Näringsverksamhet i församlingen

Sedan den 1 januari 2012 är det reglerat i Kyrkoordningen att en församling får bedriva näringsverksamhet som har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Innan dess var detta inte reglerat. Det finns inte angivet några begränsningar även om man i en fotnot hänvisar till ett uttalande i Överklagandenämnden från 2007.

Man kan fråga sig vad näringsverksamhet är och varför en församling ska bedriva denna typ av verksamheter.

Jag skulle vilja säga att näringsverksamhet är allt det en församling gör som inte bekostas av kyrkoavgiften, strukturbidrag, stiftsbidrag, projektbidrag eller andra typer av bidrag. Det kan alltså vara verksamheter som bekostas av kommunen, landsting, staten, företag eller av enskilda personer. Det kan vara tjänster eller saker som församlingen säljer eller tjänster och verksamheter som församlingen bedriver på uppdrag av andra, mot ekonomisk ersättning.

Många tror att det enda syftet med att bedriva näringsverksamhet är att gå med ekonomisk vinst, men det kan lika gärna vara andra vinster som man eftersträvar. Det kan vara mervärden för enskilda personer eller för församlingen som helhet, det kan vara för att öka relevansen, tillgängligheten och trovärdigheten eller det kan vara för att öka församlingens hållbarhet, både ekonomiskt och strukturellt.

Jag tycker att alla kyrkans verksamheter borde gå med vinst vad gäller rykte och anseende. Ekonomiskt räcker det oftast med att man har en budget i balans, men ibland är det viktigt även med ekonomisk vinst, för att bekosta den verksamhet som inte kyrkoavgiften räcker till. Det är inte fult att gå med ekonomisk vinst så länge den går till viktiga ändamål och inte är intjänad på ett oetiskt sätt.

Jag tror att det är viktigt för all form av hållbarhet, att alla församlingar funderar över vilka verksamheter man har råd att bedriva med kyrkoavgiften och vilka verksamheter som kräver annan finansiering. Vilka verksamheter kan vi bedriva genom näringsverksamhet? Vad ska vi använda eventuell vinst till? Vilken verksamhet är vi beredd att lägga ner då pengarna inte längre räcker till?

Jag menar också att det är viktigt att kyrkan tar tillbaka en del av alla verksamheter som hon en gång startade och som hon bedrivit under många år. Exakt vilken näringsverksamhet som en församling ska bedriva kan endast beslutas i den kontext som församlingen befinner sig i och utifrån de förutsättningar som finns i den enskilda församlingen.