tisdag 1 juni 2010

Stockholmstrafiken och samhällsnyttan

De morgnar då jag kör bil till jobbet, undrar jag över hur trafiken i Stockholm egentligen fungerar. Att jag och alla andra som valt att ta bilen till jobbet sitter i kö, det är vår egen skuld. Vi betalar drivmedlet själv och vi sitter där på vår "fritid", utan betalning.

Att frustrationen är hög, det märker jag på alla de som gör vansinnesomkörningar och riskerar sitt och andras liv. De byter fil och kör om på fel sida, de tutar och gestikulerar, innan de trycker gasen i botten. Allt för att komma fram till nästa rödljus eller nästa stopp ett par sekunder innan jag kommer dit.

Om kollektivtrafiken fungerat bättre och varit något billigare, då hade åtminstone jag låtit bilen stå i garaget och tagit tunnelbana och pendeltåg till jobbet mycket oftare.

När jag sitter på Essingeleden och ser hur köerna växer varje gång en långtradare byter fil, eller då jag sitter och väntar på lastbil efter lastbil i Årsta fabriksområde, då undrar jag vem det är som betalar för detta kaos. Vem är det som betalar drivmedel till långtradarna och vem är det som betalar lönen till chauffören?

Det är du och jag, inte direkt, men indirekt. Jag är övertygad om att företagen lägger på kostnader för drivmedel och löner på de varor vi köper. Är det då rimligt att vi ska betala extra för att chauffören sitter i kö och för att lastbilen drar mer bränsle?

Är det inte hög tid att man förbjuder all lastbilstrafik mellan klockan 07.00 och 09.00 på vardagar? Vore det inte klokare om den tunga yrkestrafiken körde närmsta och snabbaste vägen utan köer? Det borde vi tjäna på allesammans både samhällsekonomiskt och ur miljö synpunkt.

4 kommentarer:

  1. Var tvungen att berätta, med anledning av att köa på Essingeleden..
    Det länge sedan nu. Vi var på väg till Uppsala och tog vägen genom Stockholm. När man bor på landet, är det ibland roligt att åka genom Stockholm på Essingeleden, som bitvis är riktigt vacker.
    Det verkar som många människor, har förlikat sej med situationen att sitta och köa varje morgon och eftermiddag. Nu var det på morgonen och vad jag såg gjorde mej smått full i skratt. För jag såg människor som läste tidningen, drack sitt kaffe, rakade sej, gjorde make-up, eller bara vilade.
    Dessa människor hade flyttat sina morgonrutiner till bilkön på väg till jobbet. Ja, varför inte? Allt handlar ju om hur man förhåller sej till olika saker. Att göra det till något positivt blir mycket trevligare.
    Appropå långtradarna, så håller jag med dej, måste finnas tider då det är förbjudet att köra dessa vidunder..
    /Britt-Marie, lycklig icke-soldat-mamma!

    SvaraRadera
  2. Jag har nu pendlat ett par veckor till Bromma. Bil till Danderyd och sedan tunnelbana. Och inte en enda kö??!!! Helt underbart. Men så börjar jag åka 06.45 varje morgon. Igår sade jag upp mig, idag är första dagen på mitt nya jobb och imorgon har jag semester. FS 18 kommer hem och det skall jag vara med och fira/ Marie

    SvaraRadera
  3. Hej Britt-Marie!

    Visst är det fantastiskt att se hur vissa finner sig tillrätta och vägrar att bli stressade eller upprörda.

    Jag beundrar dem.

    Trevlig helg!

    Krister

    SvaraRadera
  4. Hej Marie!

    Så är det var man än bor i Stockholm och pendlar. Åker man på rätt tid så slipper man köerna. Åker jag 06.30 så tar det 40 minuter till jobbet. Åker jag 07.00 så tar det 60 och åker jag 07.30 så tar det 75 minuter.

    Grattis till nya jobbet.

    Hälsa alla jag känner på FS 18, särskilt till Chefen.

    SvaraRadera