans medlemmar anser att diakonin är vår viktigaste uppgift. Huvuddelen av våra tillhöriga betalar gärna sin kyrkoavgift om pengarna går till att ta hand om äldre, socialt utsatta, missbrukare, internationellt bistånd och hjälp till flyktingar.

Vad är då diakoni? En del säger att diakoni är kyrkans sociala arbete. Själv skulle jag säga att diakoni är; "När kyrkan utför Jesus bud i praktiken".

Jag är också säker på att vi satsat rätt när vi prioriterat kyrkliga handlingar, eftersom det är genom dem som 70 % av våra medlemmar har kontakt med kyrkan. Även musiken är oerhört viktig i vår medlemskommunikation, den låg högt både vad gäller människors kontakt med kyrkan och i undersökningen om vad våra medlemmar ansåg vara viktigt.

Årsmöte för Soldathemmet vid Livgardet

I kväll har vi haft årsmöte för Soldathemsföreningen vid Livgardet. Som vanligt började vi mötet med en andakt. Efter de sedvanliga förhandlingarna med årsberättelse, bokslut och ansvarsfrihet åt vi en fantastisk smörgåstårta som de anställda gjort.

Även i år blev jag vald till ordförande. Om jag räknat rätt så påbörjar jag nu mitt nionde år som ordförande. Skillnaden i år är att vi går en oerhört osäker framtid till mötes. Vi vet ännu inte vilka konsekvenser som avskaffandet av den allmänna värnplikten kommer att få för Soldathemmet.

Jag hoppas och ber för att soldathemsrörelsens drygt 130-åriga historia ska fortsätta, även om det blir i andra former och verksamheter. Även vi blir mer och mer inriktade på insatsförsvaret och utlandstjänstgörande soldater och deras anhöriga.

Det är mycket stimulerande att få leda styrelsens arbete i en så viktig verksamhet som vi bedriver med hjälp av våra kompetenta medarbetare. Jag är övertygad om att det finns ett behov av Soldathemmet även i fortsättningen.