Under 12 månader är Maria missiverad till Järfälla församling, det vill säga att biskopen sänt henne till oss. Hon är här på biskopens uppdrag och det är Stockholms stift som är hennes arbetsgivare. Vi i Järfälla församling ska ge Maria möjlighet att träna på hantverket och växa in i sin roll som präst.
Vi i Järfälla församling tar emot Maria med öppna armar. Jag säker på att förtroendevalda, anställda, frivilliga och församlingsbor, kommer att bära Maria i våra förböner och tankar
Att gå in i prästyrket är att möta förväntningar av olika slag. Många av förväntningarna är dessutom motsägelsefulla. Ofta gör man människor besvikna för man inte motsvarar deras bild av en präst. Å ena sidan ska prästen vara som folk är mest, men å andra sidan ska prästen vara något annat. När prästen är som de flesta andra, blir några besvikna och när prästen försöker vara något annat, då blir andra besvikna.
Det finns inte bara ett sätt att vara präst på, det finns lika många sätt som det finns prästvigda personer. Den präst som inte är sig själv, kommer i slutändan att må dåligt, vilket gör att man inte klarar av att vara präst för någon. Därför brukar jag tänka att jag ska vara Krister, prästen och inte prästen Krister.
Än en gång, välkommen till Järfälla församling, Maria, prästen!
Oj vad jag blev glad när jag jämförde Dina svar med mina i veckans kryss. Varför jag blev glad? Jo Du nämnde ÄLVDALEN min barndoms- o ungdoms hemtrakter. Tack tack!!!!!
SvaraRaderaHälsningar från Irene Gustafsson i Limmared.
Hej Irene och tack för din kommentar.
SvaraRaderaÄlvdalen är en plats som alltid kommer att finnas i mitt minne. Vi var där i några veckor för att gräva skyddsrum som vi sedan fick ses skjutas sönder av artillerield. Den röda porfyren är något alla kadetter kommer att minnas så länge de lever.
Visst är det så att Larz-Kristerz också är från Älvdalen?
Med vänliga hälsningar
Krister