söndag 26 maj 2013

Den heliga treenigheten

Här följer ett sammanfattande utdrag, av den predikan jag i dag höll i Maria kyrka.

I dag firar vi ”Heliga trefaldighets dag”, som också kallas ”Missionsdagen”, under temat ”Fader, Son och Ande”. Vem ska missionera, för vem ska det missioneras och vad ska vi missionera om?

För mig innebär mission att skapa en relation. Relationer uppstår genom tid och kommunikation. Mission är att över tid kommunicera, att jag lever i mitt dop och efter min tro. Det är genom mitt sätt att leva och mitt sätt att skapa relationer till andra människor som jag kommunicerar, Fadern, Sonen och den helige Ande. Och det är just, den treenige Guden, vi ska missionera och kommunicera till de som vi lever tillsammans med.
- - -
I dag har vi glädjen att inviga Maria kyrkas nya ikon – "Den heliga Treenigheten" – inköpt i klostret Bose, som är ett ekumeniskt kloster i norra Italien. Ikonen är inköpt för en donation av Helga Fransson som skänkte en del av sitt arv för utsmyckning av Maria kyrka.

Ikonen är en handmålad kopia av en av världens mest kända ikoner, målad i början av 1400-talet av en av världens största ikonmålare, ryssen Andrei Rublev. (Ej den som är på bilden. Ikonen i Maria kyrka är målad i andra färger.)

En ikon är resultatet av kristen meditation. Ikoner vill hjälpa oss att fördjupa vår tro och växa i den. Egentligen är inte en ikon målad, utan den är skriven i bilder. Ikonen är en tolkning av bibelns texter.

Då Rublev "skrev" originalet utgick han från texten i 1:a Mosebokens 18 kapitel, där det står beskrivet hur tre änglar besöker Abraham i Mamres lund. Rublev tolkar i texten, att detta var första gången treenigheten visade sig i sin helhet för människan.  Det var en försmak av den Gud vi skulle möta i evangelierna och genom Jesus. Den visar också något om Guds natur – som en enhet bestående av tre aspekter i fullständig harmoni med varandra, där varje aspekt samspelar på ett perfekt sätt med varandra.

Om ni tittar på ikonen så ser ni tre gestalter, i form av de tre änglarna som besökte Abraham. De sitter i en cirkel som är en symbol för evigheten. Cirkeln är den perfekta form där det inte finns någon början eller något slut. Endast ett evigt nu. Cirkeln symboliserar även den perfekta enheten.

De sitter runt ett fyrkantigt bord som symboliserar jordens fyra hörn. Deras cirkel omfattar hela jorden och alla folk. I centrum av bilden och på mitten av bordet står en kalk i vilken ”den offrade kalven” ligger. Den motsvarar nattvarden i vilken Jesus offrat sitt liv en gång för alla. Kalven kan upplevas som grotesk, då den i ikonen beskrivs som ett människohuvud. Kristus eget huvud.

Det synes som om de tre änglarna för ett samtal med varandra. De sitter något framåtlutade med hållningen mot kalken. Centrum blir på det sättet nattvarden.

Till vänster har vi Fadern. Han har sin blick riktad mot Sonen och Anden. Bakom Fadern ser vi ett hus, vilken motsvarar Herrens boning, det vill säga skapelsen. Vi läser ofta om "Herrens boningar". Den kan också föra oss mot texten; ”I min Faders hus finns många rum…”

I mitten sitter Sonen. Hans blick är riktad mot Fadern, som om han lyssnade till sin Faders röst. Det som en uppmaning till oss att göra samma sak. Bakom honom ser vi ett träd – livet träd från Edens lustgård, men det för även tankarna till korsträdets stam. I korset återupprättas det som gick förlorat då Adam och Eva åt av frukterna från livets träd.

Till höger har vi Anden. Hennes blick är riktad neråt, mot bordet, nattvarden och jordens alla hörn. Bakom Anden ser vi ett berg. Berget kan symbolisera många olika saker. Det kan vara berget där Mose mötte Gud i en brinnande buske, det kan vara berget där Mose fick motta budtavlorna, berget där Elia fick möta Gud i en stilla susning, Kristi förklaringsberg, berget där Jesus sammanfattar sitt budskap i bergspredikan, eller berget där Jesus ger oss missionsbefallning. Berg är den plats där himmel möter jord. Det är också den plats dit vår bön kan leda oss. Med hjälp av Anden kan vi, genom bönen, ta oss upp till bergets topp. Anden är den som kopplar samman himmel och jord.

Av deras händer ser vi den vanliga hållningen vid välsignelsen i den ortodoxa kyrkan, två fingrar som visar Kristus två naturer, sann Gud och sann människa. Faderns hand är riktad mot både Sonen och Anden, Sonens hand är riktad mot Anden och Andens hand är riktad mot jordens alla hörn. Alla tre, synes välsigna kalken.

Det finns så mycket mer att säga om denna ikon, det finns så många djup och så många dimensioner. Jag vill bjuda in er att var och en, att begrunda ikonen och be framför den. Då kommer ni att upptäcka så mycket mer än vad jag kan säga. Att be och meditera framför en ikon är ett sätt att läsa och tolka bibeln med hjälp av någon annans tolkning.

För mig är det viktigaste i ikonen, det som inte finns med i den. Nämligen du. Om du tittar noggrant på ikonen så ser du att det finns en plats som är tom. Det är platsen framför bordet och framför kalken. Den platsen är din. Du bjuds in till en relation med Fadern, Sonen och Anden. Cirkeln är inte sluten, utan den är öppen för dig. Du bjuds in till nattvarden, och i den får du del av den gudomliga treenigheten, du bjuds in i cirkeln av ett evigt nu, till ett benådat ögonblick.

Ge dig tid att vara med i samtalet mellan Fadern, Sonen och Anden. Ta del av den välsignelse som förmedlas. Hela ikonen ropar till dig; "Kom var med!" Ta emot Guds kärlek förmedlad till dig genom skapelsen, försoningen och livet. Din mission, ditt uppdrag, börjar med att ta emot inbjudan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar