Mellan julborden har det varit planerings och utskottsmöten, medarbetarsamtal och dopsamtal.
Det känns som om jag redan börjar tröttna på julskinka, lax, sylta, prinskorv och köttbullar.
Dock tröttnar jag aldrig på att leda och hålla andakter. När man håller en betraktelse över samma texter, för olika målgrupper, då hittar man så mycket nytt i texterna. Det finns ett otroligt djup i våra bibeltexter och de kan förstås och tolkas i så många olika sammanhang.
Jag tröttnar inte heller på adventspsalmerna. "Bereden väg för Herran", "Hosianna, Davids son" och "Gå, Sion, din konung att möta", kommer jag inte att ledsna på, även om vi sjunger dem varje söndag fram till jul.
Nästa vecka har jag två julandakter, en för personalen på Hemvärnets Stridsskola och en för Rotary, men vid båda tillfällen, "slipper" jag, efterföljande julbord.
Vid julborden fokuserar jag på fisk, räkor, ägg, rökt och undviker de mättande varmrätterna. Och sedan lär riset à la Malta vara den rätten vid julbord som leder till mest matförgiftningar. Och, ja, de gamla adventspsalmerna är stryktåliga. Min absoluta favorit bland julpsalmerna är Bachs "Ich steh' an Deiner Krippen hier, oh Jesu Du mein Leben." Den är så meditativ.
SvaraRaderaHej Thorsten och tack för din kommentar.
SvaraRaderaVåra julbord har varit ganska enkla - 3 sorters sill, ägg, 2 sorters lax, skinka, köttbullar, prinskorv och Janssons. I dag hade vi, på min begäran även sylta. De är inte överdådiga men i mina ögon innehåller de det som de flesta äter.
När jag äter större julbord satsar jag också på det som jag normalt sätt inte äter. Jag lämnar potatis, bröd, ost och varmrätterna och satsar på sillen, laxen och de kalla kötträtterna.
Bach håller året om, även om jag inte är förtjust i allt han komponerat.
Jag önskar dig och de dina en glad adventstid.
Krister
Under mina mest aktiva år var den här tiden fylld med julbord, så att när julen var inne och man skulle fira den med sina allra närmaste var man less på de allt större och större julmatsborden.. Men det märkliga var att i kretsen av sina närmaste och den egna traditionen så smög sig glädjen och den "goa" harmonin på och in i hjärtat. Men nog tycker jag att allt julbordsätandet före jul på något sätt ända devalverar djupet om ni förstår vad jag menar.
SvaraRaderaHej Thorsten och tack för din kommentar.
SvaraRaderaJag kan inget annat än att hålla med dig. När man kommer till julafton är man less på julbord, ändå blir det annorlunda och smakar nytt, när man äter det i kretsen av sina nära och kära.
Hälsningar
Krister
Nu har Ulf blivit "omdöpt" till Thorsten ;-)
SvaraRaderaHej Ulf och Thorsten.
SvaraRaderaJag ber om ursäkt för min namnförväxling. Skyller på att jag var trött i går kväll efter ett sent biobesök med sonen. Vi såg en omtumlande film; "Huvudjägaren".
Självklart riktade mitt svar sig till Ulf.
Förlåt.
Krister
Ja, det verkar vara en tuff film. Själv såg jag med min son för en tid sedan "Jägarna 2" som ju verkligen spelar på alla fördomar om Norrland...
SvaraRaderaHej Thorsten - (Thorsten).
SvaraRaderaDet var verkligen en "tuff" och omtumlande film. Vi hade tänkt gå och se "Jägarna 2", men den började inte förrän kl. 21.15 och det tyckte jag blev för sent. Vi får se den vid ett senare tillfälle.
Redan den första filmen byggde väl på fördomar?
Krister
Javisst, men fördomar och fördomar. När vi år 2000 gjorde fältförsök med ett nytt banmatningssystem på banan Kiruna - Svappavaara hade vi några besökare från Deutsche Bahn med oss. De undrade varför transformatorerna var dolda bakom träplank. Då visade vår lokala guide på signal- och trafikskyltar i närheten, helt genomborrade av kulor: vi vill inte att man skjuter sönder transformatorernas isolatorporslin. Tyskarna såg sig oroliga omkring...
SvaraRaderaBor numera i Göteborg men som född och uppvuxen "norrlänning"(Inre Medelpad)så kan jag,efter ha sett båda filmerna jägarna,konstatera att det ligger en liten gnutta sanning angående fördomarna om befolkningen norr om Dalälven.Det gäller framförallt mindre orter långt från närmaste stad,gäller nog inte bara Norrland utan även tex Dalarna och Värmland.Tror det handlar om en kombination av rädsla och lojalitet att inte anmäla "bagatellartade" brott.Men självklart blir konsekvenserna mycket sällan som i Jägarna-filmerna.Samtidigt är natuligtvis inte alla "däruppe" tjuvjägare,mördare etc./Petter
SvaraRaderaOch sedan, på hotellet Ferrum i festlokalen, där fanns det det flaggor, pokal mm kvar från vänskapsföreningen Sverige-DDR vilket de tyska kollegorna förvånat konstaterade!
SvaraRaderaOch sedan är det inte bara Norrland, det är ett universellt fenomen centrum/periferi. I Kina brukade man i provinserna långt från Peking säga: Bergen är höga, kejsaren långt borta, låt oss ha roligt...
Roligt att en bloggposts kommentarer till slut kan handla om helt andra saker än vad som var tänkt från början.I detta fall började det med att Krister av misstag tackade Thorsten för en kommentar som Ulf hade skrivit,sedan utvecklades diskussionen till att handla om eventuella fördomar om glesbygden.Inget negativt i det hela,jag tycker det är bra att (som i detta fall) en slump kan göra att helt annat ämne kommer upp till diskussion.Dock för och återknyta till julborden,så kan jag meddela att mitt första julbord blir den 24 Dec ,det blir"hemma" i Medelpad.Jobbet hade julbord nyligen isamband med en firmafest, men den hade jag inte tid att besöka.Så förhoppningsvis lär jag inte riskera att bli less på all julmat./Petter
SvaraRaderaHej Petter och Thorsten.
SvaraRaderaTack för era kommentarer.
Jag gillar också utvikningen via julbord, film, Jägarna, Norrland, glesbygd, fördomar, DDR, Kina och tillbaka till julbordet. Kul och intressant.
Spännande att få ta del av livets riktiga historier, dem som det aldrig skrivs om annars.
Ha en riktigt trevlig 3:e advent.
Krister
Ja, det här att associera fritt och att snabbt kasta om riktningen om det behövs är en mycket central mänsklig egenskap som bör främjas. Att tänka i stuprör är fel. Hade Alexander Fleming gjort detta när en bakterieodling blev förstörd av mögel hade vi aldrig fått penicillin, t ex!
SvaraRadera