Jag hade sett fram emot en öppen och saklig debatt kring kyrkoherdelöner, där man diskuterade kyrkoherdens uppgifter, ansvar och arbetsbörda i relation till etiska principer om löner i kyrklig tjänst. Så har det inte blivit. Även i veckans Kyrkans Tidning kan man läsa om kyrkoherdelöner.
Debatten är osaklig och moralistisk. Enskilda kyrkoherdar hängs ut och ingen analys görs över hur det har blivit som det är. Kyrkoherdar ska förmås att själv göra något åt sina löner, genom påförande av skuld och skam, hot och skrämsel.
Det seriösa samtalet lyser med sin frånvaro. Var är intervjuerna? Var är uttalande från de som ligger bakom besluten som lett fram till dagens situation? Var är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation? Var är de kyrkliga fackföreningarna?
Efter att ha läst veckans KT, har jag bestämt mig för att, för egen del och tillsvidare, dra ett streck i "debatten" om kyrkoherdelöner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vid affären lyste den ena kvällstidningens löpsedel: Gifta par som tjänar mest i Västerås. Grrr! Det är bara att lyfta på hatten, gå förbi och fokusera på julen. Händels Messias i Domkyrkan i går var till stor hjälp i detta!
SvaraRaderaJag gör likaledes Thorsten. Tack för påminnelsen.
RaderaÖnskar dig och din familj en välsignad jul och ett gott nytt år.
MVH//Krister
Önskar detsamma! Hör man "predikan" i Bachs h-mollmässa eller Matteuspassionen, i Mozarts Requiem eller i Händels Messias - då känner man sig, åtminstone en stund, lyft över ytliga gräl...
SvaraRadera